Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  svarttåg

Organismgrupp Kärlväxter Juncus anceps
Svarttåg Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Svarttåg är en 20–60 cm hög, flerårig tågväxt som bildar utbredda bestånd från en förgrenad jordstam. Strået är enkelt, trint, med 3–5 likaledes trinda och 1–3 mm tjocka blad. Bladen har en serie inre tvärväggar som lätt kan kännas men syns utvändigt endast på torra blad. Blomställningen är ofta indelad i två rätt markanta våningar och består av oftast 50–80 små huvuden av 2–8 blommor. Blommorna är 2–3 mm stora, mörkt bruna, med sex trubbiga kalkblad. Frukten är ca 3 mm, upptill svagt tillspetsad och mångfröig. Svarttåg ingår i en grupp liknande, mera vanliga arter och kräver expertkontroll för säker identifiering.
Utbredning
Länsvis förekomst för svarttåg Observationer i  Sverige för svarttåg
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Svarttåg förekommer idag på tre lokaler i södra Skåne. Arten noterades under 1930-talet från fyra lokaler i området mellan Lund och Landskrona. Under de senaste årtiondena har den endast setts på två av dessa, Dagstorps mosse och St. Harrie mosse. En tredje lokal upptäcktes 1990 vid Stensoffa på Revingefältet. I övriga Norden förekommer den på ganska många lokaler i Jylland, på Laesö och på en lokal på Sjaelland och minst en i södra Norge. Den har också observerats som tillfälligt införd i Finland. Artens huvudutbredningsområde är Västeuropa, med spridda lokaler i södra Europa och nordvästra Afrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Tre aktuella lokaler i Skåne, två av förekomsterna är små och individfattiga. Arten växer i fuktängar och kärr. Hot mot arten är igenväxning till följd av upphört eller dåligt bete samt ändrade hydrologiska förhållanden. Åtgärdsprogram finns för att gynna arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 1300 (500-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 56 km² och förekomstarean (AOO) till 12 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Det skattade värdet för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)).
Ekologi
I Skåne förekommer svarttåg på ständigt blöta marker gärna med ytligt grundvatten. Vegetationen kan betecknas som fuktäng eller kärr, med relativt högt pH. Den växer där tillsammans med en del krävande arter i slutna växtsamhällen. Inom artens övriga utbredning förekommer den ibland på liknande lokaler, men oftare på sandig mark med gles eller icke sluten vegetation, av varierande näringsstatus men oftast hedartad. Det är av avgörande betydelse att busk- och trädskikt saknas av naturliga skäl eller på grund av bete.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Juncaceae (tågväxter), Släkte Juncus (tåg), Art Juncus anceps Laharpe - svarttåg Synonymer Juncus atricapillus Drejer ex Lange, Klitt-tåg

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Tre aktuella lokaler i Skåne, två av förekomsterna är små och individfattiga. Arten växer i fuktängar och kärr. Hot mot arten är igenväxning till följd av upphört eller dåligt bete samt ändrade hydrologiska förhållanden. Åtgärdsprogram finns för att gynna arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 1300 (500-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 56 km² och förekomstarean (AOO) till 12 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Det skattade värdet för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Svarttåg är en 20–60 cm hög, flerårig tågväxt som bildar utbredda bestånd från en förgrenad jordstam. Strået är enkelt, trint, med 3–5 likaledes trinda och 1–3 mm tjocka blad. Bladen har en serie inre tvärväggar som lätt kan kännas men syns utvändigt endast på torra blad. Blomställningen är ofta indelad i två rätt markanta våningar och består av oftast 50–80 små huvuden av 2–8 blommor. Blommorna är 2–3 mm stora, mörkt bruna, med sex trubbiga kalkblad. Frukten är ca 3 mm, upptill svagt tillspetsad och mångfröig. Svarttåg ingår i en grupp liknande, mera vanliga arter och kräver expertkontroll för säker identifiering.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för svarttåg

Länsvis förekomst och status för svarttåg baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för svarttåg

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Svarttåg förekommer idag på tre lokaler i södra Skåne. Arten noterades under 1930-talet från fyra lokaler i området mellan Lund och Landskrona. Under de senaste årtiondena har den endast setts på två av dessa, Dagstorps mosse och St. Harrie mosse. En tredje lokal upptäcktes 1990 vid Stensoffa på Revingefältet. I övriga Norden förekommer den på ganska många lokaler i Jylland, på Laesö och på en lokal på Sjaelland och minst en i södra Norge. Den har också observerats som tillfälligt införd i Finland. Artens huvudutbredningsområde är Västeuropa, med spridda lokaler i södra Europa och nordvästra Afrika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Juncaceae - tågväxter 
  • Släkte
    Juncus - tåg 
  • Art
    Juncus ancepsLaharpe - svarttåg
    Synonymer
    Juncus atricapillus Drejer ex Lange
    Klitt-tåg

I Skåne förekommer svarttåg på ständigt blöta marker gärna med ytligt grundvatten. Vegetationen kan betecknas som fuktäng eller kärr, med relativt högt pH. Den växer där tillsammans med en del krävande arter i slutna växtsamhällen. Inom artens övriga utbredning förekommer den ibland på liknande lokaler, men oftare på sandig mark med gles eller icke sluten vegetation, av varierande näringsstatus men oftast hedartad. Det är av avgörande betydelse att busk- och trädskikt saknas av naturliga skäl eller på grund av bete.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
På de båda västra lokalerna har hydrologin påverkats genom dikning i och utanför områdena, vilket lett till viss uttorkning av lokalerna. Lokalen på Revingefältet har i sen tid övergått från att vara en välhävdad betesmark till att bli en kärrmark, lokalen har blivit mera tuvig, med våtare mellanrum. Både ag (Cladium mariscus) och blåtåtel (Molinia caerulea) har ökat i mängd.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Lokalerna måste hållas öppna med bete eller slåtter, fri från träd och buskar samt igenväxningsvegetation. Alla tre lokalerna bevakas årligen av floraväktare. Ett åtgärdsprogram för svarttåg ska upprättas och det kommer att ge förslag på lämpliga åtgärder.

Åtgärdsprogram Fastställt
Svarttåg är fridlyst. Hybridisering är mycket vanlig inom den berörda växtgruppen. Steril förmodad hybrid med ryltåg Juncus articulatus har iakttagits i Skåne. Det kan inte uteslutas att den skånska formen av svarttåg under sin troligen långvariga isolering påverkats av hybridisering med den närstående arten torvtåg J. alpinoarticulatus ssp. alpinoarticulatus. Utländska namn – NO: Svartsiv, DK: Sand-Siv.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Lindquist, B. 1932. Taxonomical remarks on Juncus alpinus Villars and some related species. Bot. Not. 85: 311–372.

Mattiasson, G. 1995. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1994. Lunds Botaniska Förening Medlemsblad 1995 (1): 28–60.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1976. Projekt Linné rapporterar 14–28. Svensk Bot. Tidskr. 70: 211–224.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Nilsson, Ö. & Snogerup, S. 1972. Drawings of Scandinavian plants 69–74. Juncus L. Bot. Not. 125: 131–138.

Olsson, K.-A. 2004. Floraväktarrapport 2004. Bot. Not. 137 (3): 1–36.

Olsson, K.-A. & Tyler, T. 2001. Skånes rödlistade kärlväxter i ett historiskt perspektiv II. Bot. Not. 134 (3): 1–35.

Wiinstedt, K. 1937. Juncaceernes Udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 44: 41–126.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven Snogerup 1995. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Juncaceae - tågväxter 
  • Släkte
    Juncus - tåg 
  • Art
    Juncus anceps, Laharpe - svarttåg
    Synonymer
    Juncus atricapillus Drejer ex Lange
    Klitt-tåg
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven Snogerup 1995. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.