Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  svart asporangelav

Organismgrupp Lavar Parvoplaca suspiciosa
Svart asporangelav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Svart asporangelav är en skorplav med tunn gråaktig bål och mörkgrå till nästan svarta apothecier som är 0,2-0,5 mm i diameter. Genom att apothecierna saknar orange färgton i är det svårt att makroskopiskt identifiera arten som tillhörande familjen Teloschistaceae. Genom lite träning kan man lära sig känna igen den grumligt isgrå färgtonen på framför allt apotheciekanten, som är något ljusare än skivan. Mikroskopiskt är det lättare att artbestämma svart asporangelav genom de 1-septerade sporerna, 10-16 × 6-8 µm, med breda septa. Till skillnad från de flesta andra arterna i Teloschistaceae reagerar hymeniet K+ violett (inte K+ rött). Tidigare användes namnet Caloplaca suspiciosa för arten (Arup m.fl. 2013).
Utbredning
Observationer i  Sverige för svart asporangelav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten finns sällsynt från Dalarna, Härjedalen, Lule lappmark och Torne lappmark (Nordin m.fl. 2011) men även åtminstone i Hälsingland och Pite lappmark (Artportalen 2016). Vissa uppgifter behöver bekräftas. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. I övriga Fennoskandia är den bara funnen i Finland där den är rödlistad (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl. 2010). Totalutbredningen omfattar Europa och Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Växer på exponerade, senvuxna aspar som saknar riklig påväxning av blad- och busklavar på lokaler med hög och jämn luftfuktighet. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 20 och 10000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 10 och 1000. Förekomstarean (AOO) skattas till mellan 40 och 4000 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till mellan 10 och 50 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Svart asporangelav är funnen på aspar i naturskogsartad tallskog, i betesmark och på i lövbrännor. Den är främst funnen i ljusöppna lägen på både unga och gamla aspar. Den kan också etablera sig på basen av friställda aspar på hyggen och i ungskogar. I Ryssland kan den också växa på rönn.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Småvatten
Småvatten
Sjöar
Sjöar
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Teloschistales, Familj Teloschistaceae, Släkte Parvoplaca, Art Parvoplaca suspiciosa (Nyl.) Arup et al. - svart asporangelav Synonymer Caloplaca suspiciosa (Nyl.) H.Magn., Lecanora suspiciosa Nyl., Caloplaca caeruleoatra H.Magn., Parvoplaca suspiciosa (Nyl.) Arup, Søchting & Frödén

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Växer på exponerade, senvuxna aspar som saknar riklig påväxning av blad- och busklavar på lokaler med hög och jämn luftfuktighet. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 20 och 10000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 10 och 1000. Förekomstarean (AOO) skattas till mellan 40 och 4000 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till mellan 10 och 50 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Svart asporangelav är en skorplav med tunn gråaktig bål och mörkgrå till nästan svarta apothecier som är 0,2-0,5 mm i diameter. Genom att apothecierna saknar orange färgton i är det svårt att makroskopiskt identifiera arten som tillhörande familjen Teloschistaceae. Genom lite träning kan man lära sig känna igen den grumligt isgrå färgtonen på framför allt apotheciekanten, som är något ljusare än skivan. Mikroskopiskt är det lättare att artbestämma svart asporangelav genom de 1-septerade sporerna, 10-16 × 6-8 µm, med breda septa. Till skillnad från de flesta andra arterna i Teloschistaceae reagerar hymeniet K+ violett (inte K+ rött). Tidigare användes namnet Caloplaca suspiciosa för arten (Arup m.fl. 2013).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Observationer i  Sverige för svart asporangelav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten finns sällsynt från Dalarna, Härjedalen, Lule lappmark och Torne lappmark (Nordin m.fl. 2011) men även åtminstone i Hälsingland och Pite lappmark (Artportalen 2016). Vissa uppgifter behöver bekräftas. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. I övriga Fennoskandia är den bara funnen i Finland där den är rödlistad (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl. 2010). Totalutbredningen omfattar Europa och Asien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Parvoplaca  
  • Art
    Parvoplaca suspiciosa(Nyl.) Arup et al. - svart asporangelav
    Synonymer
    Caloplaca suspiciosa (Nyl.) H.Magn.
    Lecanora suspiciosa Nyl.
    Caloplaca caeruleoatra H.Magn.
    Parvoplaca suspiciosa (Nyl.) Arup, Søchting & Frödén

Svart asporangelav är funnen på aspar i naturskogsartad tallskog, i betesmark och på i lövbrännor. Den är främst funnen i ljusöppna lägen på både unga och gamla aspar. Den kan också etablera sig på basen av friställda aspar på hyggen och i ungskogar. I Ryssland kan den också växa på rönn.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog, Trädbärande gräsmark, Myrbiotoper, Småvatten, Sjöar

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Arten hotas av slutavverkning av öppen, asprik barrskog och av dålig föryngring av asp på grund av för hårt älgbete. Den förtätning av skogar som har skett under det senaste halvseklet är också ett hot. Många av de äldre aspar som sparas i samband med avverkningar faller inom något år efter avverkningen på grund av för små eller obefintliga skyddszoner kring träden.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Öppen, asprik barrskog indikerar höga biologiska värden och bör bevaras. Det är viktigt att spara aspar i samband med röjning, gallring och slutavverkning. Vid avverkningar bör man spara dungar med aspar och andra träd tillsammans för att undvika stormfällningar. Föryngring av asp och sälg bör säkerställas genom en decimering av klövviltstammarna i Norrland och genom stängsling av särskilt viktiga lövrika ungskogar. Mer kunskap behövs om artens ekologi. Den bör t.ex. eftersökas i aspkronor och på rönnar.
Utländska namn - FI: Turjankultajäkälä.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se]. [uttag 2016-10-21]

Arup U., Søchting U. & Frödén P. 2013. A new taxonomy of the family Teloschistaceae. Nordic Journal of Botany 31: 16-83.

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Nordin, A., Moberg, R., Tønsberg, T., Vitikainen, O., Dalsätt, Å., Myrdal, M., Snitting, D & Ekman, S. 2011. Santesson’s Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi. Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. http://www.evolutionsmuseet.uu.se/databaser/. [uttag 2016-10-21]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Jonsson

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Parvoplaca  
  • Art
    Parvoplaca suspiciosa, (Nyl.) Arup et al. - svart asporangelav
    Synonymer
    Caloplaca suspiciosa (Nyl.) H.Magn.
    Lecanora suspiciosa Nyl.
    Caloplaca caeruleoatra H.Magn.
    Parvoplaca suspiciosa (Nyl.) Arup, Søchting & Frödén
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Jonsson