Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strandtågssäckmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Coleophora maritimella
Strandtågssäckmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 8,5-12 mm, vanligen ca 10 mm. Strandtågsäckmal tillhör således de mindre arterna av säckmalar. Den är svår att skilja från många andra arter i släktet, men när den påträffas i sitt rätta habitat kan den i regel bara förväxlas med två andra arter som brukar förekomma på samma platser, allmän tågsäckmal Coleophora alticolella och suddig tågsäckmal C. glaucicolella. Strandtågsäckmalen kan särskiljas från dessa genom dess bredare vingar, något tydligare längsstrimmor och en ganska tydlig vinkel på framkanten två tredjedelar från vingbasen där fransarna börjar. Arten kan också förväxlas med den mycket vanliga silverstreckad rölleksäckmal C. argentula, som också är mer smalvingad men kan finnas på samma lokaler. Vingspann 8,5-12 mm, vanligen ca 10 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för strandtågssäckmal Observationer i  Sverige för strandtågssäckmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Strandtågsäckmal upptäcktes ny för Sverige 1999 i Skåne, Maglehem. Det bedömdes vara ett tillfälligt fynd då strandtåg inte växte i närheten. Troligen kom fjärilen från Blekingekusten, det närmaste stället där värdväxten finns. Senare upptäcktes den i Småland, Kalmar på Svinö (2001 och 2003), där den fortfarande (2011) håller sig kvar. Säkert har den funnits på denna plats under lång tid. Den påträffades även 2009 genom ett exemplar på Öland, Vickleby, Karleviviken (en hona). Strandtåg finns fläckvis längs Ölands västkust så sannolikt finns en mindre population där, från vilken den ensamma individen kom. På Svinö finns arten i större mängder och strandtåg växer där innanför vassbältena och ytterst längs vissa strandpartier. Arten bör finnas även på nordligaste Öland, nära fyren Långe Erik, där strandtåg växer i stora bestånd. I Danmark upptäcktes C. maritimella 1952 vid Glænø på södra Själland och därefter har den också rapporterats (1994) från en andra lokal i nordvästra Falster (Købelevskov). Den har inte rödlistklassats i Danmark. Arten saknas i Norge och Finland. I övrigt är den främst en västeuropeisk art, men den finns ner till Medelhavet och i sydöst till Bulgarien och Grekland. Den är dessutom känd från Iran. Troligen finns fjärilen också söder om Medelhavet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1a+2a; D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Strandtågssäckmal lever på östersjötåg (Juncus balticus) och är bara påträffad på två lokaler i Skåne och Småland. Arten är relativt nyupptäckt och miljön är inte systematiskt inventerad varför klassningen än så länge är mycket osäker. Arten kan vara förbisedd på flera platser. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 325 (20-400) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (8-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (B1a+2a; D2).
Ekologi
Strandtågsäckmal är i Sverige en utpräglad kustart, monofagt bunden till sin värdväxt strandtåg Juncus maritimus, som bara växer på några begränsade kuststräckor i sydöstra Sverige och i sydvästra Skåne. Detta är det potentiella utbredningsområdet också för fjärilen i landet, men den tycks inte förekomma överallt där det växer strandtåg, vilket de danska förekomsterna visar. Fjärilen flyger i juli sent på eftermiddagen och på kvällen. Sannolikt lockas den också till ljus. Larven lever i en risgrynsformad säck bland frukterna på strandtåg från september och efter övervintring fram till maj, då den förpuppas. Larven och puppan tål uppenbarligen översvämningar av saltvatten och bräckt vatten.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· strandtåg
· strandtåg
· östersjötåg
· östersjötåg
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Coleophoridae (säckmalar), Släkte Coleophora, Art Coleophora maritimella Newman, 1873 - strandtågssäckmal Synonymer strandtågsäckmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1a+2a; D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Strandtågssäckmal lever på östersjötåg (Juncus balticus) och är bara påträffad på två lokaler i Skåne och Småland. Arten är relativt nyupptäckt och miljön är inte systematiskt inventerad varför klassningen än så länge är mycket osäker. Arten kan vara förbisedd på flera platser. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 325 (20-400) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (8-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (B1a+2a; D2).
Vingspann 8,5-12 mm, vanligen ca 10 mm. Strandtågsäckmal tillhör således de mindre arterna av säckmalar. Den är svår att skilja från många andra arter i släktet, men när den påträffas i sitt rätta habitat kan den i regel bara förväxlas med två andra arter som brukar förekomma på samma platser, allmän tågsäckmal Coleophora alticolella och suddig tågsäckmal C. glaucicolella. Strandtågsäckmalen kan särskiljas från dessa genom dess bredare vingar, något tydligare längsstrimmor och en ganska tydlig vinkel på framkanten två tredjedelar från vingbasen där fransarna börjar. Arten kan också förväxlas med den mycket vanliga silverstreckad rölleksäckmal C. argentula, som också är mer smalvingad men kan finnas på samma lokaler. Vingspann 8,5-12 mm, vanligen ca 10 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strandtågssäckmal

Länsvis förekomst och status för strandtågssäckmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strandtågssäckmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Strandtågsäckmal upptäcktes ny för Sverige 1999 i Skåne, Maglehem. Det bedömdes vara ett tillfälligt fynd då strandtåg inte växte i närheten. Troligen kom fjärilen från Blekingekusten, det närmaste stället där värdväxten finns. Senare upptäcktes den i Småland, Kalmar på Svinö (2001 och 2003), där den fortfarande (2011) håller sig kvar. Säkert har den funnits på denna plats under lång tid. Den påträffades även 2009 genom ett exemplar på Öland, Vickleby, Karleviviken (en hona). Strandtåg finns fläckvis längs Ölands västkust så sannolikt finns en mindre population där, från vilken den ensamma individen kom. På Svinö finns arten i större mängder och strandtåg växer där innanför vassbältena och ytterst längs vissa strandpartier. Arten bör finnas även på nordligaste Öland, nära fyren Långe Erik, där strandtåg växer i stora bestånd. I Danmark upptäcktes C. maritimella 1952 vid Glænø på södra Själland och därefter har den också rapporterats (1994) från en andra lokal i nordvästra Falster (Købelevskov). Den har inte rödlistklassats i Danmark. Arten saknas i Norge och Finland. I övrigt är den främst en västeuropeisk art, men den finns ner till Medelhavet och i sydöst till Bulgarien och Grekland. Den är dessutom känd från Iran. Troligen finns fjärilen också söder om Medelhavet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora maritimellaNewman, 1873 - strandtågssäckmal
    Synonymer
    strandtågsäckmal

Strandtågsäckmal är i Sverige en utpräglad kustart, monofagt bunden till sin värdväxt strandtåg Juncus maritimus, som bara växer på några begränsade kuststräckor i sydöstra Sverige och i sydvästra Skåne. Detta är det potentiella utbredningsområdet också för fjärilen i landet, men den tycks inte förekomma överallt där det växer strandtåg, vilket de danska förekomsterna visar. Fjärilen flyger i juli sent på eftermiddagen och på kvällen. Sannolikt lockas den också till ljus. Larven lever i en risgrynsformad säck bland frukterna på strandtåg från september och efter övervintring fram till maj, då den förpuppas. Larven och puppan tål uppenbarligen översvämningar av saltvatten och bräckt vatten.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Havsstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· strandtåg - Juncus maritimus (Viktig)
· östersjötåg - Juncus balticus (Viktig)
Värdväxten finns på vissa platser i direkt anslutning till vassbälten och strandängar med högt gräs och där finns en risk för att strandtåg trängs tillbaka. Detta kan möjligen motvägas av hårda stormar med högvatten och ansamlingar av drivande isflak som strandtåg tycks tåla bra. Exploatering av stränder för olika syften kan vara förödande för växtplatser och därmed populationer med strandtågsäckmal.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
I första hand bör förekomstlokalerna identifieras och länsstyrelserna, som administrerar de berörda områdena, informeras om populationerna av strandtågsäckmal. De få växtplatser med strandtåg som finns, utöver de kända, bör undersökas, så att man får en fullständigare bild av fjärilens förekomst landet. En lämplig skötselplan borde upprättas för Svinö utanför Kalmar så att arten (jämte flera andra krävande arter på samma plats) gynnas.

Svensson, I. 2000. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1999. - Entomologisk Tidskrift 121: 1-12.

Internet (November 2011)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora maritimella, Newman, 1873 - strandtågssäckmal
    Synonymer
    strandtågsäckmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011.