Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sumpäggsvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Bovista paludosa
Sumpäggsvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En röksvamp med päronformad eller nästan rund, kortskaftad eller oskaftad fruktkropp 1–2,5 cm i diameter. Den är slät, först vit, sedan gulnande med avflagnande yttre vägg. Den har en välutvecklad, steril basaldel. Inuti är den först vit sedan olivbrun. Vid mognandet öppnar sig svampen med en oregelbundet flikig por.
Utbredning
Länsvis förekomst för sumpäggsvamp Observationer i  Sverige för sumpäggsvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sumpäggsvamp är funnen i hela landet, även i fjällen, men utbredningen är ojämn och främst koncentrerad till trakter med kalkhaltiga jordar. 60 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 200, vilket motsvarar ungefär 900 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 9 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Arten växer i en synnerligen väl genomsökt miljö. Ett fåtal fynd är kända från Norge och Finland men den saknas i Danmark. Den är sällsynt och flerstädes akut hotad i hela Europa. Den förekommer även i västra Himalaya och i de arktiska delarna av Kanada.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i torv och bland mossa på fuktig mark i rikkärr, källkärr och slåttrade marker. Vissa år vanlig i rikkärr. Kalkgynnad. Arten växer i en synnerligen väl genomsökt miljö och är bl a uppmärksammad av botanister. En fortlöpande minskning pågår p.g.a. upphörd hävd och dränage vid framdragande av skogsbilvägar och dikning av skogsmark. Artens förmåga att fortleva i Sverige kommer förhoppningsvis att förbättras med Naturvårdsverkets riktade åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr som startade 2006. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (2400-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (120). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (48-240). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (248-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Nedbrytare som bildar fruktkroppar enstaka eller i små grupper, bland mossa i rikkärr, gärna tillsammans med dvärglummer, axag, myrbräcka, kärrknipprot och andra arter som är typiska för miljön. Flera växtplatser utgörs av källkärr. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar på några till fem platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenteras till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Bovista (äggsvampar), Art Bovista paludosa Lév. - sumpäggsvamp Synonymer sumpröksvamp, Bovistella paludosa (Lév.) Lloyd

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i torv och bland mossa på fuktig mark i rikkärr, källkärr och slåttrade marker. Vissa år vanlig i rikkärr. Kalkgynnad. Arten växer i en synnerligen väl genomsökt miljö och är bl a uppmärksammad av botanister. En fortlöpande minskning pågår p.g.a. upphörd hävd och dränage vid framdragande av skogsbilvägar och dikning av skogsmark. Artens förmåga att fortleva i Sverige kommer förhoppningsvis att förbättras med Naturvårdsverkets riktade åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr som startade 2006. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (2400-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (120). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (48-240). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (248-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
En röksvamp med päronformad eller nästan rund, kortskaftad eller oskaftad fruktkropp 1–2,5 cm i diameter. Den är slät, först vit, sedan gulnande med avflagnande yttre vägg. Den har en välutvecklad, steril basaldel. Inuti är den först vit sedan olivbrun. Vid mognandet öppnar sig svampen med en oregelbundet flikig por.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sumpäggsvamp

Länsvis förekomst och status för sumpäggsvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sumpäggsvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sumpäggsvamp är funnen i hela landet, även i fjällen, men utbredningen är ojämn och främst koncentrerad till trakter med kalkhaltiga jordar. 60 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 200, vilket motsvarar ungefär 900 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 9 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Arten växer i en synnerligen väl genomsökt miljö. Ett fåtal fynd är kända från Norge och Finland men den saknas i Danmark. Den är sällsynt och flerstädes akut hotad i hela Europa. Den förekommer även i västra Himalaya och i de arktiska delarna av Kanada.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Bovista - äggsvampar 
  • Art
    Bovista paludosaLév. - sumpäggsvamp
    Synonymer
    sumpröksvamp
    Bovistella paludosa (Lév.) Lloyd

Nedbrytare som bildar fruktkroppar enstaka eller i små grupper, bland mossa i rikkärr, gärna tillsammans med dvärglummer, axag, myrbräcka, kärrknipprot och andra arter som är typiska för miljön. Flera växtplatser utgörs av källkärr. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar på några till fem platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenteras till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
En fortlöpande minskning pågår p.g.a. att de kärrmarker där arten förekommer, som förr slogs eller betades, nu växer igen. Omfattningen är dock svår att bedöma. Växtplatserna hotas av torrläggning och av igenväxning eftersom de kärrmarker där arten växer förr slåttrades eller betades. I vissa delar av landet är avfallsdeponering ett reellt hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Rikkärr är en skyddsvärd naturtyp som generellt bör vara undantagen från dikning. Ett betryggande antal av sumpröksvampens växtplatser bör därutöver också ges ett formellt skydd. Vid skötselns planering bör man ta hänsyn till den äldre markhistoriken.
Utländska namn – NO: Myrrøyksopp, FI: Lettotuhkelo.

Björkbäck F. & Gustafsson L-Å. 1979. Sumpröksvampens, Bovista paludosa, utbredning i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 73: 537–544.

Bohlin, A. 1992. Kärret vid Mularpsbäcken i Västergötland. Svensk Bot. Tidskr. 86: 357–363.

Dahlberg A & Croneborg H. 2003. 33 threatened fungi in Europe - Complementary and revised information on candidates for listing in Appendix I of the Bern Convention. (www.artdata.slu.se/Bern_Fungi/Bern_Fungi.htm)

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Bovista - äggsvampar 
  • Art
    Bovista paludosa, Lév. - sumpäggsvamp
    Synonymer
    sumpröksvamp
    Bovistella paludosa (Lév.) Lloyd
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.