Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strandskinnlav

Organismgrupp Lavar Leptogium rivulare
Strandskinnlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Strandskinnlav är en gråblå bladlav med cyanobakterier (Nostoc) som kan bilda upp till 1,5 cm stora rosetter. Loberna är upp till 4 mm breda, mer eller mindre platta, rundade och saknar hår på undersidan. Isidier saknas. Apothecier är vanliga, upp till 0,8 mm breda, ljusbruna till bruna och med en tydlig kant. Varje sporsäck har fyra sporer, inte åtta som är det mest vanliga inom släktet skinnlavar Leptogium. Sporerna är 3-septerade till svagt murformade, färglösa och 16–19 × 6–9 µm. Arten är mest lik L. cyanescens men denna har bredare, isidiösa lober och apothecier är ovanliga.
Utbredning
Länsvis förekomst för strandskinnlav Observationer i  Sverige för strandskinnlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är bara känd från Östergötland, Västmanland, Uppland, Gästrikland och Dalarna. Det finns 12 aktuella lokaler och den har försvunnit från 6 lokaler. Sina största populationer har den utmed Dalälven. På vissa lokaler utmed Dalälven har populationen minskat med 60% mellan 1997 och 2004 medan den på andra lokaler verkar ha stabila populationer. Orsaken till detta är okänd men eventuellt har arten naturligt kraftiga variationer i populationsstorlek eller så beror det på variationer i översvämningarnas längd och storlek. Utanför Sverige är strandskinnlav endast känd från ett fåtal lokaler i Finland där den är rödlistad som Försvunnen, Ryssland, Estland, Frankrike och nordöstra USA och Kanada (rödlistad).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A2bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)
18 aktuella lokaler och har försvunnit från 6 lokaler. På vissa lokaler utmed Dalälven har populationen minskat med 60% den senaste 20-årsperioden medan den på andra lokaler verkar ha stabila populationer. Växer vid stambaser av lövträd vid stränder där vattenståndet varierar kraftigt under året. Om åtgärdsprogrammet genomförs förväntas ingen minskning i framtiden. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (1080-2160). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (18-36). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15848 km² och förekomstarean (AOO) till 100 (72-144) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (40-75) % under de senaste 50 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2bc).
Ekologi
Strandskinnlav är framförallt funnen på stambaser av klibbal, asp och pil vid stränder av bäckar, åar och älvar. Mer sällsynt är den funnen på sten eller på tidvis översvämmade rötter. Skogarna behöver inte ha trädkontinuitet. De rikaste förekomsterna är i första generationens aspskog på igenväxande marker utmed Dalälven men arten sitter bara på gamla träd. Arten förekommer bara i miljöer som regelbundet översvämmas, vanligen vid varje vårflod, och är uppenbarligen gynnad av att detta. Den växer strax under nivån för högsta vattenståndet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Vattendrag
Vattendrag
Ädellövskog
Ädellövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· gråvide
· gråvide
· klibbal
· klibbal
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Collemataceae, Släkte Leptogium (skinnlavar), Art Leptogium rivulare (Ach.) Mont. - strandskinnlav Synonymer Leptogium sernanderi Du Rietz, Lichen rivularis Ach.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A2bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation 18 aktuella lokaler och har försvunnit från 6 lokaler. På vissa lokaler utmed Dalälven har populationen minskat med 60% den senaste 20-årsperioden medan den på andra lokaler verkar ha stabila populationer. Växer vid stambaser av lövträd vid stränder där vattenståndet varierar kraftigt under året. Om åtgärdsprogrammet genomförs förväntas ingen minskning i framtiden. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (1080-2160). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (18-36). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15848 km² och förekomstarean (AOO) till 100 (72-144) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (40-75) % under de senaste 50 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2bc).

Åtgärdsprogram Fastställt
Global rödlistning NT (2015)
Strandskinnlav är en gråblå bladlav med cyanobakterier (Nostoc) som kan bilda upp till 1,5 cm stora rosetter. Loberna är upp till 4 mm breda, mer eller mindre platta, rundade och saknar hår på undersidan. Isidier saknas. Apothecier är vanliga, upp till 0,8 mm breda, ljusbruna till bruna och med en tydlig kant. Varje sporsäck har fyra sporer, inte åtta som är det mest vanliga inom släktet skinnlavar Leptogium. Sporerna är 3-septerade till svagt murformade, färglösa och 16–19 × 6–9 µm. Arten är mest lik L. cyanescens men denna har bredare, isidiösa lober och apothecier är ovanliga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strandskinnlav

Länsvis förekomst och status för strandskinnlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strandskinnlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är bara känd från Östergötland, Västmanland, Uppland, Gästrikland och Dalarna. Det finns 12 aktuella lokaler och den har försvunnit från 6 lokaler. Sina största populationer har den utmed Dalälven. På vissa lokaler utmed Dalälven har populationen minskat med 60% mellan 1997 och 2004 medan den på andra lokaler verkar ha stabila populationer. Orsaken till detta är okänd men eventuellt har arten naturligt kraftiga variationer i populationsstorlek eller så beror det på variationer i översvämningarnas längd och storlek. Utanför Sverige är strandskinnlav endast känd från ett fåtal lokaler i Finland där den är rödlistad som Försvunnen, Ryssland, Estland, Frankrike och nordöstra USA och Kanada (rödlistad).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Leptogium - skinnlavar 
  • Art
    Leptogium rivulare(Ach.) Mont. - strandskinnlav
    Synonymer
    Leptogium sernanderi Du Rietz
    Lichen rivularis Ach.

Strandskinnlav är framförallt funnen på stambaser av klibbal, asp och pil vid stränder av bäckar, åar och älvar. Mer sällsynt är den funnen på sten eller på tidvis översvämmade rötter. Skogarna behöver inte ha trädkontinuitet. De rikaste förekomsterna är i första generationens aspskog på igenväxande marker utmed Dalälven men arten sitter bara på gamla träd. Arten förekommer bara i miljöer som regelbundet översvämmas, vanligen vid varje vårflod, och är uppenbarligen gynnad av att detta. Den växer strax under nivån för högsta vattenståndet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog, Vattendrag

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· gråvide - Salix cinerea (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Viktig)
· viden - Salix (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Regleringar som minskar översvämningarna på våren är negativt. Avverkningar utmed de bäckar där arten förekom är sannolikt förklaringen till att arten försvunnit från åtminstone en lokal (Östergötland).

Påverkan
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Sverige har ett stort ansvar för strandskinnlav då Sverige efter Ryssland har de största populationerna av arten. De största förekomsterna finns utmed nedre Dalälven och dessa förekomster har ett mycket stort värde. Omkring hälften av lokalerna utmed Dalälven är belägna i skyddade områden. Samtliga lokaler med större populationer måste skyddas. Det är viktigt att miljön efter hela vattendrag där arten förekommer inkluderas i en skötselplan. Fortsatta översvämningar på våren är av stor vikt för arten. Det måste eftersträvas att bibehålla en fortsatt hög lövträdsandel på översvämningsmarker där arten förekommer. Vid avverkningar utmed bäckar med strandskinnlav måste en skyddszon lämnas. Om åtgärdsprogrammet för arten genomförs bedöms ingen kommande minskning i individantalet.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – FI: Purokesijäkälä.

Du Rietz, G. E. 1922. Flechtensystematische Studien 2. Bot. Not. 75: 317–322.

Hulting, J. 1925. Lavar från Östergötland. Ark. f. Bot. 20A(2).

Jørgenssen, P. M. 1994. Further notes on European taxa of the lichen genus Leptogium, with emphasis on the small species. Lichenologist 26: 1–29.

Jørgensen, P. M. & James, P. W. 1983. Studies on some Leptogium species of western Europe. Lichenologist 15: 109–125.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1987. Rev. Göran Thor 1999.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Leptogium - skinnlavar 
  • Art
    Leptogium rivulare, (Ach.) Mont. - strandskinnlav
    Synonymer
    Leptogium sernanderi Du Rietz
    Lichen rivularis Ach.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1987. Rev. Göran Thor 1999.