Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stranddvärgmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Trifurcula eurema
Stranddvärgmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En gråbrun dvärgmal med två diffusa fläckar eller ett diffust tvärband. Sällsynt art i torra, öppna miljöer där larven lever på käringtand.

Vingspann 4,5–5 mm. Huvudet är orange–rostbrunt eller mer gråbrunt, ibland med olikfärgade hår. Kragen är ljusare, vit till ljust orange. Ögonlocken är gulvita med en del inblandade bruna fjäll. Antennen är tydligt längre än halva framvingen och har, hos hanen 30–36 segment och hos honan 28–31. Vid ungefär två tredjedelar från framvingens bas finns ett par diffusa, smutsvita fläckar som ibland  flyter samman till ett diffust tvärband. Framvingen är mörkt gråbrun innanför tvärbandet/fläckarna och något ljusare utanför, och har övervägande mörkspetsade fjäll. Hos honan finns ofta fler spridda, vitaktiga fjäll. Delningslinjen i framvingens fransar är distinkt, utanför den är fransarna gulvita. Svenska individer har sällan så tydligt tvärband som bilden av hanen visar (individ från Jylland). Bakvingen är grå. Hanen har på yttre delen av bakvingens undersida, nära frenulumborstet, en lång, vit hårpensel och en sammetsliknande fläck med doftfjäll.

Larven är ljusgul men ser grönaktig ut när den ligger i minan. Kokongen är ockragul till brun.

Genitalier: Genitalierna är hos båda könen svåra att skilja från dem hos alvardvärgmal ­Trifurcula cryptella. Hos hanen är uncus vasst ­tillspetsad och fint kluven i mitten, något längre utdragen än hos T. ­cryptella. Vinculum är inte lika tydligt inbuktad som hos T.?cryptella. Genitalklaffen har en skarp spets och långa utskott på transtilla. Aedeagus har två mycket kraftiga, olikstora cornuti (den längsta är ­ungefär en fjärdedel av aedeagus längd), samt en grupp med 3–5 mindre och smalare cornuti, förutom ytter­ligare grupper med små cornuti. Hos honan är corpus ­bursae lång och smal med två nätformiga signa som har oregelbundna, otydliga kanter. Ductus spermathecae har 7–8 vindlingar. 
Utbredning
Länsvis förekomst för stranddvärgmal Observationer i  Sverige för stranddvärgmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Stranddvärgmal är ovanlig och mycket lokal i Norden. Den upptäcktes överraskande i Sverige på en strandutfyllnad söder om Slite på Gotland 1984. Den har iakttagits på samma plats några gånger därefter, men har ännu inte hittats någon annanstans i Sverige. I Danmark har den påträffats på västra Jylland. I Norge har den upptäckts i Aust-Agder (2003) och i Sogn och Fjordane (2004). I Finland är den hittills okänd. Världsutbredningen omfattar Europa.

Fynden söder om Slite på Gotland består av observationer av fjärilen 26 juni och 1 juli 1984 och ett larvfynd 10 juli 1991. Arten är dock sannolikt något mer utbredd på ön. 
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Endast känd från en mycket liten strandäng på NÖ Gotland trots att den eftersökts på flera lämpliga lokaler. Lokalens litenhet, strandremsan är ca 100 m lång, gör att arten är mycket sårbar för yttre förändringar. På senare år har det funnits tecken på viss igenväxning, men artens värdväxt käringtand (Lotus corniculatus) bör gynnas av de störningar som förhoppningsvis sker då och då på den ruderatmark som gränsar till havet. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-40) km². -2010. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Det skattade värdet för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)).
Ekologi
Stranddvärgmal förekommer i torra, öppna miljöer, t.ex. ruderatmarker, men enligt utländska uppgifter verkar den ha ett brett habitatval. Fjärilen flyger i juli men livscykeln är dock relativt okänd i Norden. I England har fjärilen två generationer per år, medan den sannolikt bara har en generation i Norden. Ägget placeras på endera sidan av ett blad av käringtand Lotus corniculatus. I Danmark är arten även funnen på stor käringtand L. pedunculatus, i fuktiga dynsänkor. Utanför Norden har även andra ärtväxter noterats, som klöverärt Tetragonolobus maritimus, samt i södra Europa även på Dorycnium-arter. Larven minerar sannolikt bladet under hösten, i alla fall på Gotland. Minan är i början mycket smal med täta vindlingar och helt fylld med exkrementer, därefter vidgar den sig abrupt till en fläck som upptar nästan hela bladet. Förpuppningen sker enligt engelska uppgifter oftast inuti minan, som liknar den hos alvardvärgmal T. cryptella
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· käringtand
· käringtand
· sumpkäringtand
· sumpkäringtand
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Nepticulidae (dvärgmalar), Släkte Trifurcula, Art Trifurcula eurema (Tutt, 1899) - stranddvärgmal Synonymer Nepticula eurema Tutt, 1899, dubbel käringtanddvärgmal

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Endast känd från en mycket liten strandäng på NÖ Gotland trots att den eftersökts på flera lämpliga lokaler. Lokalens litenhet, strandremsan är ca 100 m lång, gör att arten är mycket sårbar för yttre förändringar. På senare år har det funnits tecken på viss igenväxning, men artens värdväxt käringtand (Lotus corniculatus) bör gynnas av de störningar som förhoppningsvis sker då och då på den ruderatmark som gränsar till havet. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-40) km². -2010. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Det skattade värdet för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)).
En gråbrun dvärgmal med två diffusa fläckar eller ett diffust tvärband. Sällsynt art i torra, öppna miljöer där larven lever på käringtand.

Vingspann 4,5–5 mm. Huvudet är orange–rostbrunt eller mer gråbrunt, ibland med olikfärgade hår. Kragen är ljusare, vit till ljust orange. Ögonlocken är gulvita med en del inblandade bruna fjäll. Antennen är tydligt längre än halva framvingen och har, hos hanen 30–36 segment och hos honan 28–31. Vid ungefär två tredjedelar från framvingens bas finns ett par diffusa, smutsvita fläckar som ibland  flyter samman till ett diffust tvärband. Framvingen är mörkt gråbrun innanför tvärbandet/fläckarna och något ljusare utanför, och har övervägande mörkspetsade fjäll. Hos honan finns ofta fler spridda, vitaktiga fjäll. Delningslinjen i framvingens fransar är distinkt, utanför den är fransarna gulvita. Svenska individer har sällan så tydligt tvärband som bilden av hanen visar (individ från Jylland). Bakvingen är grå. Hanen har på yttre delen av bakvingens undersida, nära frenulumborstet, en lång, vit hårpensel och en sammetsliknande fläck med doftfjäll.

Larven är ljusgul men ser grönaktig ut när den ligger i minan. Kokongen är ockragul till brun.

Genitalier: Genitalierna är hos båda könen svåra att skilja från dem hos alvardvärgmal ­Trifurcula cryptella. Hos hanen är uncus vasst ­tillspetsad och fint kluven i mitten, något längre utdragen än hos T. ­cryptella. Vinculum är inte lika tydligt inbuktad som hos T.?cryptella. Genitalklaffen har en skarp spets och långa utskott på transtilla. Aedeagus har två mycket kraftiga, olikstora cornuti (den längsta är ­ungefär en fjärdedel av aedeagus längd), samt en grupp med 3–5 mindre och smalare cornuti, förutom ytter­ligare grupper med små cornuti. Hos honan är corpus ­bursae lång och smal med två nätformiga signa som har oregelbundna, otydliga kanter. Ductus spermathecae har 7–8 vindlingar. 

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stranddvärgmal

Länsvis förekomst och status för stranddvärgmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stranddvärgmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Stranddvärgmal är ovanlig och mycket lokal i Norden. Den upptäcktes överraskande i Sverige på en strandutfyllnad söder om Slite på Gotland 1984. Den har iakttagits på samma plats några gånger därefter, men har ännu inte hittats någon annanstans i Sverige. I Danmark har den påträffats på västra Jylland. I Norge har den upptäckts i Aust-Agder (2003) och i Sogn och Fjordane (2004). I Finland är den hittills okänd. Världsutbredningen omfattar Europa.

Fynden söder om Slite på Gotland består av observationer av fjärilen 26 juni och 1 juli 1984 och ett larvfynd 10 juli 1991. Arten är dock sannolikt något mer utbredd på ön. 
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Trifurculini  
  • Släkte
    Trifurcula  
  • Art
    Trifurcula eurema(Tutt, 1899) - stranddvärgmal
    Synonymer
    Nepticula eurema Tutt, 1899
    dubbel käringtanddvärgmal

Stranddvärgmal förekommer i torra, öppna miljöer, t.ex. ruderatmarker, men enligt utländska uppgifter verkar den ha ett brett habitatval. Fjärilen flyger i juli men livscykeln är dock relativt okänd i Norden. I England har fjärilen två generationer per år, medan den sannolikt bara har en generation i Norden. Ägget placeras på endera sidan av ett blad av käringtand Lotus corniculatus. I Danmark är arten även funnen på stor käringtand L. pedunculatus, i fuktiga dynsänkor. Utanför Norden har även andra ärtväxter noterats, som klöverärt Tetragonolobus maritimus, samt i södra Europa även på Dorycnium-arter. Larven minerar sannolikt bladet under hösten, i alla fall på Gotland. Minan är i början mycket smal med täta vindlingar och helt fylld med exkrementer, därefter vidgar den sig abrupt till en fläck som upptar nästan hela bladet. Förpuppningen sker enligt engelska uppgifter oftast inuti minan, som liknar den hos alvardvärgmal T. cryptella

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· käringtand - Lotus corniculatus (Viktig)
· sumpkäringtand - Lotus pedunculatus (Har betydelse)
Exploatering av havsstranden genom grustäkt, bebyggelse etc.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Den nu kala, grusiga utfyllnad vid havsstranden som utgör artens enda kända svenska lokal bör bevaras oförändrad. Nya lokaler i trakten bör eftersökas.
Namngivning: Trifurcula eurema (Tutt, 1899). Originalbeskrivning: Nepticula eurema Nat. Hist. Br. Lepid. 1: 332. Svensk synonym: dubbel käringtanddvärgmal.

Etymologi: eurema = ung. den som överraskar; heurema (gr.) = en gåva eller överraskning, syftar på att Tutt överraskad konstaterade att det var en art skild från Trifurcula cryptella.

Uttal: [Trifúrkula evréma]

Bengtsson, B.Å. m.fl. 2008. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Käkmalar- säckspinnare. Lepidoptera: Micropterigidae-Psychidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Heath, J. 1976. The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland, vol. 1.

Johansson, R., Nielsen, E.S., van Nieukerken, E.J. & Gustafsson, B. 1990. The Nepticulidae and Opostegidae (Lepidoptera) of North West Europe. – Fauna Ent. Scand. 23(1): 265–267.

Svensson, I. 1985. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1984. – Ent. Tidskr. 106: 80.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2011 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Utbredning).

 

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Trifurculini  
  • Släkte
    Trifurcula  
  • Art
    Trifurcula eurema, (Tutt, 1899) - stranddvärgmal
    Synonymer
    Nepticula eurema Tutt, 1899
    dubbel käringtanddvärgmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2011 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Utbredning).