Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stubbhårsskuldrad rovfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Machimus arthriticus
Stubbhårsskuldrad rovfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Detta är en medelstor rovfluga med en kroppslängd 14–19 mm. Huvudet, mellankropp och bakkropp är grågult pudrade. Den utskjutande ansiktsknölen upptar nedre halvan av ansiktet och övergår jämt till den övre platta delen. Ansiktsbehåringen (skägget) är upptill och på sidorna svarthårigt, nedtill och i mitten vithårigt. Bakhuvudet har raka uppstående hår. Huvudet slutar i stort sett direkt under ögonen. Skuldrornas korta svarta hår har gett arten sitt svenska namn. Skutellen har längs bakkanten 2–4 oftast svarta borst. Uppifrån sett är bakkroppen brungrå utan tydliga mörkare teckningar, bakkanten på alla leder dock gulgrå. Bakkroppens undersida har kraftiga oregelbundet parvis utplacerade borst. Låren är svarta med några korta kraftiga borst på undersidan. Skenbenens basala hälft är ofta svagt rödaktig till rödorange medan spetsen är svart. Benens borst är övervägande ljusa. Bland liknande gråpudrade arter med stängd radialcell i framspetsen på vingen och svarta lår har Rhadiurgus variabilis blanksvart ansikte (bara längs ögonen gråpudrat) och hos arterna i släktet Neoitamus är de uppstående håren på bakhuvudet vinkelrätt framåtböjda över hjässan.
Utbredning
Länsvis förekomst för stubbhårsskuldrad rovfluga Observationer i  Sverige för stubbhårsskuldrad rovfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Stubbhårsskuldrad rovfluga är en föga känd art, som numer är sällsynt och tillhör öppna gärna örtrika sandmarker. Över tjugo 1800-talsbelägg finns från Skåne och Öland. Sedan 2000 är arten är funnen på ett tiotal lokaler i Skåne och Halland. Stubbhårsskuldrad rovfluga är i Norden också känd från Danmark, där den förekom utbrett bl.a. på Jylland och Bornholm, men efter 1950 finns bara två kända fynd från Östra Jylland 1974 och 2003. Arten betecknas nu som Akut hotad CR. Arten har varit angiven från Finland, men har numer utgått ur finska checklistan. Uppgiften av förekomst i Norge är i dagsläget något tveksam. Den förekommer vidare ovanligt till mycket sällsynt över i princip hela Central- och Sydeuropa utom Balkan och öster om Polen, men finns åter i ansluting till Svarta havet och Kaspiska havet. I vissa av länderna finns bara ett fåtal sentida fyndlokaler.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Historiskt är arten känd från Skåne, Halland och Öland. Den finns fortfarande kvar på ett fåtal aktuella lokaler i Skåne och Halland. En sällsynt och föga känd torrmarksart som hör hemma i de öppna hed- och sandmarkerna med blomrikedom. Har antagligen påverkas negativt av intensifieringen av jordbruket i södra Sverige och de låggödslade markernas tillbakagång. Larverna troligen marklevande. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (6-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 9000 (5000-14000) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (24-200) km². Endast två aktuella lokaler för arten är kända. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Stubbhårsskuldrad rovfluga påträffas i biotoper som öppna sandiga marker, dyner, hedar och örtrika sandmarker. Flygtiden omfattar hos oss juni och juli, i sydligare länder in i augusti. Arten är så sällsynt att dess ekologi i stort sett är okänd. Det enda noterade bytet från ett enstaka tillfälle är vecklarfjärilen Eucosoma fulvana (Stubbs & Drake 2001). Larven är sannolikt starkt bunden till varm sandmark och bedöms likt andra rovflugors larver leva av rov – bytesvalet är dock okänd. Den kan tänkas leva i anslutning till växtrötter, kanske som rovdjur på larver av bladhorningar Scarabidae.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Blottad mark
Blottad mark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Asilidae (rovflugor), Släkte Machimus, Art Machimus arthriticus (Zeller, 1840) - stubbhårsskuldrad rovfluga Synonymer Epitriptus arthriticus Zeller, 1840

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Historiskt är arten känd från Skåne, Halland och Öland. Den finns fortfarande kvar på ett fåtal aktuella lokaler i Skåne och Halland. En sällsynt och föga känd torrmarksart som hör hemma i de öppna hed- och sandmarkerna med blomrikedom. Har antagligen påverkas negativt av intensifieringen av jordbruket i södra Sverige och de låggödslade markernas tillbakagång. Larverna troligen marklevande. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (6-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 9000 (5000-14000) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (24-200) km². Endast två aktuella lokaler för arten är kända. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Detta är en medelstor rovfluga med en kroppslängd 14–19 mm. Huvudet, mellankropp och bakkropp är grågult pudrade. Den utskjutande ansiktsknölen upptar nedre halvan av ansiktet och övergår jämt till den övre platta delen. Ansiktsbehåringen (skägget) är upptill och på sidorna svarthårigt, nedtill och i mitten vithårigt. Bakhuvudet har raka uppstående hår. Huvudet slutar i stort sett direkt under ögonen. Skuldrornas korta svarta hår har gett arten sitt svenska namn. Skutellen har längs bakkanten 2–4 oftast svarta borst. Uppifrån sett är bakkroppen brungrå utan tydliga mörkare teckningar, bakkanten på alla leder dock gulgrå. Bakkroppens undersida har kraftiga oregelbundet parvis utplacerade borst. Låren är svarta med några korta kraftiga borst på undersidan. Skenbenens basala hälft är ofta svagt rödaktig till rödorange medan spetsen är svart. Benens borst är övervägande ljusa. Bland liknande gråpudrade arter med stängd radialcell i framspetsen på vingen och svarta lår har Rhadiurgus variabilis blanksvart ansikte (bara längs ögonen gråpudrat) och hos arterna i släktet Neoitamus är de uppstående håren på bakhuvudet vinkelrätt framåtböjda över hjässan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stubbhårsskuldrad rovfluga

Länsvis förekomst och status för stubbhårsskuldrad rovfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stubbhårsskuldrad rovfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Stubbhårsskuldrad rovfluga är en föga känd art, som numer är sällsynt och tillhör öppna gärna örtrika sandmarker. Över tjugo 1800-talsbelägg finns från Skåne och Öland. Sedan 2000 är arten är funnen på ett tiotal lokaler i Skåne och Halland. Stubbhårsskuldrad rovfluga är i Norden också känd från Danmark, där den förekom utbrett bl.a. på Jylland och Bornholm, men efter 1950 finns bara två kända fynd från Östra Jylland 1974 och 2003. Arten betecknas nu som Akut hotad CR. Arten har varit angiven från Finland, men har numer utgått ur finska checklistan. Uppgiften av förekomst i Norge är i dagsläget något tveksam. Den förekommer vidare ovanligt till mycket sällsynt över i princip hela Central- och Sydeuropa utom Balkan och öster om Polen, men finns åter i ansluting till Svarta havet och Kaspiska havet. I vissa av länderna finns bara ett fåtal sentida fyndlokaler.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Asilidae - rovflugor 
  • Underfamilj
    Asilinae  
  • Släkte
    Machimus  
  • Art
    Machimus arthriticus(Zeller, 1840) - stubbhårsskuldrad rovfluga
    Synonymer
    Epitriptus arthriticus Zeller, 1840

Stubbhårsskuldrad rovfluga påträffas i biotoper som öppna sandiga marker, dyner, hedar och örtrika sandmarker. Flygtiden omfattar hos oss juni och juli, i sydligare länder in i augusti. Arten är så sällsynt att dess ekologi i stort sett är okänd. Det enda noterade bytet från ett enstaka tillfälle är vecklarfjärilen Eucosoma fulvana (Stubbs & Drake 2001). Larven är sannolikt starkt bunden till varm sandmark och bedöms likt andra rovflugors larver leva av rov – bytesvalet är dock okänd. Den kan tänkas leva i anslutning till växtrötter, kanske som rovdjur på larver av bladhorningar Scarabidae.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö, Blottad mark, Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Exploatering av sandfält för vägar, golfbanor, industrier och annan bebyggelse samt omläggning av maranvändningen till tallplanteringar eller intensivodlad åkermark har medfört en kraftig minskning av artens habitat. Detta framstår som den viktigaste orsaken till artens tillbakagång.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Fortsatt igenväxning och exploatering av öppna sandfält måste förhindras. Dessutom finns ett stort behov av att återskapa fria sandytor i sandiga gräsmarker och öppen struktur, även i direkt anslutning till varma bryn där tillgången på död ved och blommande buskar möjligen kan vara betydelsefulla komponenter i artens habitat. Noggrannare kart-läggande av den stubbhårsskuldrad rovflugas förekomst och utbredning samt studier av dess biotopkrav och ekologi är nödvändigt för att ytterligare åtgärder ska kunna preciseras.
I senare litteratur (inkl. Fauna Europea) gäller släktnamnet Machimus. I äldre litteratur används både Epithriptus och Tolmerus.

Falk, S. 1991. A review of the scarce and threatened flies of Great Britain (part 1). Research and survey in nature conservation No 39. Peterborough. Kahanpää, J. & Winqvist, K. 2005. Check-list of Finnish flies: families Xylophagidae – Microphoridae.

Sahlbergia 10: 10–27. Hedström, L. Svenska insektsfynd – rapport 2. Ent. Tidskr. 107: 139–147.

Larsen, M.N. & Meier, R. 2004. Species diversity, distribution, and conservation status of the Asilidae (Insecta: Diptera). Steenstrupia 28(2): 177–241.

Lehr, P.A. 1988. Family Asilidae. In: Soos, A. & Papp, L. (ed). Catalogue of Palaearctic Diptera 5: 197326.

Lyneborg, L. 1965. Tovinger IV. Humlefluer, Stiletfluer, Rovfluer m.fl. Köpenhamn.

Stubbs, A. & Drake, M. 2001. British Soldierflies and their allies. British Entomological and Natural History Society. Dorchester..

Sörensson, M. 2006. Solitära bin och andra bin på Hovdalafältet och Möllerödsfältet, Hässleholms kommun.

Lund. (pdf) van Veen, M.P. 1996. De roofvliegen van Nederland. Stichting Uitgeverij van de Koningklijke Nederlandse Natuurhistorische Vereniging. Utrecht..

Wahlgren, E. 1907. Tvåvingar Diptera. första underordningen Orthorrhapha. andra gruppen Flugor Brachycera.

Fam. 14–23. Svensk Insektsfauna. Rev.nr. 9. Uppsala. Wolff, D. Zur Kenntnis der Raubfliegen Deutschlands. www.asilidae.de Download 2007.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2003. Rev. Hans Bartsch & Björn Cederberg 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Asilidae - rovflugor 
  • Underfamilj
    Asilinae  
  • Släkte
    Machimus  
  • Art
    Machimus arthriticus, (Zeller, 1840) - stubbhårsskuldrad rovfluga
    Synonymer
    Epitriptus arthriticus Zeller, 1840
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2003. Rev. Hans Bartsch & Björn Cederberg 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.