Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor vårtrattskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Clitocybe vermicularis
Stor vårtrattskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Trots namnet är det en ganska liten art och den blir inte heller utpräglat trattformig. Hatten är 2–5 cm bred, som utväxt plattad eller högst något nedtryckt i mitten, slät, som ung köttröd eller rödbrun, med åldern något ljusare. Den är tydligt hygrofan men ej genomskinligt strimmig, i torka ljust läderfärgad med rödaktig nyans. Lamellerna är vita eller något bruntonade och ej eller bara obetydligt nedlöpande. Foten är brunaktig och tämligen kraftig. Med tiden blir den ihålig och ofta plattad. Från den vithåriga basen brukar det utgå några vita, rotliknande mycelsträngar. Arten förväxlas ibland med den något vanligare liten vårtrattskivling (Clitocybe pruinosa). Denna skiljer sig främst genom att ha ett gråaktigt, pruinöst överdrag som ung och att den ej är tydligt hygrofan.
Utbredning
Länsvis förekomst för stor vårtrattskivling Observationer i  Sverige för stor vårtrattskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En sällsynt art. De flesta fynden har gjorts i landskapen kring Mälaren men det finns också enstaka fynd på Gotland, i Bohuslän, Västergötland, Östergötland, Dalarna, Medelpad och Norrbotten. 100 kända aktuella lokaler i landet (2005). Arten bildar fruktkroppar under vår och försommar, och är därför med största sannolikhet förbisedd. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1 000, vilket motsvarar ungefär högst 2 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 20 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Missgynnas av slutavverkning av äldre barrskog. Minskar fortgående. Arten saknas i Danmark men finns sällsynt i sydöstra Norge och i Finland. Av tillgänglig litteratur att döma tycks arten vara ganska sällsynt också i övriga delar av Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Nedbrytare som lever på mager mark, i barrmatta under gran och bland mossa och gräs i barrblandskog, lövskog och hagmark. Växer oftast i äldre barrskogar, ibland på samma lokaler som bombmurkla. Missgynnas och minskar p.g.a. slutavverkning av äldre barrskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (800-16000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (400). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (40-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (160-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Arten växer på förna i både barr- och lövskog, ofta på ganska mager mark. Barrmatta under granar, bland mossa och gräs i blandskog, förna under gråal och björk har nämnts som exempel på växtplatser. Arten tycks dock saknas på utpräglat sura marker och är förmodligen beroende av ett någorlunda högt pH. Fruktkropparna kommer på våren i april – juni. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Tricholomataceae, Släkte Clitocybe (trattskivlingar), Art Clitocybe vermicularis (Fr.) Quél. - stor vårtrattskivling Synonymer Clitocybe rhizophora Velen., Rhizocybe vermicularis (Fr.) Vizzini, G.Moreno, P.Alvarado & Consiglio

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Nedbrytare som lever på mager mark, i barrmatta under gran och bland mossa och gräs i barrblandskog, lövskog och hagmark. Växer oftast i äldre barrskogar, ibland på samma lokaler som bombmurkla. Missgynnas och minskar p.g.a. slutavverkning av äldre barrskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (800-16000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (400). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (40-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (160-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Trots namnet är det en ganska liten art och den blir inte heller utpräglat trattformig. Hatten är 2–5 cm bred, som utväxt plattad eller högst något nedtryckt i mitten, slät, som ung köttröd eller rödbrun, med åldern något ljusare. Den är tydligt hygrofan men ej genomskinligt strimmig, i torka ljust läderfärgad med rödaktig nyans. Lamellerna är vita eller något bruntonade och ej eller bara obetydligt nedlöpande. Foten är brunaktig och tämligen kraftig. Med tiden blir den ihålig och ofta plattad. Från den vithåriga basen brukar det utgå några vita, rotliknande mycelsträngar. Arten förväxlas ibland med den något vanligare liten vårtrattskivling (Clitocybe pruinosa). Denna skiljer sig främst genom att ha ett gråaktigt, pruinöst överdrag som ung och att den ej är tydligt hygrofan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor vårtrattskivling

Länsvis förekomst och status för stor vårtrattskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor vårtrattskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En sällsynt art. De flesta fynden har gjorts i landskapen kring Mälaren men det finns också enstaka fynd på Gotland, i Bohuslän, Västergötland, Östergötland, Dalarna, Medelpad och Norrbotten. 100 kända aktuella lokaler i landet (2005). Arten bildar fruktkroppar under vår och försommar, och är därför med största sannolikhet förbisedd. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1 000, vilket motsvarar ungefär högst 2 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 20 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Missgynnas av slutavverkning av äldre barrskog. Minskar fortgående. Arten saknas i Danmark men finns sällsynt i sydöstra Norge och i Finland. Av tillgänglig litteratur att döma tycks arten vara ganska sällsynt också i övriga delar av Europa.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Clitocybe - trattskivlingar 
  • Art
    Clitocybe vermicularis(Fr.) Quél. - stor vårtrattskivling
    Synonymer
    Clitocybe rhizophora Velen.
    Rhizocybe vermicularis (Fr.) Vizzini, G.Moreno, P.Alvarado & Consiglio

Arten växer på förna i både barr- och lövskog, ofta på ganska mager mark. Barrmatta under granar, bland mossa och gräs i blandskog, förna under gråal och björk har nämnts som exempel på växtplatser. Arten tycks dock saknas på utpräglat sura marker och är förmodligen beroende av ett någorlunda högt pH. Fruktkropparna kommer på våren i april – juni. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av intensivt skogsbruk, särskilt kalavverkning. På lite längre sikt kan även försurning av marken vara ett hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
På kända lokaler måste skogsbruk bedrivas med stor varsamhet. Helst bör själva växtplatsen lämnas intakt. Arten bör eftersökas ytterligare och dess ekologi bättre dokumenteras.
Utländska namn – NO: Rottraktsopp, FI: Kevätmalikka.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Clitocybe - trattskivlingar 
  • Art
    Clitocybe vermicularis, (Fr.) Quél. - stor vårtrattskivling
    Synonymer
    Clitocybe rhizophora Velen.
    Rhizocybe vermicularis (Fr.) Vizzini, G.Moreno, P.Alvarado & Consiglio
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.