Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  svärdkrissla

Organismgrupp Kärlväxter Inula ensifolia
Svärdkrissla Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Svärdskrissla är en flerårig ört med m el m nedliggande skott från krypande, underjordiska utlöpare. De ovanjordiska, några dm långa, skotten bär mycket smala, upp till 10 cm (oftast ca 5 cm) långa blad. Bladen har tätt med klyvöppningar på båda sidorna (ses som prickar). Blommande skott är mot toppen uppåtriktade och bär en eller några få, 3–4 cm breda, gula korgar. Bl a växtsätt och bladform skiljer den från krissla Inula salicina, som är upprätt och har betydligt bredare blad med halvt stjälkomfattande bas. Hybrider mellan dessa arter uppträder regelbundet, särskilt i utkanten av svärdkrisslans förekomster.
Utbredning
Länsvis förekomst för svärdkrissla Observationer i  Sverige för svärdkrissla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Svärdkrisslan är i Nordeuropa känd endast från norra Gotland, i de renare kalkstenarnas område från Hangvar i väster till Bäl och Bunge i öster, samt ett par lokaler på Fårö. Den ansågs länge mycket sällsynt och antogs ett slag på 1800-talet vara försvunnen, men förekommer nu i många livskraftiga bestånd. För närvarande är antagligen svärdkrissla ymnigare än någonsin i historisk tid på sina gotländska lokaler. Den är även känd från Kinnekulle i Västergötland, där den upptäcktes på 1920-talet på. Den har eftersökts men ej återfunnits. Svärdkrisslan är tillfälligt funnen i Stockholm och Göteborg. Världsutbredningen omfattar Syd- och Mellaneuropa österut till Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer på Gotland. Svärdkrissla växer på öppna, sommartorra hällmarker av hårdare kalksten, i synnerhet längs sprickor. Hot mot arten är bland annat igenväxning av dess växtplatser. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (1000-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 608 km² och förekomstarean (AOO) till 148 (100-300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Svärdkrissla växer på öppna, sommartorra hällmarker av hårdare kalksten, i synnerhet längs sprickor. Ett enskilt individ kan genom de krypande skotten breda ut sig kraftigt och även förökas genom fragmentering. Frösättningen tycks i allmänhet vara sparsam. Lokalerna är obetade och har troligen varit så länge. Arten hålls starkt tillbaka vid bete och uppträder då bara med korta, icke blommande skott, vilket troligen är orsaken till att den så sällan rapporterades under 1800-talet.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Inula (krisslor), Art Inula ensifolia L. - svärdkrissla Synonymer Inula salicina var. angustifolia Lönnr., Inula salicina ssp. angustifolia (Lönnr.) Neuman, Gotlandskrissla

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer på Gotland. Svärdkrissla växer på öppna, sommartorra hällmarker av hårdare kalksten, i synnerhet längs sprickor. Hot mot arten är bland annat igenväxning av dess växtplatser. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (1000-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 608 km² och förekomstarean (AOO) till 148 (100-300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).
Konventioner Typisk art i 6280 Alvar (Boreal region (BOR))
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Svärdkrissla (Inula ensifolia) är fridlyst enligt 8 § i Gotlands län.
Svärdskrissla är en flerårig ört med m el m nedliggande skott från krypande, underjordiska utlöpare. De ovanjordiska, några dm långa, skotten bär mycket smala, upp till 10 cm (oftast ca 5 cm) långa blad. Bladen har tätt med klyvöppningar på båda sidorna (ses som prickar). Blommande skott är mot toppen uppåtriktade och bär en eller några få, 3–4 cm breda, gula korgar. Bl a växtsätt och bladform skiljer den från krissla Inula salicina, som är upprätt och har betydligt bredare blad med halvt stjälkomfattande bas. Hybrider mellan dessa arter uppträder regelbundet, särskilt i utkanten av svärdkrisslans förekomster.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för svärdkrissla

Länsvis förekomst och status för svärdkrissla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för svärdkrissla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Svärdkrisslan är i Nordeuropa känd endast från norra Gotland, i de renare kalkstenarnas område från Hangvar i väster till Bäl och Bunge i öster, samt ett par lokaler på Fårö. Den ansågs länge mycket sällsynt och antogs ett slag på 1800-talet vara försvunnen, men förekommer nu i många livskraftiga bestånd. För närvarande är antagligen svärdkrissla ymnigare än någonsin i historisk tid på sina gotländska lokaler. Den är även känd från Kinnekulle i Västergötland, där den upptäcktes på 1920-talet på. Den har eftersökts men ej återfunnits. Svärdkrisslan är tillfälligt funnen i Stockholm och Göteborg. Världsutbredningen omfattar Syd- och Mellaneuropa österut till Kaukasus.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Inula - krisslor 
  • Art
    Inula ensifoliaL. - svärdkrissla
    Synonymer
    Inula salicina var. angustifolia Lönnr.
    Inula salicina ssp. angustifolia (Lönnr.) Neuman
    Gotlandskrissla

Svärdkrissla växer på öppna, sommartorra hällmarker av hårdare kalksten, i synnerhet längs sprickor. Ett enskilt individ kan genom de krypande skotten breda ut sig kraftigt och även förökas genom fragmentering. Frösättningen tycks i allmänhet vara sparsam. Lokalerna är obetade och har troligen varit så länge. Arten hålls starkt tillbaka vid bete och uppträder då bara med korta, icke blommande skott, vilket troligen är orsaken till att den så sällan rapporterades under 1800-talet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
De nu obetade markerna kan på lång sikt förbuskas, vilket vore ogynnsamt för den ljusälskande svärdkrisslan. Dessutom gynnas då krisslan, som nu ofta finns i lokalernas utkanter. Detta kan medföra ökad hybridisering och en risk för att svärdkrissla korsas bort.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Stor negativ effekt)
Några viktiga lokaler med svärdkrissla ligger inom Hall-Hangvar-reservatet, men ytterligare några borde skyddas och hållas under uppsikt.
Den gotländska växtens arttillhörighet har varit föremål för diskussion och i några floror har den betraktats som varietet av eller hybrid med krissla. Det står nu klart att den utgör en form av svärdkrissla som något avviker från denna arts huvudpopulation i Sydosteuropa. Svärdkrissla och dess hybrid med krissla är fridlysta i Gotlands län. Utländska namn – NO: Sverdalant, DK: Særd-Alant, GB: Narrow-leaved Inula.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötland flora. Lund.

Pettersson, B. 1958. Dynamik och konstans i Gotlands flora och vegetation. Acta Phytogeogr. Suec. 40.

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Jonsell 1992. ©ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Inula - krisslor 
  • Art
    Inula ensifolia, L. - svärdkrissla
    Synonymer
    Inula salicina var. angustifolia Lönnr.
    Inula salicina ssp. angustifolia (Lönnr.) Neuman
    Gotlandskrissla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Jonsell 1992. ©ArtDatabanken, SLU 2005.