Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  backglimsmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Caryocolum tischeriellum
Backglimsmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingen täckt av svarta vingfjäll, vid framvingekanten nära vingroten finns en vit fläck något oskarpt avgränsad. Mitt på vingen närmare bakkanten finns en vit fläck liksom ut mot vingspetsen vita motfläckar. Vingspann är 11-12 mm. Bakvingen är grå. Huvud har på pannan gräddvita fjäll och svartaktiga fjäll mot nacken. Antennerna är svarta och vid lederna svagt vitringade och den basala leden (scapus) med vit fjällkrans. Vingspann är 11-12 mm. Arten kan knappast förväxlas med någon annan nejlikmal Caryocolum sp. Svartvit backglimmal avbildas i Huemer & Karsholt (2010) liksom närstående arter, samt i Elsner et al. (1999).
Utbredning
Länsvis förekomst för backglimsmal Observationer i  Sverige för backglimsmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är svartvit backglimmal påträffad i sydöstra delarna av landet med mycket lokala förekomster på Öland och Gotland och på fastlandet i Östergötland, Södermanland och Uppland. I Norden i övrigt är arten känd från några få lokaler i sydöstra Norge och i Finland endast på Åland. Arten är ännu inte funnen i Danmark. Förekommer i Europa i Ryssland, Baltikum, Mellan- och Sydeuropa, men med stora luckor i utbredningen. Utanför Europa är den funnen österut till Sibirien och i Nordafrika i Marocko.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Svartvit backglimmal förekommer sällsynt och lokalt på solvarma klipiga eller sandiga marker med backglim (Silene nutans). Arten är i Sverige bara känd från Öland, Gotland, Östergötland, Södermanland och Uppland. Likt många andra arter som lever på backglim har livsmiljöerna minskat under senare år. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (40-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Fjärilen flyger från början av juli och in i augusti. Larven lever på backglim Silene nutans och övervintrar som ung larv. Efter övervintringen lever larven mellan två blad som är sammanspunna och äter bladen så att endast det genomskinliga epidermislagret blir kvar. Den fullvuxna larven lämnar värdväxten och förpuppar sig på marken. Den svartvita backglimmalen föredrar varma och torra lokaler, ofta kalkpåverkade, på sand- och grusmarker och alvarmarker, som ofta tidigare varit nyttjade naturbetesmarker.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backglim
· backglim
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Caryocolum, Art Caryocolum tischeriellum (Zeller, 1839) - backglimsmal Synonymer svartvit backglimmal, Caryocolum tischeriella (Zeller, 1839)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Svartvit backglimmal förekommer sällsynt och lokalt på solvarma klipiga eller sandiga marker med backglim (Silene nutans). Arten är i Sverige bara känd från Öland, Gotland, Östergötland, Södermanland och Uppland. Likt många andra arter som lever på backglim har livsmiljöerna minskat under senare år. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (40-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Framvingen täckt av svarta vingfjäll, vid framvingekanten nära vingroten finns en vit fläck något oskarpt avgränsad. Mitt på vingen närmare bakkanten finns en vit fläck liksom ut mot vingspetsen vita motfläckar. Vingspann är 11-12 mm. Bakvingen är grå. Huvud har på pannan gräddvita fjäll och svartaktiga fjäll mot nacken. Antennerna är svarta och vid lederna svagt vitringade och den basala leden (scapus) med vit fjällkrans. Vingspann är 11-12 mm. Arten kan knappast förväxlas med någon annan nejlikmal Caryocolum sp. Svartvit backglimmal avbildas i Huemer & Karsholt (2010) liksom närstående arter, samt i Elsner et al. (1999).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för backglimsmal

Länsvis förekomst och status för backglimsmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för backglimsmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är svartvit backglimmal påträffad i sydöstra delarna av landet med mycket lokala förekomster på Öland och Gotland och på fastlandet i Östergötland, Södermanland och Uppland. I Norden i övrigt är arten känd från några få lokaler i sydöstra Norge och i Finland endast på Åland. Arten är ännu inte funnen i Danmark. Förekommer i Europa i Ryssland, Baltikum, Mellan- och Sydeuropa, men med stora luckor i utbredningen. Utanför Europa är den funnen österut till Sibirien och i Nordafrika i Marocko.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Caryocolum  
  • Art
    Caryocolum tischeriellum(Zeller, 1839) - backglimsmal
    Synonymer
    svartvit backglimmal
    Caryocolum tischeriella (Zeller, 1839)

Fjärilen flyger från början av juli och in i augusti. Larven lever på backglim Silene nutans och övervintrar som ung larv. Efter övervintringen lever larven mellan två blad som är sammanspunna och äter bladen så att endast det genomskinliga epidermislagret blir kvar. Den fullvuxna larven lämnar värdväxten och förpuppar sig på marken. Den svartvita backglimmalen föredrar varma och torra lokaler, ofta kalkpåverkade, på sand- och grusmarker och alvarmarker, som ofta tidigare varit nyttjade naturbetesmarker.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backglim - Silene nutans (Viktig)
Artens fragmenterade utbredning och ekologiska krav på miljön gör den sårbar. Det främsta hotet i och med jordbrukets omställning är igenväxning av artens miljöer, då många av de torrmarksmiljöer som arten föredrar tidigare nyttjas som naturbetesmarker, till största delen övergivits. Ensidigt fårbete som naturvårdsinsats kan också vara olämpligt då risken att värdväxten äts bort är stor.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Restaurering av torrmarksängar genom röjning och nötboskapsbete är den främsta åtgärden. Detta gynnar också ett stort antal arter som är rödlistade och knutna till torrmarksmiljöer. Används får som betesdjur bör fållning användas som flyttar runt fåren så att de inte äter bort värdväxten. Borttagande av buskar, särskilt taggbuskar vid röjningsarbete bör undvikas då dessa ger värdväxten skydd mot betning.

Aarvik, L., Berggren, K. & Hansen, L.O. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Zoologisk Museum, Universitetet i Oslo.

Elsner, G., Huemer, P. & Tokár, Z. 1999. Die Palpenmotten (Lepidoptera, Gelechiidae) Mitteleuropas. Bestimmung - Verbreitung - Flugstandort. Lebesweise der Raupen. Bratislava

Huemer, P. & Karsholt, O. 2010. Microlepidoptera of Europe. Volume 6. Gelechiidae II (Gelechiinae: Gnorimoschemini). Apollo Books. Stenstrup.

Kullberg, J., Albrecht, A., Kaila, L. & Varis, V. 2002. Checklist of Finnish Lepidoptera - Suoomen perhosten luetello. Sahlbergia 6: 45-190. Helsinki.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Förf. Göran Palmqvist 2011 © ArtDatabanken, SLU

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Caryocolum  
  • Art
    Caryocolum tischeriellum, (Zeller, 1839) - backglimsmal
    Synonymer
    svartvit backglimmal
    Caryocolum tischeriella (Zeller, 1839)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Förf. Göran Palmqvist 2011 © ArtDatabanken, SLU