Lasius bicornis
Stubbjordmyra
Steklar, Myror
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Formicidae (myror), Släkte Lasius (jordmyror), Art Lasius bicornis (Förster, 1850) - stubbjordmyra Synonymer Formica bicornis Förster, 1850
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Starkt hotad (EN)
-
2005 Starkt hotad (EN)
-
2000 Kunskapsbrist (DD)
Dokumentation Sällsynt art i hela Europa. Endast ett fynd har gjorts i ett av våra mest artrika områden (Strömserum, Småland 1952). Arten lever i murken ved, gärna under markytan och därför svårfunnen och förmodligen delvis förbisedd. Eftersom arten är känd från ett mycket exklusivt område är det troligt att utbredningen är mycket begränsad i landet. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (10-200). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-10). Förekomstarean (AOO) skattas till 20 (4-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Drottning: Längd 4,5–5,5 mm. Mörkare än arbetaren (gulbrun) och något större, men med samma behåring och petiolusform.
Hane: Längd 3,5–4,5 mm. Petiolus liknar honornas men är bredare. Även den glesa, långa behåringen på mellankroppens översida är typisk för arten. Bakkroppens behåring är gles.
Söderut, närmast i Polen och Tyskland, förekommer Lasius (Ch.) citrinus Emery, 1922, som främst skiljer sig från stubbjordmyra genom att petiolus är lägre, något bredare och inte fullt så djupt inskuren. Hos honorna är dessutom den utstående behåringen på bakkroppen jämnt fördelad, och drottningen är större (6,0–7,5 mm). I jämförelse med de andra Chthonolasius-arternas honor är petiolus något smalare och djupt inskuren. Till skillnad från ängsjordmyra L. (Ch.) umbratus och kustjordmyra L. (Ch.) meridionalis saknar L. (Ch.) citrinus utstående hår på antennskaften och skenbenen. L. (Ch.) citrinus (i äldre litteratur kallad L. (Ch.) affinis Schenck, 1852) lever ungefär som stubbjordmyra.
Länsvis förekomst och status för stubbjordmyra baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
I Norden är stubbjordmyra endast känd genom ett bofynd från Sverige (Småland, Strömsrum) och två platser i södra Norge. Arten är sällsynt med spridda fynd (huvudsakligen av vingade könsdjur) i Mellan- och Sydeuropa, från Frankrike österut till Kaukasus.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningHymenoptera - steklar
-
UnderordningApocrita - midjesteklar
-
InfraordningAculeata - gaddsteklar
-
ÖverfamiljVespoidea - getingar, myror mm
-
FamiljFormicidae - myror
-
UnderfamiljFormicinae - bitmyror
-
TribusLasiini
-
SläkteLasius - jordmyror
-
UndersläkteLasius (Chthonolasius)
-
ArtLasius bicornis(Förster, 1850) - stubbjordmyraSynonymerFormica bicornis Förster, 1850
Stubbjordmyrans levnadssätt är dåligt känt, eftersom artens bon endast har påträffats några få gånger. Artens biotop tycks vara lövskogar och parker, och bona anläggs i murken ved i stubbar, stockar och döda partier av levande träd. I Småland är boet påträffat i en grov, ihålig ekstubbe. Samhället grundas i en annan Lasius-arts bo, värdart skulle kunna vara brun trämyra L. (L.) brunneus. Svärmning har observerats från slutet av april till början av september.
Ekologisk grupp: "Allätare" (omnivor)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog
Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog
Substrat/Föda:Uttal: [Lásius bikórnis].
Collingwood, C.A. 1979. The Formicidae (Hymenoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. 8.
Douwes, P. 1995. Sveriges myror. Ent. Tidskr. 116(3): 83–99.
Douwes, P. 2012. Lasius bicornis stubbjordmyra, s. 156–157. – I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Steklar: Myror–getingar. Hymenoptera: Formicidae–Vespidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Forsslund, K.-H. 1957. Svenska myror. 15–19. Ent. Tidskr. 78: 32–40.
Seifert, B. 1996. Ameisen - beobachten, bestimmen. Naturbuch Verlag, Augsburg.
Ødegaard, F., Olsen, K.M., Staverløkk, A. & Gjershaug, J.O. 2015. Towards a new era for the knowledge of ants (Hymenoptera, Formicidae) in Norway? Nine species new to the country. Norwegian Journal of Entomology 62: 80–99.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2001. Per Douwes 2012.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningHymenoptera - steklar
-
UnderordningApocrita - midjesteklar
-
InfraordningAculeata - gaddsteklar
-
ÖverfamiljVespoidea - getingar, myror mm
-
FamiljFormicidae - myror
-
UnderfamiljFormicinae - bitmyror
-
TribusLasiini
-
SläkteLasius - jordmyror
-
UndersläkteLasius (Chthonolasius)
-
ArtLasius bicornis, (Förster, 1850) - stubbjordmyraSynonymerFormica bicornis Förster, 1850
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2001. Per Douwes 2012.