Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor vaxlav

Organismgrupp Lavar Coenogonium luteum
Stor vaxlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stor vaxlav har en mycket tunn, jämn och slät, ljusgrå bål, som oftast inte blir mer än ca 1 cm2. Apothecierna är upp till 2 mm breda och orangegula. Disken är konkav till plan och kanten tydlig, slät, upphöjd över diskens yta. Sporerna är ellipsoida och 2-celliga.
Utbredning
Länsvis förekomst för stor vaxlav Observationer i  Sverige för stor vaxlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten upptäcktes i Sverige först 1986, i Gästrikland. Därefter har fynd gjorts även i Skåne, Småland, Västergötland, Uppland, Gästrikland, Hälsingland och Ångermanland. Totalt finns omkring 25 lokaler. Den finns i Norge, är sannolikt försvunnen från Finland (rödlistad) men är inte funnen i Danmark. I övrigt är arten vitt spridd i tropiska delar av världen, men når in i subtropiska och tempererade trakter på både norra och södra halvklotet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Arten är känd från omkring 25 lokaler från Skåne till Lycksele Lappmark. Växer på lövträd i gamla skogar med mycket hög och jämn luftfuktighet. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (75-300). Antalet lokalområden i landet skattas till 65 (25-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 260 (100-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Arten förekommer på lövträd, främst lönn, ask, sälg, rönn, asp och bok. I Sydsverige förekommer den främst i ädellövskog, i norr i blandskog, små lövskogsbestånd och sumplövskogar. Lokalerna har ofta lång skoglig kontinuitet. Lokalklimatet är skuggigt med hög luftfuktighet och lokalerna är ofta belägna nära vatten. Populationerna små på varje lokal, ofta bara ett träd. Ofta finns flera andra rödlistade eller ovanliga lavar i närheten av stor vaxlav.
Landskapstyper
Skog
Skog
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Vattendrag
Vattendrag
Sjöar
Sjöar
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· bergek
· bergek
· bok
· bok
· rönn
· rönn
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Ostropales, Familj Coenogoniaceae, Släkte Coenogonium (vaxlavar), Art Coenogonium luteum (Dicks.) Kalb & Lücking - stor vaxlav Synonymer Microphiale lutea (Dicks.) Zahlbr., Lichen luteus . Dicks, Dimerella lutea (Dicks.) Trevis.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten är känd från omkring 25 lokaler från Skåne till Lycksele Lappmark. Växer på lövträd i gamla skogar med mycket hög och jämn luftfuktighet. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (75-300). Antalet lokalområden i landet skattas till 65 (25-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 260 (100-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Stor vaxlav har en mycket tunn, jämn och slät, ljusgrå bål, som oftast inte blir mer än ca 1 cm2. Apothecierna är upp till 2 mm breda och orangegula. Disken är konkav till plan och kanten tydlig, slät, upphöjd över diskens yta. Sporerna är ellipsoida och 2-celliga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor vaxlav

Länsvis förekomst och status för stor vaxlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor vaxlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten upptäcktes i Sverige först 1986, i Gästrikland. Därefter har fynd gjorts även i Skåne, Småland, Västergötland, Uppland, Gästrikland, Hälsingland och Ångermanland. Totalt finns omkring 25 lokaler. Den finns i Norge, är sannolikt försvunnen från Finland (rödlistad) men är inte funnen i Danmark. I övrigt är arten vitt spridd i tropiska delar av världen, men når in i subtropiska och tempererade trakter på både norra och södra halvklotet.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Coenogoniaceae  
  • Släkte
    Coenogonium - vaxlavar 
  • Art
    Coenogonium luteum(Dicks.) Kalb & Lücking - stor vaxlav
    Synonymer
    Microphiale lutea (Dicks.) Zahlbr.
    Lichen luteus . Dicks
    Dimerella lutea (Dicks.) Trevis.

Arten förekommer på lövträd, främst lönn, ask, sälg, rönn, asp och bok. I Sydsverige förekommer den främst i ädellövskog, i norr i blandskog, små lövskogsbestånd och sumplövskogar. Lokalerna har ofta lång skoglig kontinuitet. Lokalklimatet är skuggigt med hög luftfuktighet och lokalerna är ofta belägna nära vatten. Populationerna små på varje lokal, ofta bara ett träd. Ofta finns flera andra rödlistade eller ovanliga lavar i närheten av stor vaxlav.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Vattendrag, Sjöar, Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· bergek - Quercus petraea (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Arten hotas på vissa lokaler av skogsbruk. Det är viktigt att luftfuktigheten på lokalerna inte minskas genom t.ex. gallring och uttag av gran ur lövrika bestånd.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Lokalerna bör skyddas.
Utländska namn – FI: Keltavahajäkälä.

Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E.

(red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Lücking, R. & Kalb, K. 2000. Foliikole Flechten aus Brasilien (vornehmlich Amazonien), inklusive einer Checkliste und Bemerkungen zu Coenogonium und Dimerella (Gyalectaceae). Botanische Jahrbücher für Systematik, Pflanzengeschichte und Pflanzengeographie 122: 1-61.

Moberg, R. & Thor, G. 1993. Additions to the lichen flora of Ångermanland, Central Sweden. Graphis Scripta 5: 39–44. Nordin, A. 1990. Lavar vid Sävasjön 2. VÄX 8(2): 37–40.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Coenogoniaceae  
  • Släkte
    Coenogonium - vaxlavar 
  • Art
    Coenogonium luteum, (Dicks.) Kalb & Lücking - stor vaxlav
    Synonymer
    Microphiale lutea (Dicks.) Zahlbr.
    Lichen luteus . Dicks
    Dimerella lutea (Dicks.) Trevis.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.