Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strutskinnlav

Organismgrupp Lavar Scytinium palmatum
Strutskinnlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Strutskinnlav är en brun till svart bladlav som bildar lösa, tuvartade mattor, upp till 15 cm i diameter. Loberna är rännformiga och uppstående med karaktäristiskt inrullade kanter och har en glänsande yta. Isidier saknas. Apothecier är endast kända från en lokal i Bohuslän.
Utbredning
Länsvis förekomst för strutskinnlav Observationer i  Sverige för strutskinnlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Det finns omkring 15 gamla lokaler. Efter att ha varit ansedd som nästan försvunnen under 1980-talet har laven sedan 1990-talet, efter att dess ekologi blivit mer känd, påträffats på nya lokaler. Den är nu känd från ca 30 lokaler i Bohuslän och 10 i Västergötland samt enstaka i Halland, Skåne, Småland, Blekinge och Södermanland. Nyligen gjordes också ett tiotal fynd inom ett mindre område i Östergötland. I Norge är strutskinnlav känd från Öst-Agder till Nordland och i Danmark från knappt 10 lokaler (rödlistad). Utanför Skandinavien är den känd från centrala, södra och västra Europa samt tempererade och subtropiska områden.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Omkring 85 lokaler är kända. Förekommer på klippor på betade havsstränder men även på åkerholmar och ibland i trädgårdar och på kyrkogårdar. Utbredningen omfattar Syd- och Mellansverige. Minskat bete och igenväxning är hot. Arten bytte 2013 från Leptogium palmatum till Scytinium palmatum. Antalet reproduktiva individer skattas till 1250 (425-2125). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (85-425). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (340-1700) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (A2bc+3bc+4bc; D1).
Ekologi
Strutskinnlav är främst knuten till betade och periodvis översilade klippor i öppna till halvöppna kulturlandskap. Laven föredrar näringsrikt översilningsvatten och trivs bäst på sådana hällmarker som översilas med vatten från gräsmarker. Förekomster finns i nära anslutning till kyrkor och gårdar men även på åkerholmar och betade havsstränder. Arten växer ofta på jord eller bland småväxta kärlväxter och mossor.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mossor
· mossor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Collemataceae, Släkte Scytinium, Art Scytinium palmatum (Huds.) Gray - strutskinnlav Synonymer Lichen palmatus Huds., Leptogium corniculatum (Hoffm.) Minks, Leptogium palmatum (Huds.) Mont.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Omkring 85 lokaler är kända. Förekommer på klippor på betade havsstränder men även på åkerholmar och ibland i trädgårdar och på kyrkogårdar. Utbredningen omfattar Syd- och Mellansverige. Minskat bete och igenväxning är hot. Arten bytte 2013 från Leptogium palmatum till Scytinium palmatum. Antalet reproduktiva individer skattas till 1250 (425-2125). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (85-425). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (340-1700) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (A2bc+3bc+4bc; D1).
Strutskinnlav är en brun till svart bladlav som bildar lösa, tuvartade mattor, upp till 15 cm i diameter. Loberna är rännformiga och uppstående med karaktäristiskt inrullade kanter och har en glänsande yta. Isidier saknas. Apothecier är endast kända från en lokal i Bohuslän.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strutskinnlav

Länsvis förekomst och status för strutskinnlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strutskinnlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Det finns omkring 15 gamla lokaler. Efter att ha varit ansedd som nästan försvunnen under 1980-talet har laven sedan 1990-talet, efter att dess ekologi blivit mer känd, påträffats på nya lokaler. Den är nu känd från ca 30 lokaler i Bohuslän och 10 i Västergötland samt enstaka i Halland, Skåne, Småland, Blekinge och Södermanland. Nyligen gjordes också ett tiotal fynd inom ett mindre område i Östergötland. I Norge är strutskinnlav känd från Öst-Agder till Nordland och i Danmark från knappt 10 lokaler (rödlistad). Utanför Skandinavien är den känd från centrala, södra och västra Europa samt tempererade och subtropiska områden.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Scytinium  
  • Art
    Scytinium palmatum(Huds.) Gray - strutskinnlav
    Synonymer
    Lichen palmatus Huds.
    Leptogium corniculatum (Hoffm.) Minks
    Leptogium palmatum (Huds.) Mont.

Strutskinnlav är främst knuten till betade och periodvis översilade klippor i öppna till halvöppna kulturlandskap. Laven föredrar näringsrikt översilningsvatten och trivs bäst på sådana hällmarker som översilas med vatten från gräsmarker. Förekomster finns i nära anslutning till kyrkor och gårdar men även på åkerholmar och betade havsstränder. Arten växer ofta på jord eller bland småväxta kärlväxter och mossor.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Blottad mark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Har betydelse)
Arten förekommer i miljöer som nu i stor utsträckning drabbas av igenväxning. Upphörd hävd eller skötsel med påföljande igenväxning kring och beskuggning av lavens växtplatser är ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
Lokaler med strutskinnlav måste säkerställas genom bete eller manuellt öppethållande. Genom att även andra rödlistade skinn- (Leptogium spp.) och gelélavar (Collema spp.) ofta förekommer på samma lokaler är dessa mycket skyddsvärda.
Kallades i rödlistan 2000 för Leptogium corniculatum. Utländska namn – NO: Kysthinnelav.

Degelius, G. 1935. Das ozeanische Element der Strauch- und Laubflechtenflora von Skandinavien. Acta Phytogeogr. Suec. 7.

Karlsson, T. 2002. Tre förbisedda skinnlavar (Leptogium) i Östergötland: artekologi och naturvårdsaspekter. Lavbulletinen 2002(2): 11-13.

Nordén, B. 1994. Strutskinnlav, Leptogium corniculatum, i sydvästra Sverige. En återinventering av en stenlevande lav med blågrönalger. Svensk Bot. Tidskr. 88: 75–81.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Arvidsson 1992. Rev. Svante Hultengren 1998. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Scytinium  
  • Art
    Scytinium palmatum, (Huds.) Gray - strutskinnlav
    Synonymer
    Lichen palmatus Huds.
    Leptogium corniculatum (Hoffm.) Minks
    Leptogium palmatum (Huds.) Mont.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Arvidsson 1992. Rev. Svante Hultengren 1998. © ArtDatabanken, SLU 2005.