Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  storblomsterbi

Organismgrupp Steklar, Bin Melitta melanura
Storblomsterbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Storblomsterbiet är ett stort (13-14 mm), diskret men likaledes elegant färgat vildbi. Hanen är svart och klädd med tät, lång och mestadels guldbrun behåring på ryggen. På själva ryggskivan är behåringen svart. Kroppens sidor och ansiktet är ljusare färgade i grått. Bakkroppen är svart med glesare behåring. Honan är betydligt kraftigare och med kortare behåring som går mer mot grått. Honans bakkroppssegment är dessutom försedda med smala, snövita fransar som bildar tydliga band på den i övrigt sparsamt behårade översidan.
Utbredning
Länsvis förekomst för storblomsterbi Observationer i  Sverige för storblomsterbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I norra Europa är storblomsterbiet endast bekant från Gotland där en handfull aktuella förekomster är kända. Arten tycks alltid ha varit sällsynt och de kända populationerna är alla mycket individsvaga, vilket i praktiken kan innebära att den årligen reproducerande populationen på Gotland uppgår till högst 150 honor. Arten har under senare år eftersökts utan resultat på några av de lokaler där den tidigare funnits, vilket antingen kan indikera att arten trots sin storlek är svår att påvisa eller, vilket är ett allvarligare scenario, att den är inne i en utdöendeprocess där de fåtaliga populationerna en efter en försvinner genom inavel då kontakten med andra förekomster på ön brutits.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
C2a(ii)b
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten är känd från fyra lokaler på Gotland varav åtminstone två förstörts under sen tid genom igenläggning av igenväxande sandtäkter. Allt tyder på att den totala populationen är ytterst individfattig. Pollenkällor och bohabitat ofullständigt kända. Hanar och honor har påträffats söka skydd i blåklockor vid dåligt väder och en hona har sett samla pollen på liten blåklocka. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (25-250). Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (3-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (300-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). (C2a(ii)b).
Ekologi
Storblomsterbiet samlar pollen och nektar, och bygger sitt bo i marken. Arten har observerats i grustäkter och på alvarmark med tunt jordtäcke. Storblomsterbiet är troligen därför inte så kräsen vad gäller jordart på boplatsen. Samtliga fyndlokaler har dock betydande partier med blottad mineraljord, varför arten kan antas vara beroende av ett vegetationslöst jordtäcke för boanläggning. Stor och liten blåklocka Campanula rotundifolia och C. persicifolia förekommer ofta mer eller mindre rikligt i anslutning till artens förekomster och dessa anses utgöra artens enda pollenkälla. Även hanar har observerats besöka stor blåklocka för födosök.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· blåklockor
· blåklockor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Melittidae (sommarbin), Släkte Melitta (blomsterbin), Art Melitta melanura (Nylander, 1852) - storblomsterbi Synonymer Melitta wankowiczi Radoszkowski, 1891, gotländskt blomsterbi, gotlandsblomsterbi, Kirbya melanura Nylander, 1852

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier C2a(ii)b
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten är känd från fyra lokaler på Gotland varav åtminstone två förstörts under sen tid genom igenläggning av igenväxande sandtäkter. Allt tyder på att den totala populationen är ytterst individfattig. Pollenkällor och bohabitat ofullständigt kända. Hanar och honor har påträffats söka skydd i blåklockor vid dåligt väder och en hona har sett samla pollen på liten blåklocka. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (25-250). Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (3-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (300-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). (C2a(ii)b).

Åtgärdsprogram Fastställt
Storblomsterbiet är ett stort (13-14 mm), diskret men likaledes elegant färgat vildbi. Hanen är svart och klädd med tät, lång och mestadels guldbrun behåring på ryggen. På själva ryggskivan är behåringen svart. Kroppens sidor och ansiktet är ljusare färgade i grått. Bakkroppen är svart med glesare behåring. Honan är betydligt kraftigare och med kortare behåring som går mer mot grått. Honans bakkroppssegment är dessutom försedda med smala, snövita fransar som bildar tydliga band på den i övrigt sparsamt behårade översidan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för storblomsterbi

Länsvis förekomst och status för storblomsterbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för storblomsterbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I norra Europa är storblomsterbiet endast bekant från Gotland där en handfull aktuella förekomster är kända. Arten tycks alltid ha varit sällsynt och de kända populationerna är alla mycket individsvaga, vilket i praktiken kan innebära att den årligen reproducerande populationen på Gotland uppgår till högst 150 honor. Arten har under senare år eftersökts utan resultat på några av de lokaler där den tidigare funnits, vilket antingen kan indikera att arten trots sin storlek är svår att påvisa eller, vilket är ett allvarligare scenario, att den är inne i en utdöendeprocess där de fåtaliga populationerna en efter en försvinner genom inavel då kontakten med andra förekomster på ön brutits.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Melittidae - sommarbin 
  • Underfamilj
    Melittinae  
  • Tribus
    Melittini  
  • Släkte
    Melitta - blomsterbin 
  • Art
    Melitta melanura(Nylander, 1852) - storblomsterbi
    Synonymer
    Melitta wankowiczi Radoszkowski, 1891
    gotländskt blomsterbi
    gotlandsblomsterbi
    Kirbya melanura Nylander, 1852

Storblomsterbiet samlar pollen och nektar, och bygger sitt bo i marken. Arten har observerats i grustäkter och på alvarmark med tunt jordtäcke. Storblomsterbiet är troligen därför inte så kräsen vad gäller jordart på boplatsen. Samtliga fyndlokaler har dock betydande partier med blottad mineraljord, varför arten kan antas vara beroende av ett vegetationslöst jordtäcke för boanläggning. Stor och liten blåklocka Campanula rotundifolia och C. persicifolia förekommer ofta mer eller mindre rikligt i anslutning till artens förekomster och dessa anses utgöra artens enda pollenkälla. Även hanar har observerats besöka stor blåklocka för födosök.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· blåklockor - Campanula (Viktig)
I synnerhet hotas storblomsterbiet av återställning av gotländska täkter, vilket innebär utjämnande av för insektsfaunan viktiga topografiska strukturer, påförande av näringsrika jordlager samt igenplantering med träd. Ett par av artens aktuella förekomster ligger inom militära övningsområden söder om Visby. Här hotas arten potentiellt av minskande övningstrafik med tunga militärfordon som skapar gynnsamma markstrukturer och gynnar frösättning av artens värdväxter. Hårt bete och tidig vägkantsslåtter i anslutning till artens habitat utgör också ett potentiellt hot då pollenresursen slås ut.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
Sett i ljuset av att de gotländska förekomsterna hyser en betydande del av den globala populationen av arten och Gotland dessutom är att betrakta som typlokal, bör samtliga berörda markägare informeras om artens krav och erbjudas naturvårdsavtal eller någon annan typ av ersättning för att möjliggöra konkreta bevarandeåtgärder på storblomsterbiets lokaler. Lämpliga populationsförstärkande åtgärder omfattar schaktning av mindre markytor i solbelyst, sydlänt läge samt insådd av liten och stor blåklocka. Rika blåklocksförekomster i närområdet kring de kända lokalerna bör därtill fredas från bete och slåtter under blomningstiden. Alla typer av herbicider likväl som spridning av gödsel bör också undvikas kring kända förekomster.

Åtgärdsprogram Fastställt
Arten ingår i ett nationellt åtgärdsprogram för vildbin på ängsmark. Storblomsterbiet har nyligen genomgått en taxonomisk revision och det ibland förekommande namnet Melitta wankowiczi (Radoszkowski, 1891) är att betrakta som en yngre synonym.

Ivarsson, T. 2010. Insekter vid Kungsladugårdshällarna. Visby.

Nilsson, L. A. 2007. The type material of Swedish bees (Hymenoptera, Apoidea) I. Entomologisk Tidskrift 128: 167-181.

Nilsson, L. A. 2009. The type material of Swedish bees (Hymenoptera, Apoidea) III. Entomologisk Tidskrift 130: 43-59.

Nilsson, L. A. 2010. Inventering av storblomsterbi Melitta melanura och andra åtgärdsprogramarter av vildbin på Gotland 2010. Rapport till Länsstyrelsen i Gotlands län.

Scheuchl, E. 2006. Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs. Band 2: Megachilidae - Melittidae. 2.erweiterte auflage. Apollo Books.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2013

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Melittidae - sommarbin 
  • Underfamilj
    Melittinae  
  • Tribus
    Melittini  
  • Släkte
    Melitta - blomsterbin 
  • Art
    Melitta melanura, (Nylander, 1852) - storblomsterbi
    Synonymer
    Melitta wankowiczi Radoszkowski, 1891
    gotländskt blomsterbi
    gotlandsblomsterbi
    Kirbya melanura Nylander, 1852
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2013