Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  svartryggig strömvapenfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Oxycera pygmaea
Svartryggig strömvapenfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Den svartryggiga strömvapenflugan är relativt liten, 3–4 mm, samt mörkare än flera av dess fränder inom släktet. Liksom hos övriga vapenflugor är bakkroppen förhållandevis bred och platt. Två bakåtriktade taggar på ryggen är karaktäriska och har gett familjen dess namn. Oxycera pygmaea är som nämnts jämförelsevis mörk vilket framför allt gäller hanen, honan är något ljusare samt har ett gult huvud. Benen är hos hannen svarta och hos honan mörka, två karaktärer som används vid artbestämning, liksom avsaknaden av ett ljust band på honans rygg. Larverna är avlånga och har 12 segment samt ett synligt men föga rörligt huvud. Artbestämning på larven görs utifrån utseendet på den kitinösa plattan på det bakersta segmentet.
Utbredning
Länsvis förekomst för svartryggig strömvapenfluga Observationer i  Sverige för svartryggig strömvapenfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En sällsynt art som i äldre tid är känd från Skåne, Småland, Öland, Gotland, Östergötland och Jämtland (Östersund 1926). I modern tid finns dock endast ett par fynd på Öland (Torslunda 1968) och Gotland (Lojsta 1982). Förekomsten i Jämtland antyder ett stort utbredningsområde i landet. Det totala utbredningsområdet utgörs av stora delar av Västeuropa från Sverige och Danmark till Brittiska öarna och Medelhavsområdet. Östgränsen är västligaste Ryssland, Polen, Tjeckien och Ungern. I Sverige är arten är måttligt eftersökt och därför är mörkertalet troligtvis relativt stort. Kanske finns arten på ett flertal lokaler. Förekomsterna är dock sannolikt kraftigt fragmenterade.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
En liten mörk vapenfluga som lever i och vid kalkrika källflöden. I äldre tid känd från Skåne, Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Jämtland. Under 2000-talet påträffad i uppräknade landskap, förutom Gotland och Småland. En handfull idag kända lokaler, samtliga är kalkrikkärr. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (20-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (80-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv)).
Ekologi
Larverna uppges leva i klart och rörligt vatten. Åtminstone ett par av de kända svenska lokalerna kalkrikkärr. De vuxna insekterna håller sig i närheten av larvernas uppväxtmiljö vilket gör att spridningsförmågan sannolikt är begränsad.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Småvatten
Småvatten
Vattendrag
Vattendrag
Vattenmassa
Vattenmassa
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Stratiomyidae (vapenflugor), Släkte Oxycera, Art Oxycera pygmaea (Fallén, 1817) - svartryggig strömvapenfluga Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation En liten mörk vapenfluga som lever i och vid kalkrika källflöden. I äldre tid känd från Skåne, Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Jämtland. Under 2000-talet påträffad i uppräknade landskap, förutom Gotland och Småland. En handfull idag kända lokaler, samtliga är kalkrikkärr. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (20-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (80-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv)).
Den svartryggiga strömvapenflugan är relativt liten, 3–4 mm, samt mörkare än flera av dess fränder inom släktet. Liksom hos övriga vapenflugor är bakkroppen förhållandevis bred och platt. Två bakåtriktade taggar på ryggen är karaktäriska och har gett familjen dess namn. Oxycera pygmaea är som nämnts jämförelsevis mörk vilket framför allt gäller hanen, honan är något ljusare samt har ett gult huvud. Benen är hos hannen svarta och hos honan mörka, två karaktärer som används vid artbestämning, liksom avsaknaden av ett ljust band på honans rygg. Larverna är avlånga och har 12 segment samt ett synligt men föga rörligt huvud. Artbestämning på larven görs utifrån utseendet på den kitinösa plattan på det bakersta segmentet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för svartryggig strömvapenfluga

Länsvis förekomst och status för svartryggig strömvapenfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för svartryggig strömvapenfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En sällsynt art som i äldre tid är känd från Skåne, Småland, Öland, Gotland, Östergötland och Jämtland (Östersund 1926). I modern tid finns dock endast ett par fynd på Öland (Torslunda 1968) och Gotland (Lojsta 1982). Förekomsten i Jämtland antyder ett stort utbredningsområde i landet. Det totala utbredningsområdet utgörs av stora delar av Västeuropa från Sverige och Danmark till Brittiska öarna och Medelhavsområdet. Östgränsen är västligaste Ryssland, Polen, Tjeckien och Ungern. I Sverige är arten är måttligt eftersökt och därför är mörkertalet troligtvis relativt stort. Kanske finns arten på ett flertal lokaler. Förekomsterna är dock sannolikt kraftigt fragmenterade.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Stratiomyoidea  
  • Familj
    Stratiomyidae - vapenflugor 
  • Släkte
    Oxycera  
  • Art
    Oxycera pygmaea(Fallén, 1817) - svartryggig strömvapenfluga

Larverna uppges leva i klart och rörligt vatten. Åtminstone ett par av de kända svenska lokalerna kalkrikkärr. De vuxna insekterna håller sig i närheten av larvernas uppväxtmiljö vilket gör att spridningsförmågan sannolikt är begränsad.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Småvatten, Vattendrag, Vattenmassa, Öppna strandbiotoper, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Kalkkärr i södra delen av landet har till stor del eutrofierats eller växt igen, vilket medfört minskat habitat och minskade populationer. Detta stöds också av fynddata.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Vattengrumling (Stor negativ effekt)
Skydda återstående kalkkärr. Öka kunskapen om vapenflugor i Sverige genom inventeringssatsningar.

Lyneborg; L. 1960. Tovinger II. Danmarks fauna 66: 120. Rozkosny, R. 1973. The Stratiomyioidea (Diptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. 1: 107–109. Rozkosny, R. 1996. Stratiomyidae, Soldier Flies. In Aquatic Insects of North Europe II. P. 321-332. Apollo Books Stenstrup.

Stubbs, A.E. & Drake M. 2001. British soldierflies and their allies. British Entomological and Natural History Society. Dorset.

Wahlgren, E. 1907. Diptera 1. Svensk insektfauna XI:1: 2.

Wahlgren, E. 1907. Ent. tidskr. 28: 136–137.

Zetterstedt, J. W. 1842. Diptera Scandinaviae. I: 142.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Bjelke 2008 © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Stratiomyoidea  
  • Familj
    Stratiomyidae - vapenflugor 
  • Släkte
    Oxycera  
  • Art
    Oxycera pygmaea, (Fallén, 1817) - svartryggig strömvapenfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Bjelke 2008 © ArtDatabanken, SLU 2008.