Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  svartpoppelsdvärgmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Ectoedemia hannoverella
Svartpoppelsdvärgmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En grovfjällig, brunsvart dvärgmal med diffusa, ljusa fläckar på framvingen. Den är lik silverpoppelsdvärgmal. Larven lever på svartpoppel och minerar först i bladskaftet och gör senare en fläckmina i bladet.

Vingspann 5–7,5 mm, honan något större än hanen. Huvudet är gulorange till ljust rostbrunt, kragen något ljusare. Ögonlocken är ljust orange. Antennen är hos hanen ungefär hälften så lång som framvingen och har 44–53 segment, hos honan kortare med 29–33 segment. Mellankroppen är brunsvart. Framvingen är grovfjällig och brunsvart med gulvita fläckar: något utanför mitten finns två motstående fläckar (som ibland kan forma ett tvärband), innanför framkanten närmare basen finns en diffus fläck och dessutom är vingens bas ljus. Utanför Norden kan teckningen variera väldigt och sällsynt nästan helt saknas. Delningslinjen är tydlig och utanför den är fransarna vitaktiga. Bakvingen med fransar är grå. Hanen har en kort, gulvit hårpensel på bakvingen, som är ca en femtedel av bakvingens längd. Arten är svår att skilja från silverpoppelsdvärgmal ­Ectoedemia turbidella, men huvudhåren är vanligen ljusare.

Larven är ljusgul. Kokongen är rödbrun till mörkbrun.

Genitalier: Hos hanen är pseuduncus brett trekantig, utan avsatt spets. Gnathos har på mittutskottet en grupp av breda taggar (ventralt). ­Genitalklaffen saknar utskott nära spetsen. Aedeagus med två, par unge­fär likformiga, carinae, vanligen utan extra ­taggar vid respektive bas. Hos honan är bakkroppsänden ­trubbig. Vestibulum är kraftigt veckat. ­Corpus ­bursae är lång och smal, med svag, punktformig mikro­struk­tur (pektinering) och långsträckta signa. Ductus spermathecae har 2–3 vindlingar.
Utbredning
Länsvis förekomst för svartpoppelsdvärgmal Observationer i  Sverige för svartpoppelsdvärgmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har svartpoppelsdvärgmal endast påträffats i Skåne, dels inom ett litet område norr och nordväst om Silvåkra by, dels vid ­Maglehem. I Danmark är arten känd från Fyn, Sydsjälland och Lolland. Den saknas i Norge och Finland. Arten är utbredd i Europa, söderut till norra Italien och Balkan. Den är allmän och ofta talrik i Central­europa.

Svartpoppeldvärgmal upptäcktes första gången i Sverige 1985. Vid Silvåkra i Skåne hittade Ingvar Svensson minor på några svartpopplar en liten bit nordväst om samhället. Den har sedan dess hållit sig kvar på denna plats. Något årtionde senare fann han arten på en ny lokal i Skåne, nämligen vid Maglehem. Sammanlagt finns alltså arten bara från två kända lokaler i Sverige. Eftersom poppelalléer ofta är ganska lättillgängliga och har successivt undersökts, bör arten inte ha särskilt många fler lokaler i landet. Närmast oss förekommer svartpoppeldvärgmal i Danmark där den hittills bara hittats i tre provinser. Den finns också i Lettland och Litauen. Vidare har den rapporterats från Mellan- och Sydeuropa till mellersta och södra Ryssland i öster och förefaller vara vida spridd där, eftersom svartpoppel är ett vanligt vindskydd i det öppna jordbrukslandskapet. Den saknas dock i Storbritannien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten är endast känd i en någorlunda fast population i ett bestånd med svartpopplar vid Krankesjön. Dessutom har enstaka fynd gjorts i Krankesjöns närområde samt vid Maglehem. För närvarande finns inget akut hot för arten, men förekomstarean är liten och en avverkning av de aktuella popplarna skulle vara ödesdiger. Larvens värdväxt svartpoppel (Populus nigra) NA som klassas som NA ska också de monofaga arter som lever av den klassas som ej bedömbara NA. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 75 km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-40) km². Populationen är ökande. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (D2).
Ekologi
Svartpoppelsdvärgmal förekommer i miljöer med svartpoppel Populus nigra (eller dess hybrid, kanadapoppel P. × canadensis). I Sverige är arten endast funnen på kanadapoppel. Arten har en ettårig livscykel och flyger i Sverige från slutet av maj till en bit in i juni. Fjärilen vilar om dagen ofta på barken i trädets nedre del. Ägget läggs på ett bladskaft. ­Larven minerar under sommaren i skaftet och skapar så småningom en ansvällning intill bladet. Den fortsätter på hösten (oktober–november) ut i bladet där ­minan vidgas till en fläck med två rader av exkrementer, ­mellan vilka larven kan dra sig tillbaka in i mittnerven. Larven är huvudsakligen nattaktiv och gömmer sig under dagen i bladskaftet. Minan kan påträffas under oktober–november och är lätt att upptäcka i nedfallna blad om hösten eftersom minan omges av en grön fläck i det annars gula bladet. Larverna lämnar ­bladen någon vecka efter lövfällningen och förpuppas i kokonger på marken.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· kanadapoppel
· kanadapoppel
· svartpoppel
· svartpoppel
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Nepticulidae (dvärgmalar), Släkte Ectoedemia, Art Ectoedemia hannoverella (Glitz, 1872) - svartpoppelsdvärgmal Synonymer Nepticula hannoverella Glitz, 1872, svartpoppeldvärgmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten är endast känd i en någorlunda fast population i ett bestånd med svartpopplar vid Krankesjön. Dessutom har enstaka fynd gjorts i Krankesjöns närområde samt vid Maglehem. För närvarande finns inget akut hot för arten, men förekomstarean är liten och en avverkning av de aktuella popplarna skulle vara ödesdiger. Larvens värdväxt svartpoppel (Populus nigra) NA som klassas som NA ska också de monofaga arter som lever av den klassas som ej bedömbara NA. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 75 km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-40) km². Populationen är ökande. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (D2).
En grovfjällig, brunsvart dvärgmal med diffusa, ljusa fläckar på framvingen. Den är lik silverpoppelsdvärgmal. Larven lever på svartpoppel och minerar först i bladskaftet och gör senare en fläckmina i bladet.

Vingspann 5–7,5 mm, honan något större än hanen. Huvudet är gulorange till ljust rostbrunt, kragen något ljusare. Ögonlocken är ljust orange. Antennen är hos hanen ungefär hälften så lång som framvingen och har 44–53 segment, hos honan kortare med 29–33 segment. Mellankroppen är brunsvart. Framvingen är grovfjällig och brunsvart med gulvita fläckar: något utanför mitten finns två motstående fläckar (som ibland kan forma ett tvärband), innanför framkanten närmare basen finns en diffus fläck och dessutom är vingens bas ljus. Utanför Norden kan teckningen variera väldigt och sällsynt nästan helt saknas. Delningslinjen är tydlig och utanför den är fransarna vitaktiga. Bakvingen med fransar är grå. Hanen har en kort, gulvit hårpensel på bakvingen, som är ca en femtedel av bakvingens längd. Arten är svår att skilja från silverpoppelsdvärgmal ­Ectoedemia turbidella, men huvudhåren är vanligen ljusare.

Larven är ljusgul. Kokongen är rödbrun till mörkbrun.

Genitalier: Hos hanen är pseuduncus brett trekantig, utan avsatt spets. Gnathos har på mittutskottet en grupp av breda taggar (ventralt). ­Genitalklaffen saknar utskott nära spetsen. Aedeagus med två, par unge­fär likformiga, carinae, vanligen utan extra ­taggar vid respektive bas. Hos honan är bakkroppsänden ­trubbig. Vestibulum är kraftigt veckat. ­Corpus ­bursae är lång och smal, med svag, punktformig mikro­struk­tur (pektinering) och långsträckta signa. Ductus spermathecae har 2–3 vindlingar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för svartpoppelsdvärgmal

Länsvis förekomst och status för svartpoppelsdvärgmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för svartpoppelsdvärgmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har svartpoppelsdvärgmal endast påträffats i Skåne, dels inom ett litet område norr och nordväst om Silvåkra by, dels vid ­Maglehem. I Danmark är arten känd från Fyn, Sydsjälland och Lolland. Den saknas i Norge och Finland. Arten är utbredd i Europa, söderut till norra Italien och Balkan. Den är allmän och ofta talrik i Central­europa.

Svartpoppeldvärgmal upptäcktes första gången i Sverige 1985. Vid Silvåkra i Skåne hittade Ingvar Svensson minor på några svartpopplar en liten bit nordväst om samhället. Den har sedan dess hållit sig kvar på denna plats. Något årtionde senare fann han arten på en ny lokal i Skåne, nämligen vid Maglehem. Sammanlagt finns alltså arten bara från två kända lokaler i Sverige. Eftersom poppelalléer ofta är ganska lättillgängliga och har successivt undersökts, bör arten inte ha särskilt många fler lokaler i landet. Närmast oss förekommer svartpoppeldvärgmal i Danmark där den hittills bara hittats i tre provinser. Den finns också i Lettland och Litauen. Vidare har den rapporterats från Mellan- och Sydeuropa till mellersta och södra Ryssland i öster och förefaller vara vida spridd där, eftersom svartpoppel är ett vanligt vindskydd i det öppna jordbrukslandskapet. Den saknas dock i Storbritannien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Trifurculini  
  • Släkte
    Ectoedemia  
  • Art
    Ectoedemia hannoverella(Glitz, 1872) - svartpoppelsdvärgmal
    Synonymer
    Nepticula hannoverella Glitz, 1872
    svartpoppeldvärgmal

Svartpoppelsdvärgmal förekommer i miljöer med svartpoppel Populus nigra (eller dess hybrid, kanadapoppel P. × canadensis). I Sverige är arten endast funnen på kanadapoppel. Arten har en ettårig livscykel och flyger i Sverige från slutet av maj till en bit in i juni. Fjärilen vilar om dagen ofta på barken i trädets nedre del. Ägget läggs på ett bladskaft. ­Larven minerar under sommaren i skaftet och skapar så småningom en ansvällning intill bladet. Den fortsätter på hösten (oktober–november) ut i bladet där ­minan vidgas till en fläck med två rader av exkrementer, ­mellan vilka larven kan dra sig tillbaka in i mittnerven. Larven är huvudsakligen nattaktiv och gömmer sig under dagen i bladskaftet. Minan kan påträffas under oktober–november och är lätt att upptäcka i nedfallna blad om hösten eftersom minan omges av en grön fläck i det annars gula bladet. Larverna lämnar ­bladen någon vecka efter lövfällningen och förpuppas i kokonger på marken.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· kanadapoppel - Populus × canadensis (Har betydelse)
· svartpoppel - Populus nigra (Viktig)
Nedhuggning av popplar där fjärilen finns. Användning av insekticider. Det sistnämnda kan vara förklaringen till varför svartpoppeldvärgmalen hittills inte har hittats i rent jordbrukslandskap utan bara på platser långt från intensivt odlade fält.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
De poppelbestånd som hyser svartpoppeldvärgmal bör inte avverkas med undantag av enstaka träd, om så anses nödvändigt. Bekämpningsmedel mot insekter bör inte användas i närheten av de platser där arten finns.
Namngivning: Ectoedemia hannoverella (Glitz, 1872). Originalbeskrivning: Nepticula hannoverella. Stett. Ent. Ztg, 33: 25. Svensk synonym: svartpoppeldvärgmal.

Etymologi: hannoverella = efter typlokalen i närheten av Hannover; diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Ektoedémia hannoverélla]

Bengtsson, B. Å. 2008. Ectoedemia hannoverella, svartpoppeldvärgmal s. 258. – I: Nationalnyckeln till Sverige flora och fauna. Fjärilar: Käkmalar–säckspinnare. Lepidoptera: Micropterigidae–Psychidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fauna Europaea (mars 2012). (Utbredningskarta - Europa)

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2012 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Utbredning).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Trifurculini  
  • Släkte
    Ectoedemia  
  • Art
    Ectoedemia hannoverella, (Glitz, 1872) - svartpoppelsdvärgmal
    Synonymer
    Nepticula hannoverella Glitz, 1872
    svartpoppeldvärgmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2012 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Utbredning).