Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  storfjällig skoläst

Organismgrupp Fiskar Coryphaenoides rupestris
Storfjällig skoläst Fiskar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mörk och strävfjällig fisk med stora ögon, minimal skäggtöm, knottrig ryggfentagg och ett långt utdraget stjärtparti utan stjärtfena.

Totallängd 110 cm, vanligen 70 cm. Kroppen domineras av ett stort och framtill brett rundat huvud samt en kort kropp med främre rygg- och analfena samt bukfenor. Därefter följer ett långt, bakåt avsmalnande stjärtparti med en välutvecklad, bred bakre analfena samt en mycket kort och smalare bakre ryggfena. Huvudet är något sammanpressat från sidorna. Ögonens diameter motsvarar noslängden, och mellankäksbenet når till ögats bakkant. Munnen är nedåtriktad, och längst fram på den rundade nosen finns en knölig benplatta. På underkäkens spets sitter en mycket kort skäggtöm.
Den främre ryggfenan är lång och spetsig och har en lång, framtill sågtandad taggstråle. Bröstfenorna är relativt långa och rundade eller trubbspetsade. Bukfenorna är spetsiga och har en förlängd främre stråle. Fjällbeklädnaden utgörs av små taggfjäll med påfallande långa taggar.
Hela kroppen är blygrå. Fenorna är något mörkare med ljusare kanter. Munnen och gälhålorna är svarta.
Fenstrålar och fjäll: D1 ii.8-11, D2 152-170, A 149-190, P 19-21, V 7-8. Fjäll längs sidan ca 190-200.
Utbredning
Länsvis förekomst för storfjällig skoläst Observationer i  Sverige för storfjällig skoläst
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Storfjällig skoläst förekommer sparsamt i de djupare delarna av Skagerrak. Arten förekommer i Nordatlanten från Nordamerikas och Grönlands kuster till de europeiska kusterna, och den har även påträffats utanför Nordafrika och Bahamas.
Betydande bestånd fanns fram till 1990-talet runt flera av undervattenstopparna i den mittatlantiska ryggen. Skolästen har tidigare fångats som bifångst vid fiske med trål efter räka. Arten användes tidigare främst till fiskmjölsproduktion, men på senare år har den även börjat uppskattas som matfisk och efter något decenniums intensivt fiske är bestånden i norra Atlanten i dagsläget kraftigt överexploaterade.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
A2d
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Skoläst är en nordatlantisk djuphavsart med förekomster vid kontinentalsockeln från USA till södra Norge. Arten förekommer i de djupare delarna av Skagerrak vilket gör att det svenska utbredningsområdet är starkt begränsat. Skoläst fångades länge främst som bifångst i det omfattande räkfisket i Skagerrak, dessa bifångster har dock minskat kraftigt i och med införandet av rist i räkfisket (obligatoriskt från och med 1 februari 2013). Beståndet i Skagerrak var dock under några år föremål för ett riktat danskt fiske; under några få år i början av 2000-talet fiskades arten intensivt och som mest fångades det ca 12 000 ton år 2005. År 2006 låg fångsterna på knappt 2300 ton varefter landningarna i princip har varit noll. Även de svenska landningarna har minskat drastiskt efter 2003 och sedan dess har de legat på mindre än 1 ton. Arten är överexploaterad i hela Nordatlanten. Arten fångades i svenska provfisken 1946-1947, men fångas nu inte alls. Fram till 2008 saknades regleringar i såväl Skagerrak som Kattegatt. Under 2009 infördes ett tillfälligt fiskestopp som permanentades år 2010. Det riktade fisket ledde till ett kraftigt minskat bestånd vilket är anledningen till att arten uppgraderas från Starkt hotad EN till Akut hotad CR. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2250 (1500-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningstakten har uppgått till 87,5 (80-95) % under de senaste 80 åren. Bedömningen baseras på faktisk eller potentiell exploatering av arten. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt A-kriteriet. (A2d).
Ekologi
Storfjällig skoläst är en marin fisk som föredrar mjuka bottnar, vanligtvis på mellan 400 och 1 000 meters djup (ibland upp till 100 m och ned till 2 200 m). Den lever i stora stim nära bottnen, där den jagar kräftdjur, fiskar och bläckfiskar. Leken sker på djupt vatten, förmodligen året om. Honorna är lekmogna vid 60 cm längd, hanarna vid 40 cm. Äggen är pelagiska, och en hona lägger 12 000-35 000 ägg. Livslängden kan uppgå till 71 år.
Förekomsten är årstidsberoende och arten förekommer normalt djupare sommartid medan den vandrar upp på grundare vatten under vintern. Fördelningen i vattnet förändras under dygnet i takt med tidvattnets skiftningar. Vid lågvatten är beståndet väl samlat, normalt inom 10–20 m från bottnen. Under perioder med högvatten sprider sig fisken och kan i samband med detta röra sig upp till 300 m från bottnen, enstaka fångster visar att de kan förekomma ända upp till 1000 m från bottnen. Tillväxten är långsam och könsmognaden sen. Skolästhannar blir könsmogna vid ca 40 cm längd och honorna vid ca 60 cm. Uppgifter om ålder vid första könsmognad varierar mellan 8 och 16 år. Honorna leker vartannat år, hanarna varje år. Kunskaperna om när arten leker är dåliga, och tillgängliga data i viss utsträckning motsägande. Mycket tyder på att arten har en diskret lekperiod under försommaren (maj–juni), men det finns andra uppgifter som gör gällande att arten kan leka såväl vår som höst. Leken sker på 600–1400 m djup under sommaren – hösten/förvintern. Äggen är 1,8–2,6 mm stora. De flyter fritt i pelagialen på cirka 500–600 m djup och förmodas kläckas efter 2–3 månader. Ynglen övergår till bottenliv vid 8–10 månaders ålder. Arten bildar lokala bestånd på vissa undervattenstoppar i Nordatlanten. Provfisken har visat att redan några få dagars trålning medför en allvarlig störning. De normalt tämligen stationära fiskarna sprider sig bort från topparna och ner på större djup. Skolästen har inga utpräglade fiender. I Atlanten kan dock predationstrycket från mindre hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides) vara betydande under vissa delar av året.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Vattenmassa
Vattenmassa
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· bläckfiskar
· bläckfiskar
· havsborstmaskar
· havsborstmaskar
· kräftdjur
· kräftdjur
· nordhavsräka
· nordhavsräka
· strålfeniga fiskar
· strålfeniga fiskar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Ordning Gadiformes (torskartade fiskar), Familj Macrouridae (skolästfiskar), Släkte Coryphaenoides, Art Coryphaenoides rupestris Gunnerus, 1765 - storfjällig skoläst Synonymer skoläst

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier A2d
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Skoläst är en nordatlantisk djuphavsart med förekomster vid kontinentalsockeln från USA till södra Norge. Arten förekommer i de djupare delarna av Skagerrak vilket gör att det svenska utbredningsområdet är starkt begränsat. Skoläst fångades länge främst som bifångst i det omfattande räkfisket i Skagerrak, dessa bifångster har dock minskat kraftigt i och med införandet av rist i räkfisket (obligatoriskt från och med 1 februari 2013). Beståndet i Skagerrak var dock under några år föremål för ett riktat danskt fiske; under några få år i början av 2000-talet fiskades arten intensivt och som mest fångades det ca 12 000 ton år 2005. År 2006 låg fångsterna på knappt 2300 ton varefter landningarna i princip har varit noll. Även de svenska landningarna har minskat drastiskt efter 2003 och sedan dess har de legat på mindre än 1 ton. Arten är överexploaterad i hela Nordatlanten. Arten fångades i svenska provfisken 1946-1947, men fångas nu inte alls. Fram till 2008 saknades regleringar i såväl Skagerrak som Kattegatt. Under 2009 infördes ett tillfälligt fiskestopp som permanentades år 2010. Det riktade fisket ledde till ett kraftigt minskat bestånd vilket är anledningen till att arten uppgraderas från Starkt hotad EN till Akut hotad CR. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2250 (1500-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningstakten har uppgått till 87,5 (80-95) % under de senaste 80 åren. Bedömningen baseras på faktisk eller potentiell exploatering av arten. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt A-kriteriet. (A2d).
Global rödlistning CR A4bd (2015)
En mörk och strävfjällig fisk med stora ögon, minimal skäggtöm, knottrig ryggfentagg och ett långt utdraget stjärtparti utan stjärtfena.

Totallängd 110 cm, vanligen 70 cm. Kroppen domineras av ett stort och framtill brett rundat huvud samt en kort kropp med främre rygg- och analfena samt bukfenor. Därefter följer ett långt, bakåt avsmalnande stjärtparti med en välutvecklad, bred bakre analfena samt en mycket kort och smalare bakre ryggfena. Huvudet är något sammanpressat från sidorna. Ögonens diameter motsvarar noslängden, och mellankäksbenet når till ögats bakkant. Munnen är nedåtriktad, och längst fram på den rundade nosen finns en knölig benplatta. På underkäkens spets sitter en mycket kort skäggtöm.
Den främre ryggfenan är lång och spetsig och har en lång, framtill sågtandad taggstråle. Bröstfenorna är relativt långa och rundade eller trubbspetsade. Bukfenorna är spetsiga och har en förlängd främre stråle. Fjällbeklädnaden utgörs av små taggfjäll med påfallande långa taggar.
Hela kroppen är blygrå. Fenorna är något mörkare med ljusare kanter. Munnen och gälhålorna är svarta.
Fenstrålar och fjäll: D1 ii.8-11, D2 152-170, A 149-190, P 19-21, V 7-8. Fjäll längs sidan ca 190-200.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för storfjällig skoläst

Länsvis förekomst och status för storfjällig skoläst baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för storfjällig skoläst

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Storfjällig skoläst förekommer sparsamt i de djupare delarna av Skagerrak. Arten förekommer i Nordatlanten från Nordamerikas och Grönlands kuster till de europeiska kusterna, och den har även påträffats utanför Nordafrika och Bahamas.
Betydande bestånd fanns fram till 1990-talet runt flera av undervattenstopparna i den mittatlantiska ryggen. Skolästen har tidigare fångats som bifångst vid fiske med trål efter räka. Arten användes tidigare främst till fiskmjölsproduktion, men på senare år har den även börjat uppskattas som matfisk och efter något decenniums intensivt fiske är bestånden i norra Atlanten i dagsläget kraftigt överexploaterade.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes - benfiskar 
  • Klass
    Actinopterygii - strålfeniga fiskar 
  • Underklass
    Neopterygii - neopterygier 
  • Avdelning
    Teleostei - egentliga benfiskar 
  • Underavdelning
    Euteleostei  
  • Infraavdelning
    Neoteleostei  
  • Överordning
    Paracanthopterygii  
  • Ordning
    Gadiformes - torskartade fiskar 
  • Familj
    Macrouridae - skolästfiskar 
  • Släkte
    Coryphaenoides  
  • Art
    Coryphaenoides rupestrisGunnerus, 1765 - storfjällig skoläst
    Synonymer
    skoläst

Storfjällig skoläst är en marin fisk som föredrar mjuka bottnar, vanligtvis på mellan 400 och 1 000 meters djup (ibland upp till 100 m och ned till 2 200 m). Den lever i stora stim nära bottnen, där den jagar kräftdjur, fiskar och bläckfiskar. Leken sker på djupt vatten, förmodligen året om. Honorna är lekmogna vid 60 cm längd, hanarna vid 40 cm. Äggen är pelagiska, och en hona lägger 12 000-35 000 ägg. Livslängden kan uppgå till 71 år.
Förekomsten är årstidsberoende och arten förekommer normalt djupare sommartid medan den vandrar upp på grundare vatten under vintern. Fördelningen i vattnet förändras under dygnet i takt med tidvattnets skiftningar. Vid lågvatten är beståndet väl samlat, normalt inom 10–20 m från bottnen. Under perioder med högvatten sprider sig fisken och kan i samband med detta röra sig upp till 300 m från bottnen, enstaka fångster visar att de kan förekomma ända upp till 1000 m från bottnen. Tillväxten är långsam och könsmognaden sen. Skolästhannar blir könsmogna vid ca 40 cm längd och honorna vid ca 60 cm. Uppgifter om ålder vid första könsmognad varierar mellan 8 och 16 år. Honorna leker vartannat år, hanarna varje år. Kunskaperna om när arten leker är dåliga, och tillgängliga data i viss utsträckning motsägande. Mycket tyder på att arten har en diskret lekperiod under försommaren (maj–juni), men det finns andra uppgifter som gör gällande att arten kan leka såväl vår som höst. Leken sker på 600–1400 m djup under sommaren – hösten/förvintern. Äggen är 1,8–2,6 mm stora. De flyter fritt i pelagialen på cirka 500–600 m djup och förmodas kläckas efter 2–3 månader. Ynglen övergår till bottenliv vid 8–10 månaders ålder. Arten bildar lokala bestånd på vissa undervattenstoppar i Nordatlanten. Provfisken har visat att redan några få dagars trålning medför en allvarlig störning. De normalt tämligen stationära fiskarna sprider sig bort från topparna och ner på större djup. Skolästen har inga utpräglade fiender. I Atlanten kan dock predationstrycket från mindre hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides) vara betydande under vissa delar av året.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav, Vattenmassa

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· bläckfiskar - Cephalopoda (Har betydelse)
· havsborstmaskar - Polychaeta (Viktig)
· kräftdjur - Crustacea (Viktig)
· nordhavsräka - Pandalus borealis (Viktig)
· strålfeniga fiskar - Actinopterygii (Viktig)
Skolästens långsamma tillväxt, sena könsmognad och låga reproduktionstakt gör den känslig för störningar och ett högt fisketryck. Det är tveksamt om andra tänkbara orsaker som biotopförändringar eller brist på föda har någon som helst betydelse för den observerade populationsminskningen. I Nordatlanten är bestånden kraftigt överexploaterade, och i Fiskeri-verkets provtrålningar förekommer arten numera endast sporadiskt. Det finns ingen svensk förvaltning för arten. Internationellt fiske efter skoläst påbörjades på 1960-talet främst av fiskare från Östtyskland, Polen och Ryssland. Uttagen ökade kraftigt från slutet av 1980-talet då franska och spanska fiskare på allvar började fiska efter arten. Under 2000-talet har upprepade varningar kommit angående huruvida fisket är hållbart eller inte. Som en följd av detta har forskarna länge argumenterat för sänkta kvoter. Detta verkar dock inte hjälpa. Analyser av artens förekomst utanför Kanadas kust under perioden 1978–2004 antyder att beståndet av skoläst minskat med 96 % under 26 år. År 2004 beräknades beståndet i den grönländska ekonomiska zonen till 633 ton, en högst anmärkningsvärd minskning sedan 1986 då man uppskattade att det fanns ca 100 000 ton. Detta trots att det inte förekommit något riktad fiske efter arten i området.Studier på fiskeområdena i centrala Nordatlanten visar att arten reagerar mycket snabbt på kommersiellt fiske. Beståndets storlek minskar snabbt, samtidigt som storleken på fisken går ner. I Nordostatlanten är det främst danska fiskare som landar skoläst. Under många år har landningarna legat tämligen stabilt kring 2000–3000 ton. Efter politiska påtryckningar ökade danska trålare sitt uttag mycket kraftigt under 2005 och totalt landades 13 000 ton enbart från Skagerrak. Förutom det riktade fisket fångas stora mängder skoläst som bifångst vid fiske efter nordsjöräka. Omfattningen är okänd.

Påverkan
  • Fiske (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Eftersom arten fångas som bifångst i räktrålar på tämligen stort djup är det troligt att den på grund av den stora skillnaden i tryck mellan ytan och bottnen, inte överlever fångsten och därför inte kan återutsättas. Införande av rist i räktrål utanför trålgränsen i Skagerrak och Nordsjön bör kunna ge en betydande minskning av oönskade bifångster av djuphavsfiskar som skoläst. Denna fråga är ur artbevarandesynpunkt av synnerligen stor vikt och bör drivas aktivt inom EU. ICES (Internationella havsforskningsrådet) har under många år framhållit att bestånden av de flesta djuphavsfiskar endast tål ett mycket begränsad uttag. Mängden arter som minskat mycket kraftigt efter kortvarigt fiske är i dagsläget så pass många att inget som helst fiske efter djuphavsarter ska tillåtas utan en noggrann monitoring av effekterna på beståndsnivå. Allt kommersiellt fiske efter djuphavsarter måste starta i liten skala och bör endast tillåtas expandera i en sådan skala att påverkan på bestånden minimeras.
Namngivning. Coryphaenoides rupestris Gunner, 1765. Det Trondhiemske Selskabs Skrifter 3: 50. Svensk synonym: skoläst.
Etymologi: rupestris = knuten till klippor; rupes (lat.) = klippa; suffixet -estris (lat.). Namnet bygger på artens norska namn, berglax.
Namn på andra språk: Norska: Skolest, danska: Almindelig skolæst, finska: Lestikala, engelska: Roundnose grenadier.

Allain, V. & Lorance, P. 2000. Age estimation and growth of some deep-sea fish from the North-East Atlantic Ocean. Cybium 24(3) suppl.: 7–16.

Atkinson, D.B. 1995. The biology and fishery of roundnose grenadier (Coryphaenoides rupestris Gunnerus, 1765) in the North West Atlantic. I: Hopper, A.G. (red.) Deep-water Fisheries of the North Atlantic Oceanic Slope. NATO ASI Series. Serie E: Applied Sciences Vol. 296: 51–111.

Bergstad, O.A. 1990. Distribution, population structure, growth and reproduction of the roundnose grenadier Coryphaenus rupestris (Pisces: Macrouridae) in the deep waters of the Skagerrak. Marine Biology 107: 25–39.

Curry-Lindahl, K. 1985. Våra fiskar. Havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm.

Devine, A.J., Baker, K.D. & Haedrich, R.L. 2006. Deep-sea fishes qualify as endangered. A shift from shelf fisheries to the deep sea is exhausting late-maturing species that recover only slowly. Nature 439(5): 29.

Muus, B.J. & Nielsen, J.G. 1999. Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Prisma Bokförlag.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Strålfeniga fiskar. Actinopterygii. 2012. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Janusz, J., Lipinski, M.R. & Draganik, B. 2002. Distribution and biology of the roundnose grenadier (Coryphenoides rupestris) from the Mid-Atlantic Ridge. Results of Polish investigations in the years 1986, 1997 and 1998.

Savvatimsky, P.I. 1985. Diurnal vertical migrations of cod and rock grenadier in the Northwest Atlantic. I: Moyseev, P.A. (red.) Behaviour of Commercial Fishes. Collection of Scientific Works of VNIRO, USSR: 67–77.

www.fishbase.org

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (Kännetecken, Levnadssätt, Utbredning, bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken). Charlott Stenberg 2005. Rev. Mikael Svensson 2006 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes - benfiskar 
  • Klass
    Actinopterygii - strålfeniga fiskar 
  • Underklass
    Neopterygii - neopterygier 
  • Avdelning
    Teleostei - egentliga benfiskar 
  • Underavdelning
    Euteleostei  
  • Infraavdelning
    Neoteleostei  
  • Överordning
    Paracanthopterygii  
  • Ordning
    Gadiformes - torskartade fiskar 
  • Familj
    Macrouridae - skolästfiskar 
  • Släkte
    Coryphaenoides  
  • Art
    Coryphaenoides rupestris, Gunnerus, 1765 - storfjällig skoläst
    Synonymer
    skoläst
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (Kännetecken, Levnadssätt, Utbredning, bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken). Charlott Stenberg 2005. Rev. Mikael Svensson 2006 (naturvårdsinformation).