Craterellus melanoxeros
Svartnande kantarell
Storsvampar, Basidiesvampar
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Agaricomycetes, Ordning Cantharellales, Familj Hydnaceae, Släkte Craterellus (trumpetsvampar), Art Craterellus melanoxeros (Desm.:Fr.) Pérez-De-Greg. - svartnande kantarell Synonymer Cantharellus ianthinoxanthus, Cantharellus melanoxeros Desm.:Fr.
Kriterier A2c+3c+4c; C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Nära hotad (NT)
-
2005 Nära hotad (NT)
-
2000 Sårbar (VU)
Dokumentation Bildar mykorrhiza med ek, hassel och bok. Påträffas på mull- och lerjord i ädellövskog, helst örtrik ek- och hasselblandskog eller bokskog. Troligen något kalkgynnad. Total population i landet bedöms ha minskat och minskar, p.g.a. avverkningar men också upphört bete med påföljande igenväxning. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 750 (264-750) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c+3c+4c; C2a(i)).
Länsvis förekomst och status för svartnande kantarell baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Svartnande kantarell upptäcktes första gången i Sverige 1974 (Uppland). Sedan dess har flera lokaler tillkommit, och arten är nu även funnen på Öland, i Skåne, Småland, Västergötland, Östergötland, Närke och Södermanland. 50 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 500, vilket motsvarar ungefär 1 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 10 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 50 åren, p.g.a. avverkningar men också upphört bete med påföljande igenväxning. Minskningen bedöms fortgå framöver. I övrigt är den känd från Danmark, Norge, Schweiz, Frankrike, Tyskland och Belgien. Den tycks överallt vara sällsynt och finns upptagen på rödlistorna från Danmark, Norge och Tyskland.
-
RikeFungi - svampar
-
StamBasidiomycota - basidiesvampar
-
UnderstamAgaricomycotina
-
KlassAgaricomycetes
-
UnderklassAgaricomycetes, ordines incertae sedis
-
OrdningCantharellales
-
FamiljHydnaceae
-
SläkteCraterellus - trumpetsvampar
-
ArtCraterellus melanoxeros(Desm.:Fr.) Pérez-De-Greg. - svartnande kantarellSynonymerCantharellus ianthinoxanthusCantharellus melanoxeros Desm.:Fr.
Bildar mykorrhiza med ek och hassel. Påträffas på mull- och lerjord i lövskog, helst örtrik ek- och hasselblandskog. Troligen något kalkgynnad. Markvegetationen utgörs av örter, t.ex. blåsippa, och gräs. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av svartnande kantarell bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Ekologisk grupp: Mykorrhiza
Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog
Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog
Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark
Substrat/Föda:Påverkan
- Försurning (Viss negativ effekt)
- Avverkning (Stor negativ effekt)
Monthoux, P. O. & Röllin, O. 1978. Cantharellus ianthinoxanthus et melanoxeros, deux espèces distinctes.
Schweizerische Zeitschrift für Pilzkunde 56: 145–149.
Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.
Vesterholt J. 2004. Danmarks svampe. Gyldendal Fakta. Köpenhamn
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Åke Strid 1992.
-
RikeFungi - svampar
-
StamBasidiomycota - basidiesvampar
-
UnderstamAgaricomycotina
-
KlassAgaricomycetes
-
UnderklassAgaricomycetes, ordines incertae sedis
-
OrdningCantharellales
-
FamiljHydnaceae
-
SläkteCraterellus - trumpetsvampar
-
ArtCraterellus melanoxeros, (Desm.:Fr.) Pérez-De-Greg. - svartnande kantarellSynonymerCantharellus ianthinoxanthusCantharellus melanoxeros Desm.:Fr.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Åke Strid 1992.