Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  svartstrimmad vedharkrank

Organismgrupp Tvåvingar, Myggor Phoroctenia vittata
Svartstrimmad vedharkrank Tvåvingar, Myggor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vedharkrankar är relativt kraftiga, blanka, och stekelliknande i sitt utseende. Den svartstrimmade vedharkranken är kontrastrikt tecknad. Bakkroppen har en rostgul grundfärg med svarta rygg- och sidolinjer. Segmentgränserna har gul antydan. Mellankroppen är svart med gula teckningar framtill och på sidorna framför vingroten. Benen är tecknade i gulorange och svart. Vingarna är klara och gulaktiga med mörkt märke i framkanten, 19–23 mm långa. Antennerna hos hannen är svagt sågtandade, medan de hos honan är relativt korta och mer trådformiga.
Utbredning
Länsvis förekomst för svartstrimmad vedharkrank Observationer i  Sverige för svartstrimmad vedharkrank
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten känd från Västerbotten (Gransjöbäcken 1992), Lycksele lappmark och Lule lappmark (Messaure 1990). Även i Danmark föreligger bara enstaka fynd bl.a. från norra Jylland. Arten har en nordlig boreal utbredning och är funnen i Norge och Finland och har en vidare utbredning i Östeuropa och vidare österut till Sibirien, Kina och Japan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Känd från Västerbotten (Gransjöbäcken 1992), Lycksele lpm och Lule lpm (Messaure 1990). Stor art av samlarattraktivt utseende, ändå mycket få fynd. Larver kända från murken björkved i nedre stamdelar. Arten kan antas vara beroende av lokal kontinuitet av naturskogsartade förhållanden. Avverkningshastigheten av kontinuitetsskogar har varit mycket hög under senaste 10 årsperioden, vilket bedöms som negativt för arten. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (2000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (40-4000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larven är kända från murken björkved, gärna i de delar som överlever längst, dvs nedre delen av stammen och övre delarna av rötterna (Dajoz, 1974). I Finland har puppor insamlats under barken på murken björk (Lundström, 1907). De flesta fynden av vuxna djur är från juni. Arten kräver kontinuitet i tillgången på lämpliga gamla träd inom aktuella skogsbestånd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
Dött träd
Dött träd
· björkar
· björkar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Tipulidae (storharkrankar), Släkte Phoroctenia, Art Phoroctenia vittata (Meigen, 1830) - svartstrimmad vedharkrank Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Känd från Västerbotten (Gransjöbäcken 1992), Lycksele lpm och Lule lpm (Messaure 1990). Stor art av samlarattraktivt utseende, ändå mycket få fynd. Larver kända från murken björkved i nedre stamdelar. Arten kan antas vara beroende av lokal kontinuitet av naturskogsartade förhållanden. Avverkningshastigheten av kontinuitetsskogar har varit mycket hög under senaste 10 årsperioden, vilket bedöms som negativt för arten. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (2000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (40-4000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Vedharkrankar är relativt kraftiga, blanka, och stekelliknande i sitt utseende. Den svartstrimmade vedharkranken är kontrastrikt tecknad. Bakkroppen har en rostgul grundfärg med svarta rygg- och sidolinjer. Segmentgränserna har gul antydan. Mellankroppen är svart med gula teckningar framtill och på sidorna framför vingroten. Benen är tecknade i gulorange och svart. Vingarna är klara och gulaktiga med mörkt märke i framkanten, 19–23 mm långa. Antennerna hos hannen är svagt sågtandade, medan de hos honan är relativt korta och mer trådformiga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för svartstrimmad vedharkrank

Länsvis förekomst och status för svartstrimmad vedharkrank baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för svartstrimmad vedharkrank

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten känd från Västerbotten (Gransjöbäcken 1992), Lycksele lappmark och Lule lappmark (Messaure 1990). Även i Danmark föreligger bara enstaka fynd bl.a. från norra Jylland. Arten har en nordlig boreal utbredning och är funnen i Norge och Finland och har en vidare utbredning i Östeuropa och vidare österut till Sibirien, Kina och Japan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Nematocera - myggor 
  • Överfamilj
    Tipuloidea - harkrankar 
  • Familj
    Tipulidae - storharkrankar 
  • Släkte
    Phoroctenia  
  • Art
    Phoroctenia vittata(Meigen, 1830) - svartstrimmad vedharkrank

Larven är kända från murken björkved, gärna i de delar som överlever längst, dvs nedre delen av stammen och övre delarna av rötterna (Dajoz, 1974). I Finland har puppor insamlats under barken på murken björk (Lundström, 1907). De flesta fynden av vuxna djur är från juni. Arten kräver kontinuitet i tillgången på lämpliga gamla träd inom aktuella skogsbestånd.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
Det främsta hotet mot arten är avverkning av gammal lövskog med björk, samt borttagande av död ved eller gamla och sjuka lövträd.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bevara områden med gamla och döende björkar liksom död ved och sörj för god återväxt och kontinuitet.

Bygebjerg, R. & Munk, T. 2005 Tanyptera nigricornis (Meigen, 1818) new to the Danish fauna, and new records of other species of wood-living ctenophorine craneflies (Diptera: Tipulidae: Ctenophorinae). Entomologiske Meddelelser 73: 39-46

Catalogue of Craneflies of the World, Oct 2005 http://ip30.eti.uva.nl/ccw/

Dajoz, R. 1974. Les Insectes xylophages et leur role sans la degradation du bois mort. Pp 257-307. In P. Pesson (ed.): Ecologie forestiere. Paris.

Lundström, C. 1907. Beiträge zur Kenntnis der Dipteren Finlands II. Tipulidae (Tipulidae longipalpi Ost.-Sack.) Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica 29: 1-27.

Nielsen, P. 1925. Stankelben. Danmarks Fauna 28. Dansk Naturhistorisk Forening., Köpenhamn.

Oosterbroek, P., Bygebjerg, R. & Munk, T. 2006. The west palaearctic species of Ctenophorinae (Diptera: Tipulidae); key, distribution and references. Entomologische Berichten, Amsterdam 6: 138-149.

Sörensen, L. 2002 Status of wood-living ctenophorine craneflies (Diptera: Tipulidae) in Denmarks old forests. Entomologiske Meddelelser 70: 129-142.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2008.

© ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Nematocera - myggor 
  • Överfamilj
    Tipuloidea - harkrankar 
  • Familj
    Tipulidae - storharkrankar 
  • Släkte
    Phoroctenia  
  • Art
    Phoroctenia vittata, (Meigen, 1830) - svartstrimmad vedharkrank
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2008.

© ArtDatabanken, SLU 2008.