Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strandflikmossa

Organismgrupp Mossor Lophozia capitata
Strandflikmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Strandflikmossa är en upp till 2 cm lång, krypande bladlevermossa. Färgen är blekgrön med rosa och violetta fläckar. Mossan har ofta ett köttigt utseende. Bladen är 2-3 flikade, glest sittande, snett vidfästa på stammen, men i skottspetsen anhopade till krusiga, huvudlika rosetter. Bladflikarna är ofta något olikstora. Cellerna i bladen är stora och tunnväggiga utan hörnförtjockningar (trigoner). Oljekropparna är många (16-30) i varje cell, små och färglösa till skillnad från den snarlika hedflikmossan L. excisa, som har färre och större oljekroppar. Stipler saknas. Arten kan även likna myrflikmossa L. laxa, som dock har rödsvart stam och mer glest sittande blad och en helt annan ekologi inskränkt till myrmark och växer krypande bland vitmossor m.m. Han- och honplantor är relativt vanliga men sporkapslar tycks sällan utvecklas. Spridning sker troligen huvudsakligen genom groddkorn, som utvecklas från kanterna av de översta bladen.
Utbredning
Länsvis förekomst för strandflikmossa Observationer i  Sverige för strandflikmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten anses vara nordligt suboceanisk, och är uppgiven från ett 30-tal lokaler från Skåne till Hälsingland. Moderna fynd finns från Halland, Västergötland, Värmland, Närke och Hälsingland. Arten är även uppgiven för Danmark, Norge, sydligaste Finland, och norra Tyskland, Storbritanien, Frankrike, Holland och Belgien samt enstaka fynd i Östeuropa. Den förekommer dessutom i östra Nordamerika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Strandflikmossa växer på blottlagd fuktig sand, lera och humus. Den är känd från ett fåtal lokaler i södra Sverige och förekomsterna är alltid mycket små. Förutom sandiga stränder är den även funnen i övergivna grustag. De små och individfattiga förekomsterna gör arten sårbar. Antalet reproduktiva individer skattas till 1600 (50-5400). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 640 (4-2200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Mossan växer på fuktig jord, oftast periodvis översvämmade, sandiga sjöstränder. Arten är även funnen i övergivna grustag. I Holland och Danmark tycks den trivas i sanddynområden och i Tyskland uppges den växa på fukthedar. Arten kan förekomma tillsammans med t.ex. kurragömmamossa Haplomitrium hookeri och ringpellia Pellia neesiana.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sjöar
Sjöar
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Småvatten
Småvatten
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Marchantiopsida, Ordning Jungermanniales, Familj Jungermanniaceae, Släkte Lophozia (flikmossor), Art Lophozia capitata (Hook.) Macoun - strandflikmossa Synonymer Jungermannia capitata Hook., Heterogemma capitata (Hook.) Konstant. & Vilnet

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Strandflikmossa växer på blottlagd fuktig sand, lera och humus. Den är känd från ett fåtal lokaler i södra Sverige och förekomsterna är alltid mycket små. Förutom sandiga stränder är den även funnen i övergivna grustag. De små och individfattiga förekomsterna gör arten sårbar. Antalet reproduktiva individer skattas till 1600 (50-5400). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 640 (4-2200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Strandflikmossa är en upp till 2 cm lång, krypande bladlevermossa. Färgen är blekgrön med rosa och violetta fläckar. Mossan har ofta ett köttigt utseende. Bladen är 2-3 flikade, glest sittande, snett vidfästa på stammen, men i skottspetsen anhopade till krusiga, huvudlika rosetter. Bladflikarna är ofta något olikstora. Cellerna i bladen är stora och tunnväggiga utan hörnförtjockningar (trigoner). Oljekropparna är många (16-30) i varje cell, små och färglösa till skillnad från den snarlika hedflikmossan L. excisa, som har färre och större oljekroppar. Stipler saknas. Arten kan även likna myrflikmossa L. laxa, som dock har rödsvart stam och mer glest sittande blad och en helt annan ekologi inskränkt till myrmark och växer krypande bland vitmossor m.m. Han- och honplantor är relativt vanliga men sporkapslar tycks sällan utvecklas. Spridning sker troligen huvudsakligen genom groddkorn, som utvecklas från kanterna av de översta bladen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strandflikmossa

Länsvis förekomst och status för strandflikmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strandflikmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten anses vara nordligt suboceanisk, och är uppgiven från ett 30-tal lokaler från Skåne till Hälsingland. Moderna fynd finns från Halland, Västergötland, Värmland, Närke och Hälsingland. Arten är även uppgiven för Danmark, Norge, sydligaste Finland, och norra Tyskland, Storbritanien, Frankrike, Holland och Belgien samt enstaka fynd i Östeuropa. Den förekommer dessutom i östra Nordamerika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Jungermanniaceae  
  • Underfamilj
    Lophozioideae  
  • Släkte
    Lophozia - flikmossor 
  • Art
    Lophozia capitata(Hook.) Macoun - strandflikmossa
    Synonymer
    Jungermannia capitata Hook.
    Heterogemma capitata (Hook.) Konstant. & Vilnet

Mossan växer på fuktig jord, oftast periodvis översvämmade, sandiga sjöstränder. Arten är även funnen i övergivna grustag. I Holland och Danmark tycks den trivas i sanddynområden och i Tyskland uppges den växa på fukthedar. Arten kan förekomma tillsammans med t.ex. kurragömmamossa Haplomitrium hookeri och ringpellia Pellia neesiana.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Sjöar, Människoskapad miljö på land, Småvatten, Öppen fastmark, Blottad mark, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Sannolikt utgör ett av de största hoten reglering av vattenståndet i sjöar och större vattendrag, liksom igenväxning av stränder orsakade bl.a. av eutrofiering och upphört bete. Även restaurering av gamla grustag kan hota arten.

Påverkan
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
För att fastställa artens ståndortskrav och vilka åtgärder som behövs för att de svenska bestånden ska öka till en livskraftig nivå krävs mer undersökningar. I avvaktan på specifika anvisningar bör försiktighet råda vid reglering av vattennivån i vattensystem med aktuella fynd. Därtill måste eutrofiering av växtplatserna reduceras för att bromsa igenväxning av strandmiljön. De lokaler som utgörs av nedlagda grustag bör övervakas och verksamheter som kan skada sandflikmossan måste undvikas.
Utländska namn - NO: Knoppflik, FI: Rantalovisammal, GB: Large-celled Flapwort.

Andersson, K. 1995. Grusgropar som livsmiljöer. Svensk Bot. Tidskr. 89: 229-255.

Bisang, I. 1991. Biosystematische Studien an Lophozia subgen. Schistochilopsis (Hepaticae). Bryophytorum Bibliotheca 43: 1-187.

Damsholt, K. 2002. Illustrated flora of Nordic liverworts and hornworts. -- Nordic Bryological Society, Copenhagen and Lund

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998, uppdaterad 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Jungermanniaceae  
  • Underfamilj
    Lophozioideae  
  • Släkte
    Lophozia - flikmossor 
  • Art
    Lophozia capitata, (Hook.) Macoun - strandflikmossa
    Synonymer
    Jungermannia capitata Hook.
    Heterogemma capitata (Hook.) Konstant. & Vilnet
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998, uppdaterad 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.