Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sumpkamgälsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Limniska snäckor Valvata macrostoma
Sumpkamgälsnäcka Blötdjur, Limniska snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Valvata macrostoma tillhör den specialiserade gruppen kamgälsnäckor. Skalet har 3-4 vindlingar, de första 1,5-2 i ett plan, därefter markerat nedsänkta. Den sista vindlingen tilltar snabbt i bredd. Mynningen är nästa cirkelrund och har tillslutningslock (operculum). Färgen är mörkgrun till grågrön, en fin, regelbunden tvärstiering finns. Skalet når en höjd av 2-3 mm och en bredd av 3,5-5 mm. Det har en djup och karakteristiskt vid navel, vilket skiljer den från den mera trångnavlade V. piscinalis (O. F. Müller). Förväxlingar med ungdjur av denna art är mycket vanliga.
Utbredning
Länsvis förekomst för sumpkamgälsnäcka Observationer i  Sverige för sumpkamgälsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har en vidsträckt men splittrad utbredning som sträcker sig över större delen av Europa och Sibirien. Förekomster finns i de flesta länder i nordvästra, norra och centrala Europa, men arten är överallt mycket sällsynt. Detaljerna i utbredningen utanför detta område är dock oklara p.g.a. förväxling med närstående arter. I Storbritannien förekommer den på sammanlagt 15-20 lokaler. I Danmark är den endast känd från ett fåtal lokaler på Själland och vid Odense. I Sverige är arten känd från Skåne till södra Svealand. Dessutom har den påträffats isolerat i Jämtland. Utbredningen har dock stora luckor, främst i landets östra delar. Känd från Öland men ej Gotland. Arten har försvunnit eller är på tillbakagång på många håll i Europa, troligen även i Sverige. Den exakta orsaken till artens tillbakagång är inte känd, men troligen ingår störningar i form av muddring och kraftig övergödning i hotbilden. Arten torde dock naturligt vara mycket sällsynt och ytterst få fynd har gjorts i Sverige efter 1950. Nyare rapporter om förekomster baserar sig genomgående på förväxling med juvenila exemplar av V. piscinalis.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever i små, vegetationsrika, stillastående eller lugnt flytande vattendrag: dammar, gölar i sumpskogar, diken, avsnörda sidovatten till större sjöar och floder. Ställer ganska stora krav på biotopen, anses även kalkkrävande. Troligen genuint sällsynt, inga säkra uppgifter om minskning. Juvenila V. piscinalis misstas mycket ofta för V. macrostoma varför utbredningsbilden är osäker. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-125). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (80-500) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
V. macrostoma lever huvudsakligen i små, vegetationsrika, stillastående eller lugnt flytande vatten och ställer ganska stora krav på biotopen, vattnet skall vara naturligt näringsrikt och gärna kalkhaltigt. Arten förekommer dock även i vegetationsrika strandavsnitt av sjöar och i temporära dammar. De svenska förekomsterna ger ekologiskt ett splittrat intryck. I England har den även anträffats i diken. Ofta är den övriga molluskfaunan rik med förekomst av andra hotade arter, i utlandet kan bl.a. Anisus vorticulus, Segmentina nitida och Pisidium pseudosphaerium vara följearter.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Vattenmassa
Vattenmassa
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Familj Valvatidae (kamgälsnäckor), Släkte Valvata, Art Valvata macrostoma Mørch, 1864 - sumpkamgälsnäcka Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever i små, vegetationsrika, stillastående eller lugnt flytande vattendrag: dammar, gölar i sumpskogar, diken, avsnörda sidovatten till större sjöar och floder. Ställer ganska stora krav på biotopen, anses även kalkkrävande. Troligen genuint sällsynt, inga säkra uppgifter om minskning. Juvenila V. piscinalis misstas mycket ofta för V. macrostoma varför utbredningsbilden är osäker. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-125). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (80-500) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Valvata macrostoma tillhör den specialiserade gruppen kamgälsnäckor. Skalet har 3-4 vindlingar, de första 1,5-2 i ett plan, därefter markerat nedsänkta. Den sista vindlingen tilltar snabbt i bredd. Mynningen är nästa cirkelrund och har tillslutningslock (operculum). Färgen är mörkgrun till grågrön, en fin, regelbunden tvärstiering finns. Skalet når en höjd av 2-3 mm och en bredd av 3,5-5 mm. Det har en djup och karakteristiskt vid navel, vilket skiljer den från den mera trångnavlade V. piscinalis (O. F. Müller). Förväxlingar med ungdjur av denna art är mycket vanliga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sumpkamgälsnäcka

Länsvis förekomst och status för sumpkamgälsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sumpkamgälsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har en vidsträckt men splittrad utbredning som sträcker sig över större delen av Europa och Sibirien. Förekomster finns i de flesta länder i nordvästra, norra och centrala Europa, men arten är överallt mycket sällsynt. Detaljerna i utbredningen utanför detta område är dock oklara p.g.a. förväxling med närstående arter. I Storbritannien förekommer den på sammanlagt 15-20 lokaler. I Danmark är den endast känd från ett fåtal lokaler på Själland och vid Odense. I Sverige är arten känd från Skåne till södra Svealand. Dessutom har den påträffats isolerat i Jämtland. Utbredningen har dock stora luckor, främst i landets östra delar. Känd från Öland men ej Gotland. Arten har försvunnit eller är på tillbakagång på många håll i Europa, troligen även i Sverige. Den exakta orsaken till artens tillbakagång är inte känd, men troligen ingår störningar i form av muddring och kraftig övergödning i hotbilden. Arten torde dock naturligt vara mycket sällsynt och ytterst få fynd har gjorts i Sverige efter 1950. Nyare rapporter om förekomster baserar sig genomgående på förväxling med juvenila exemplar av V. piscinalis.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Heterobranchia, infraclassis incertae sedis  
  • Överfamilj
    Valvatoidea  
  • Familj
    Valvatidae - kamgälsnäckor 
  • Släkte
    Valvata  
  • Art
    Valvata macrostomaMørch, 1864 - sumpkamgälsnäcka

V. macrostoma lever huvudsakligen i små, vegetationsrika, stillastående eller lugnt flytande vatten och ställer ganska stora krav på biotopen, vattnet skall vara naturligt näringsrikt och gärna kalkhaltigt. Arten förekommer dock även i vegetationsrika strandavsnitt av sjöar och i temporära dammar. De svenska förekomsterna ger ekologiskt ett splittrat intryck. I England har den även anträffats i diken. Ofta är den övriga molluskfaunan rik med förekomst av andra hotade arter, i utlandet kan bl.a. Anisus vorticulus, Segmentina nitida och Pisidium pseudosphaerium vara följearter.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Sjöar, Småvatten, Vattenmassa

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Igenläggning av småvatten samt igenväxning orsakad av övergödning och upphörd hävd torde vara de största hoten idag.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Kartläggning av artens aktuella utbredning och status i Sverige genom riktade återundersökningar av äldre, säkra lokaler. Där arten förekommer bör man förhindra igenväxning och eventuellt röja bort vegetation när/om lokalen riskerar att växa igen. Eventuell eutrofieringspåverkan bör minimeras. En revision av materialet av V. macrostoma / V. piscinalis i landets museisamlingar bör genomföras – troligen döljer sig här ytterligare förekomster.
Observera att den ofta som synonym anförda Valvata pulchella Studer är en självständig art som dock inte påträffats i Sverige. Namnet pulchella är, på nomenklatoriska grunder, ogiltigt och arten har fått ersättningsnamnet V. studeri Boetters & Falkner.

Falkner, G., Oberdlik, P., Castella, E. & Speight M. C. D. 2001. Shelled Gastropoda of Western Europe. Verlag der Friedrich-Held-Gesellschaft, München. 267 sid.

Glöer, P. 2002. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Bestimmungsschlüssel, Lebensweise, Verbreitung. Mollusca I. Die Tierwelt Deutschlands. 73.Teil. Conchbooks, Hackenheim. 327 sid.

Hubendick, B. 1947. Die Verbreitungsverhältnisse der limnischen Gastropoden in Südschweden. Zoologiska bidrag från Uppsala. Band 24. 559 sid.

Kerney, M. P. 1991. 3. Invertebrates. British Red data Books. Red. Bratton, J.H. Nature Conservation Council.

Mandahl-Barth, G. & Bondesson, P. 1949. Blöddyr III. Ferskvandsbløddyr. Danmarks Fauna Bd 54. Köpenhamn.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz & Ulf Bjelke 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Heterobranchia, infraclassis incertae sedis  
  • Överfamilj
    Valvatoidea  
  • Familj
    Valvatidae - kamgälsnäckor 
  • Släkte
    Valvata  
  • Art
    Valvata macrostoma, Mørch, 1864 - sumpkamgälsnäcka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz & Ulf Bjelke 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.