Bromopsis benekenii
Strävlosta
Kärlväxter
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Poaceae (gräs), Släkte Bromopsis (storlostor), Art Bromopsis benekenii (Lange) Holub - strävlosta Synonymer Festuca aspera, Schedonorus asper, Bromus benekenii (Lange) Trimen, Bromopsis ramosa ssp. benekenii (Lange) Tzvelev, Zerna benekenii (Lange) Lindm., Bromus ramosus ssp. benekenii (Lange) Schinz & Thell., Skugglosta, Skogslosta
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Nära hotad (NT)
-
2005 Sårbar (VU)
-
2000 Nära hotad (NT)
Dokumentation Förekommer från Skåne upp till Dalsland och Gästrikland samt på Öland och Gotland. Strävlosta växer framför allt i ädellövskog med mulljord och ett högt pH. I några landskap verkar den föredra örtrik barrskog. Stabil till svagt ökande i några landskap medan den minskar i andra. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 225 (175-275). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1100 (800-1500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Länsvis förekomst och status för strävlosta baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Strävlostans utbredning är mycket ojämn. Arten förekommer i Götaland och östra Svealand med nordgräns i södra Norrland (Gästrikland, 3 lokaler), men saknas i stort sett utefter västkusten och i Småland utom i norra Kalmar län. Flertalet förekomster är belägna i Skåne, på Öland och Gotland samt vid Sörmlandskusten. Arten förekommer både i Danmark och Norge samt på en lokal på Åland och en på Finlands fastland. Totalutbredningen omfattar, förutom Norden, Central- och Östeuropa, främre Asien, Centralasien samt Kina.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassLiliopsida - enhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningPoales - gräsordningen
-
FamiljPoaceae - gräs
-
SläkteBromopsis - storlostor
-
ArtBromopsis benekenii(Lange) Holub - strävlostaSynonymerFestuca asperaSchedonorus asperBromus benekenii (Lange) TrimenBromopsis ramosa ssp. benekenii (Lange) TzvelevZerna benekenii (Lange) Lindm.Bromus ramosus ssp. benekenii (Lange) Schinz & Thell.SkugglostaSkogslosta
Strävlosta växer framför allt i ädellövskog med mulljord och ett högt pH. På Gotland, i Dalsland, Uppland och Gästrikland förekommer den oftast i örtrik barrskog. Den är mycket aluminium-känslig och förekommer sällan på mark med pH under 5,0. Arten förekommer ofta i välslutna skogsbestånd, men fruktsättningen gynnas av luckor i krontaket. Även etablering av groddplantor gynnas av ökad ljustillgång och efter gallring har upp till 50 groddplantor m² observerats. Tuvorna blir ofta bara några år gamla, men kan bli betydligt äldre. Dödligheten ökar efter sommartorka. Pga av sin morfologi med höga veka skott och få basalblad är strävlostan mycket känslig mot bete och slåtter. Den växer oftast i skogar med lång kontinuitet men spridning till närbelägna planteringar på fd åkermark har konstaterats.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog
Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog
Substrat/Föda:Påverkan
- Försurning (Stor negativ effekt)
- Avverkning (Viss negativ effekt)
- Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997 Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.
Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.
Brunet, J. 1992. Betespåverkan i fältskiktet i en skånsk ekblandskog. Svensk Bot. Tidskr. 86: 347–353.
Brunet, J. 1994. Utbredning av sällsynta lundgräs i södra Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 88: 103–108.
Brunet, J. 1994. Importance of soil solution chemistry and land use to growth and distribution of four woodland grasses in south Sweden. Dissertation. Dept. of Ecology, Lund university. Lund.
Engström, F. & Karlsson, T. 2006. Rödlistade kärlväxter I Östergötland – Trender för nationellt och regionalt rödlistade arter I Östergötlands län 1995 – 2005. Rapport 2006:20. Länsstyrelsen Östergötland.
Fægri, K. 1960. Maps of Distribution of Norwegian Plants. I. Costal Plants. Universitet i Bergen Skrifter Nr. 26.
Hakalisto, S. 1997. Lehtokattara. I. Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.
Kemppainen, E. 1995. Mitä kuuluu uhanalaisille putkilokasveille ja niiden suojelulle. Lutukka 11: 3–20.
Olsson, K.-A. 2006. Nya hotade kärlväxter i Skåne. Bot. Not. 139 (3): 22–33.
Pedersen, A. 1974. Gramineernes udbredelse i Danmark. Spontane og naturaliserede arter. Bot. Tidsskr. 68: 177–343.
Ryberg, M. 1967. Några synpunkter på lundgräsens ekologi i östra Svealand. Svensk. Bot. Tidskr. 61: 385–418.
Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Måns Ryberg 1984. Rev. Jörg Brunet 1996. © ArtDatabanken, SLU 2007.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassLiliopsida - enhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningPoales - gräsordningen
-
FamiljPoaceae - gräs
-
SläkteBromopsis - storlostor
-
ArtBromopsis benekenii, (Lange) Holub - strävlostaSynonymerFestuca asperaSchedonorus asperBromus benekenii (Lange) TrimenBromopsis ramosa ssp. benekenii (Lange) TzvelevZerna benekenii (Lange) Lindm.Bromus ramosus ssp. benekenii (Lange) Schinz & Thell.SkugglostaSkogslosta
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Måns Ryberg 1984. Rev. Jörg Brunet 1996. © ArtDatabanken, SLU 2007.