Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strimmig sammetslöpare

Organismgrupp Skalbaggar, Jordlöpare m.fl. Chlaenius quadrisulcatus
Strimmig sammetslöpare Skalbaggar, Jordlöpare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 13–14 mm lång, rätt bred och platt jordlöpare med långa ben och antenner. Kroppen är svart med svag bronsglans, täckvingarna längsrandiga av omväxlande svart och gyllene behåring, och halsskölden starkt skulpterad med kraftiga, glatta åsar och däremellan grov punktur.
Utbredning
Länsvis förekomst för strimmig sammetslöpare Observationer i  Sverige för strimmig sammetslöpare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne (Ringsjön, 1800-talet), Småland (senast 1941), Öland (1800-talet), Gotland, Östergötland (tidigt 1900-tal), Västergötland (senast 1951), Uppland och Gästrikland. Fynd efter 1990 finns från norra Gotland samt flera lokaler i norra Uppland och södra Gästrikland. Dessa är också de enda områden där riktade eftersök har gjorts med effektiva metoder (fällor). Arten förefaller dock ha minskat. I Danmark föreligger endast tillfälliga fynd och inget efter 1950, annars närmast i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Frankrike till östra Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Ett rovdjur som lever på blöta myrar och på rikt bevuxna, sanka sötvattensstränder. Känd från spridda landskap från Skåne till Gästrikland. Arten är till viss del förbisedd, men har utan tvekan minskat starkt under 1900-talet. Sentida fynd finns från en lokal på Gotland samt ett antal lokaler i norra Uppland och södra Gästrikland. Dikning och torrläggning av kärr och myrar är säkerligen de främsta orsakerna till artens tillbakagång. Översvämningsmarker vid sjöstränder kan dessutom växa igen som en följd av övergödning eller vattenregleringar. I rikkärr är igenväxning med vass ett dokumenterat problem. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-75). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (80-300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Ett dagaktivt rovdjur som lever på blöt, öppen mark i myrar och på sanka sötvattensstränder. På Sphagnum-gungflyn vid myrgölar med glest gräs, starr, vass, pors mm., även i rikkärr med tidvis översvämmade kalkblekeytor, tuviga rikkärrsmossor, axag, gles vass, pors m.m. Möjligen lever arten mer eller mindre amfibiskt, och söker föda åtminstone delvis under vattenytan. En individ har påträffats vid vattenhåvning, och vid fällstudier påträffades varken unga individer eller larver i fallrännor som placerats uppe i Sphagnum-tuvor. Arten övervintrar som fullbildad och genomgår larvutvecklingen under sommaren. De fullbildade skalbaggarna påträffas dels under fortplantningstiden på försommaren, dels på sensommaren. De kan leva i flera år, och uppsöker efter avslutad fortplantning torrare mark för övervintring. Flera äldre svenska fynd är gjorda under m. el. m. tillfälliga omständigheter (löpande över vägar eller flygande).
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Carabidae (jordlöpare), Släkte Chlaenius, Art Chlaenius quadrisulcatus (Paykull, 1790) - strimmig sammetslöpare Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Ett rovdjur som lever på blöta myrar och på rikt bevuxna, sanka sötvattensstränder. Känd från spridda landskap från Skåne till Gästrikland. Arten är till viss del förbisedd, men har utan tvekan minskat starkt under 1900-talet. Sentida fynd finns från en lokal på Gotland samt ett antal lokaler i norra Uppland och södra Gästrikland. Dikning och torrläggning av kärr och myrar är säkerligen de främsta orsakerna till artens tillbakagång. Översvämningsmarker vid sjöstränder kan dessutom växa igen som en följd av övergödning eller vattenregleringar. I rikkärr är igenväxning med vass ett dokumenterat problem. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-75). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (80-300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En 13–14 mm lång, rätt bred och platt jordlöpare med långa ben och antenner. Kroppen är svart med svag bronsglans, täckvingarna längsrandiga av omväxlande svart och gyllene behåring, och halsskölden starkt skulpterad med kraftiga, glatta åsar och däremellan grov punktur.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strimmig sammetslöpare

Länsvis förekomst och status för strimmig sammetslöpare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strimmig sammetslöpare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne (Ringsjön, 1800-talet), Småland (senast 1941), Öland (1800-talet), Gotland, Östergötland (tidigt 1900-tal), Västergötland (senast 1951), Uppland och Gästrikland. Fynd efter 1990 finns från norra Gotland samt flera lokaler i norra Uppland och södra Gästrikland. Dessa är också de enda områden där riktade eftersök har gjorts med effektiva metoder (fällor). Arten förefaller dock ha minskat. I Danmark föreligger endast tillfälliga fynd och inget efter 1950, annars närmast i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Frankrike till östra Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Chlaeniini  
  • Släkte
    Chlaenius  
  • Art
    Chlaenius quadrisulcatus(Paykull, 1790) - strimmig sammetslöpare

Ett dagaktivt rovdjur som lever på blöt, öppen mark i myrar och på sanka sötvattensstränder. På Sphagnum-gungflyn vid myrgölar med glest gräs, starr, vass, pors mm., även i rikkärr med tidvis översvämmade kalkblekeytor, tuviga rikkärrsmossor, axag, gles vass, pors m.m. Möjligen lever arten mer eller mindre amfibiskt, och söker föda åtminstone delvis under vattenytan. En individ har påträffats vid vattenhåvning, och vid fällstudier påträffades varken unga individer eller larver i fallrännor som placerats uppe i Sphagnum-tuvor. Arten övervintrar som fullbildad och genomgår larvutvecklingen under sommaren. De fullbildade skalbaggarna påträffas dels under fortplantningstiden på försommaren, dels på sensommaren. De kan leva i flera år, och uppsöker efter avslutad fortplantning torrare mark för övervintring. Flera äldre svenska fynd är gjorda under m. el. m. tillfälliga omständigheter (löpande över vägar eller flygande).

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Dikning och torrläggning av kärr och myrar är säkerligen de främsta orsakerna till artens tillbakagång i södra Sverige, liksom i Mellaneuropa. Översvämningsmarker vid sjöstränder kan dessutom påverkas av vattenregleringar, eller växa igen som en följd av upphörd våtmarksslåtter eller övergödning.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Artens biotopkrav och nuvarande status behöver utredas närmare. Lokaler där arten påträffas måste ovillkorligen skyddas, och undantas från dikningsföretag och annan påverkan.

Lindroth, C. 1986. The Carabidae, Coleoptera of Fennoscandia and Danmark. Fauna Ent. Scand. 15.

Wallin, H., Lindelöw, Å., Roos, P., Holmer, M. 1999. Strimmiga sammetslöparen (Chlaenius quadrisulcatus (Paykull))(Coleoptera: Carabidae) i norra Uppland – aktivitet, käkslitage och ålder. Ent. Tidskr. 120: 101–110.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Chlaeniini  
  • Släkte
    Chlaenius  
  • Art
    Chlaenius quadrisulcatus, (Paykull, 1790) - strimmig sammetslöpare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.