Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  svartstiftsmaskros

Organismgrupp Kärlväxter Taraxacum melanostylum
Svartstiftsmaskros Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Svartstiftsmaskros hör till gruppen hornmaskrosor Taraxacum sect. Borealia. Man känner igen växten dels på att de yttre holkfjällen på undersidan nära spetsen har en tydlig knöl dels på att blommorna saknar pollen och att stiften är ovanligt mörka. Dessutom är kantblommornas tänder mörka och ofta litet förtjockade. Bladen är brett lansettlika med största bredd ovan mitten och har korta, utstående flikar som liknar tänder (Fries 1908). Förekomsten i alpin miljö utesluter förväxling med sandmaskrosor. Annars är den mest lik den mycket närstående rosettmaskrosen T. simulum, som har fler tänder i bladkanten, mindre knöl på holkfjällen (Øllgaard 2010) och mörkare tänder på kantblommorna.
Utbredning
Länsvis förekomst för svartstiftsmaskros Observationer i  Sverige för svartstiftsmaskros
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är beskriven från och funnen på fjället Vassitjåkka, norr om Torne Träsk, i Torne Lappmark. Enligt M. Sondén är växten även funnen på Nuolja såväl vid Abisko som vid Björkliden (Fries 1908). Dessa växtplatser kan vara de enda kända i världen. Arten är således endemisk och begränsad till området runt Torne Träsk. Artens status idag är helt okänd och inga fynd har gjorts efter 1906. Troligen har den heller inte eftersökts på sina gamla lokaler.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Svartstiftsmaskros hör till sektionen hornmaskrosor och är endast känd från Vassitjåkkå, Nuolja och Björkliden i Torne Lappmark. Arten är inte rapporterad efter 1906, men bör eftersökas. Arten bedöms första gången till 2015 års rödlista. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Artens ekologi är höljd i dunkel men uppgiften från Vassitjåkka är att den samlats på cirka 1000 meters höjd, således i lågalpin terräng ovan trädgränsen. Såväl Vassitjåkka som Nuolja är kalkrika fjäll och det förefaller troligt att arten är kalkgynnad.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Taraxacum (maskrosor), Art Taraxacum melanostylum T. C. E. Fries - svartstiftsmaskros Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Svartstiftsmaskros hör till sektionen hornmaskrosor och är endast känd från Vassitjåkkå, Nuolja och Björkliden i Torne Lappmark. Arten är inte rapporterad efter 1906, men bör eftersökas. Arten bedöms första gången till 2015 års rödlista. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Svartstiftsmaskros hör till gruppen hornmaskrosor Taraxacum sect. Borealia. Man känner igen växten dels på att de yttre holkfjällen på undersidan nära spetsen har en tydlig knöl dels på att blommorna saknar pollen och att stiften är ovanligt mörka. Dessutom är kantblommornas tänder mörka och ofta litet förtjockade. Bladen är brett lansettlika med största bredd ovan mitten och har korta, utstående flikar som liknar tänder (Fries 1908). Förekomsten i alpin miljö utesluter förväxling med sandmaskrosor. Annars är den mest lik den mycket närstående rosettmaskrosen T. simulum, som har fler tänder i bladkanten, mindre knöl på holkfjällen (Øllgaard 2010) och mörkare tänder på kantblommorna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för svartstiftsmaskros

Länsvis förekomst och status för svartstiftsmaskros baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för svartstiftsmaskros

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är beskriven från och funnen på fjället Vassitjåkka, norr om Torne Träsk, i Torne Lappmark. Enligt M. Sondén är växten även funnen på Nuolja såväl vid Abisko som vid Björkliden (Fries 1908). Dessa växtplatser kan vara de enda kända i världen. Arten är således endemisk och begränsad till området runt Torne Träsk. Artens status idag är helt okänd och inga fynd har gjorts efter 1906. Troligen har den heller inte eftersökts på sina gamla lokaler.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Borealia - hornmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum melanostylumT. C. E. Fries - svartstiftsmaskros

Artens ekologi är höljd i dunkel men uppgiften från Vassitjåkka är att den samlats på cirka 1000 meters höjd, således i lågalpin terräng ovan trädgränsen. Såväl Vassitjåkka som Nuolja är kalkrika fjäll och det förefaller troligt att arten är kalkgynnad.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Såvida arten ännu förekommer i Sverige bedöms antalet exemplar vara få, vilket gör att den på grund av slumpfaktorer lätt kan försvinna från sina eventuella växtplatser. Ett annat hot är det allt varmare klimatet som kan skärpa konkurrensen från andra arter i svartstiftsmaskrosens livsmiljö.
Den primära och avgjort viktigaste åtgärden är att undersöka artens status i den svenska fjällvärlden, främst på kalkrika fjäll kring Torne Träsk men också artrika fjäll längre söderut. Dessa undersökningar bör ingå i en större insats där alpina maskrosor generellt kartläggs, eftersom kunskapen om dessa är mycket bristfällig.
Svartstiftsmaskros är svår för icke-specialister att känna igen, varför arten kan vara förbisedd. Växten är dessutom möjlig att upptäcka och artbestämma endast under blomningstiden i juli-augusti. Arten är mycket lik rosettmaskros och kan visa sig vara samma art, något som inte går att bedöma på det sparsamma material som finns av svartstiftsmaskros i herbarierna.

Fries, T.C.E. 1908. Två nya alpina Taraxacum-arter af Ceratophorum-gruppen. Svensk Botanisk Tidskrift 2: 142-145.

Øllgaard, H. 2010. I: Stenberg, L. (red.), Norrbottens flora III, 87-189. SBF-förlaget, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 2014. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Borealia - hornmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum melanostylum, T. C. E. Fries - svartstiftsmaskros
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 2014. © ArtDatabanken, SLU 2015.