Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strimtåg

Organismgrupp Kärlväxter Juncus foliosus
Strimtåg Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Strimtåg är ettårig, oftast 5-10 cm hög med ett tätt, tuvbildande växtsätt. Stjälken är upprätt med 1-2 blad under blomställningen. De basala bladen är tydligt platta, 1-3 mm breda, ofta långa och ibland den högsta delen av växten. Blomställningen är gles och grenig med 1-2 blommor på de yttre grenarna. Blommorna ger ofta ett brokigt intryck. Kalkbladen är 3 till antalet, 5-6 mm långa och spetsiga, de yttre är längst. Insidan på de flesta blommorna har ett brett kastanjebrunt fält, som syns som en V-formig mörk teckning på den gröna utsidans hinnartade kant. Ståndarna är sex till antalet, med knappar som normalt är 1-2 mm, lika långa som strängen. Kapseln är trubbig och bredast upptill. Mogna frön är tydligt längsstrimmiga med några svagare tvärstrimmor som gör dem delvis rutiga, inte blanka som hos dess närmaste släktingar. Strimtåg är mycket lik Juncus bufonius, vägtåg och J. ranarius, grodtåg men har mer mörktecknade kalkblad, längre ståndarknappar och strimmiga frön, samt är i fält normalt ljusare än de två andra arterna.
Utbredning
Länsvis förekomst för strimtåg Observationer i  Sverige för strimtåg
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Strimtåg är känd från tre lokaler i Sverige, en i Skåne samt två i Halland. Arten upptäcktes 2005 vid Lärkesholmssjön i Skåne. Året därpå hittades den på två platser i Halland, i och i närheten av Särdals naturreservat och i Strandlida naturbetesmark. Strimtåg är som de flesta ettåriga arter konkurrenssvag och kan variera starkt i antal från ett år till ett annat. I herbarium UME finns ett belägg samlat 1900 i Småland, Kalmar under namnet J. bufonius, som 1988 blev ombestämt av S. Snogerup till J. foliosus. Det kan ha rört sig om en tillfällig barlastförekomst, men troligare är kanske att det rör sig om en etikettförväxling. I övriga Norden förekommer strimtåg mycket sällsynt i Norge (Rogaland), där rödlistad som nära hotad. Den är känd från en lokal i Danmark. Arten har en främst sydvästeuropeisk utbredning
känd från bland annat Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Irland, Spanien, Portugal, Madeira, Italien, Grekland, Makedonien, Slovakien och Nordafrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
Arten upptäcktes 2005 vid Lärkesholmssjön i Skåne. Därefter har arten hittats 2006 på två lokaler i Halland, Särdals naturreservat och Strandlida naturbetesmark. Strimtåg har atlantisk utbredning, är ettårig och varierar i individantal från år till år. I Särdal växer arten på en fuktig, kreaturstrampad stig i en naturbetesmark och i Strandlida är biotopen ett sandigt dike. Antalet reproduktiva individer skattas till 150 (50-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (3-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 184 (136-250) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (12-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Strimtåg förekommer i kustnära områden och är knuten till konstant fuktiga miljöer, företrädesvis på blottad, näringsfattig mark, där denna konkurrenssvaga art trivs bäst. Växtplatsen i Skåne, på stranden vid Lärkesholmssjön, står under vinterhalvåret under vatten. Isbildning kan där hjälpa till att hålla stranden öppen och förhindra att ett slutet vegetationstäcke utvecklas. I Halland växer strimtåg på bar, fuktig mark längs två bäckar i öppen, sandig naturbetesmark, där det strömmande vattnets erosion och betesdjurens tramp skapar blottade markytor.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Juncaceae (tågväxter), Släkte Juncus (tåg), Art Juncus foliosus Desf. - strimtåg Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten upptäcktes 2005 vid Lärkesholmssjön i Skåne. Därefter har arten hittats 2006 på två lokaler i Halland, Särdals naturreservat och Strandlida naturbetesmark. Strimtåg har atlantisk utbredning, är ettårig och varierar i individantal från år till år. I Särdal växer arten på en fuktig, kreaturstrampad stig i en naturbetesmark och i Strandlida är biotopen ett sandigt dike. Antalet reproduktiva individer skattas till 150 (50-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (3-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 184 (136-250) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (12-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Strimtåg är ettårig, oftast 5-10 cm hög med ett tätt, tuvbildande växtsätt. Stjälken är upprätt med 1-2 blad under blomställningen. De basala bladen är tydligt platta, 1-3 mm breda, ofta långa och ibland den högsta delen av växten. Blomställningen är gles och grenig med 1-2 blommor på de yttre grenarna. Blommorna ger ofta ett brokigt intryck. Kalkbladen är 3 till antalet, 5-6 mm långa och spetsiga, de yttre är längst. Insidan på de flesta blommorna har ett brett kastanjebrunt fält, som syns som en V-formig mörk teckning på den gröna utsidans hinnartade kant. Ståndarna är sex till antalet, med knappar som normalt är 1-2 mm, lika långa som strängen. Kapseln är trubbig och bredast upptill. Mogna frön är tydligt längsstrimmiga med några svagare tvärstrimmor som gör dem delvis rutiga, inte blanka som hos dess närmaste släktingar. Strimtåg är mycket lik Juncus bufonius, vägtåg och J. ranarius, grodtåg men har mer mörktecknade kalkblad, längre ståndarknappar och strimmiga frön, samt är i fält normalt ljusare än de två andra arterna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strimtåg

Länsvis förekomst och status för strimtåg baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strimtåg

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Strimtåg är känd från tre lokaler i Sverige, en i Skåne samt två i Halland. Arten upptäcktes 2005 vid Lärkesholmssjön i Skåne. Året därpå hittades den på två platser i Halland, i och i närheten av Särdals naturreservat och i Strandlida naturbetesmark. Strimtåg är som de flesta ettåriga arter konkurrenssvag och kan variera starkt i antal från ett år till ett annat. I herbarium UME finns ett belägg samlat 1900 i Småland, Kalmar under namnet J. bufonius, som 1988 blev ombestämt av S. Snogerup till J. foliosus. Det kan ha rört sig om en tillfällig barlastförekomst, men troligare är kanske att det rör sig om en etikettförväxling. I övriga Norden förekommer strimtåg mycket sällsynt i Norge (Rogaland), där rödlistad som nära hotad. Den är känd från en lokal i Danmark. Arten har en främst sydvästeuropeisk utbredning
känd från bland annat Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Irland, Spanien, Portugal, Madeira, Italien, Grekland, Makedonien, Slovakien och Nordafrika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Juncaceae - tågväxter 
  • Släkte
    Juncus - tåg 
  • Art
    Juncus foliosusDesf. - strimtåg

Strimtåg förekommer i kustnära områden och är knuten till konstant fuktiga miljöer, företrädesvis på blottad, näringsfattig mark, där denna konkurrenssvaga art trivs bäst. Växtplatsen i Skåne, på stranden vid Lärkesholmssjön, står under vinterhalvåret under vatten. Isbildning kan där hjälpa till att hålla stranden öppen och förhindra att ett slutet vegetationstäcke utvecklas. I Halland växer strimtåg på bar, fuktig mark längs två bäckar i öppen, sandig naturbetesmark, där det strömmande vattnets erosion och betesdjurens tramp skapar blottade markytor.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Strimtåg är en konkurrenssvag art som försvinner när växtplatsen sluts eller intas av mera högvuxna, konkurrensstarka och fleråriga arter. Gödsling och utebliven hävd hotar arten på de kulturskapade, halländska naturbetesmarkerna. Dränering eller andra åtgärder, som ändrar de hydrologiska förhållandena på växtplatserna, kan också resultera i att arten försvinner.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
För att kunna bibehålla strimtåg på sina växtplatser krävs dels att hydrologin inte förändras, dels att växtlokalerna även i framtiden hålls öppna med blottade fläckar eller markytor. De förekomster som är belägna i betesmarker måste även i framtiden hävdas. Att skapa öppna, fuktiga sandytor i kustnära områden är viktiga åtgärder som gynnar både strimtåg och andra konkurrenssvaga arter. Strimtåg bör övervakas av floraväktare.
Utländska namn - NO: Jærsiv

Cope, T. A. & Stace, C. A. 1978: The Juncus bufonius L. aggregate in western Europe. Watsonia 12: 113-128.

[http://www.watsonia.org.uk/Wats12p113.pdf]

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007: Smålands flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Snogerup, S. 2005: Strimtåg Juncus foliosus en ny art för Skåne och kanske för Sverige. Bot. Not. 138 (3): 6-10.

Snogerup, S. 2006: Juncaceae i Norden. I. Annuella Juncus-arter. Svensk Bot. Tidskr. 100: 245-255.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Margareta Edqvist 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010-11-23.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Juncaceae - tågväxter 
  • Släkte
    Juncus - tåg 
  • Art
    Juncus foliosus, Desf. - strimtåg
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Margareta Edqvist 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010-11-23.