Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strålvaxskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Hygrocybe radiata
Strålvaxskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Strålvaxskivling är en ganska liten och tunnköttig vaxskivling. med 15–25 mm bred hatt. I fuktmättat skick är den ljust brun med skarpt avgränsad, mörkbrun mitt, starkt genomskinligt strimmig ända till mitten, i torka enhetligt ljust gråbrun. Lamellerna är vita eller ljust brungrå, tjocka, glesa och kort nedlöpande. Foten är ljusgrå. Sporerna är droppformiga till rundade. Förväxlingsmöjligheter finns med brun ängsvaxskivling (Hygrocybe colemanniana), som emellertid är större med mer jämnbrun hatt samt med ögonvaxskivling (H. fuscescens) med brun fläck på hattmitten. Den sistnämnda har dock klibbig hatt och längre sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för strålvaxskivling Observationer i  Sverige för strålvaxskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En mycket sällsynt art som hos oss endast är påvisad i Skåne, Blekinge, Småland (Femsjö), Västergötland (5 lokaler), Västmanland, Värmland (3 lokaler) och en gång i Lycksele Lappmark. Den är funnen åtminstone i Danmark, Nederländerna och i båda dessa länder ansedd som akut hotad. Den är vidare noterad i Frankrike. Strålvaxskivlingen tillhör ett komplex av arter, som länge varit besvärliga att skilja åt på grund av ofullständiga och ibland motsägande beskrivningar i svampböcker. Namnproblemen och svårigheten att identifiera arten är naturligtvis en del av orsaken till att det finns så få noteringar om den.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Levnadsätt okänt. Växer mest på magra, ogödslade naturbetes- och slåttermarker men kan sällsynt även påträffas på rikare mulljord i ädellövskog. Arten försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall. Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (1500-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (30-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (148-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C2a(i)).
Ekologi
Strålvaxskivling växer på ogödslad, mager gräsmark, som hävdas genom bete eller slåtter. Den uppges föredra kalkrik mark, vilket dock motsägs av den aktuella utbredningsbilden.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Hygrophoraceae, Släkte Hygrocybe (hagvaxingar), Art Hygrocybe radiata Arnolds - strålvaxskivling Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Levnadsätt okänt. Växer mest på magra, ogödslade naturbetes- och slåttermarker men kan sällsynt även påträffas på rikare mulljord i ädellövskog. Arten försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall. Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (1500-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (30-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (148-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C2a(i)).
Strålvaxskivling är en ganska liten och tunnköttig vaxskivling. med 15–25 mm bred hatt. I fuktmättat skick är den ljust brun med skarpt avgränsad, mörkbrun mitt, starkt genomskinligt strimmig ända till mitten, i torka enhetligt ljust gråbrun. Lamellerna är vita eller ljust brungrå, tjocka, glesa och kort nedlöpande. Foten är ljusgrå. Sporerna är droppformiga till rundade. Förväxlingsmöjligheter finns med brun ängsvaxskivling (Hygrocybe colemanniana), som emellertid är större med mer jämnbrun hatt samt med ögonvaxskivling (H. fuscescens) med brun fläck på hattmitten. Den sistnämnda har dock klibbig hatt och längre sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strålvaxskivling

Länsvis förekomst och status för strålvaxskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strålvaxskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En mycket sällsynt art som hos oss endast är påvisad i Skåne, Blekinge, Småland (Femsjö), Västergötland (5 lokaler), Västmanland, Värmland (3 lokaler) och en gång i Lycksele Lappmark. Den är funnen åtminstone i Danmark, Nederländerna och i båda dessa länder ansedd som akut hotad. Den är vidare noterad i Frankrike. Strålvaxskivlingen tillhör ett komplex av arter, som länge varit besvärliga att skilja åt på grund av ofullständiga och ibland motsägande beskrivningar i svampböcker. Namnproblemen och svårigheten att identifiera arten är naturligtvis en del av orsaken till att det finns så få noteringar om den.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrocyboideae  
  • Tribus
    Hygrocybeae  
  • Släkte
    Hygrocybe - hagvaxingar 
  • Art
    Hygrocybe radiataArnolds - strålvaxskivling

Strålvaxskivling växer på ogödslad, mager gräsmark, som hävdas genom bete eller slåtter. Den uppges föredra kalkrik mark, vilket dock motsägs av den aktuella utbredningsbilden.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Nedläggning av naturbetesmark eller hackslått med åtföljande igenväxning eller skogsplantering är viktiga hot liksom användning av gödning.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Arten bör efterforskas ytterligare. Lokaler med rik förekomst måste bevaras i ursprungligt skick genom fortsatt hävd. Röjning av enbuskar etc kan också bli aktuell. Ännu hävdade, ogödslade fodermarker bör generellt alltid bevaras och skötas med traditionella metoder för att på sikt klara denna och andra hotade gräsmarkssvampar.
Utländska namn – DK: Mørkstribet vokshat.

Arnolds, E. 1989. Notes on Hygrophoraceae – XI. Persoonia 14: 43–46.

Boertmann, D. 1995. The genus Hygrocybe. Fungi of Northern Europe 1.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrocyboideae  
  • Tribus
    Hygrocybeae  
  • Släkte
    Hygrocybe - hagvaxingar 
  • Art
    Hygrocybe radiata, Arnolds - strålvaxskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.