Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  svensk ögontröst

Organismgrupp Kärlväxter Euphrasia stricta var. suecica
Svensk ögontröst Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Svensk ögontröst är en ettårig, vårgroende, 1–2 dm hög, halvparasitisk ört. Blommorna besöks av blomflugor och bin, men självpollination kan ske. Frösättningen är måttlig och fröna förlorar sin grobarhet efter ett-två år. Blomningens maximum infaller redan i juni-juli och den är avslutad i mitten av juli. Mellan hjärtbladen och nedersta blomman finns endast 2–4 ledstycken, som emellertid är mycket långa. Stjälken är ej eller mycket sparsamt grenig. Bladen är kala eller har korta borst på undersidan. Blommorna är relativt stora och grundfärgen är vit. Fjälltrakternas tromsögontröst E. hyperborea är lik men har längre skaft på de nedersta blommorna och betydligt större frön. Späd ögontröst E. stricta var. tenuis har bredare blad med rundad bas och i regel gott om glandelhår på bladundersidorna.
Utbredning
Länsvis förekomst för svensk ögontröst Observationer i  Sverige för svensk ögontröst
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Svensk ögontröst är beskriven från Gotland. Den är känd från 30 specificerade lokaler på ön, men har tidigare varit spridd eller möjligen allmän där. På flera har växten gått tillbaka sedan 1974, då den detaljstuderades. 1993 var endast 10 lokaler kända, och på sju av dem är förekomsten mycket sparsam. Denna minskning har fortsatt, 2001 hittades den på endast sex lokaler i fem socknar. På två av lokalerna var förekomsten ytterst sparsam. På flera har växten gått tillbaka sedan 1974, då den detaljstuderades. 1911 blev den samlad i Gärdslösa på Öland. Enstaka uppgifter från andra sydsvenska landskap beror till stor del på förväxlingar. Från Danmark finns rapporter från 22 lokaler, men det är osäkert om alla är korrekta. På Ösel har den varit ganska vanlig men uppgift om aktuell status saknas. Den är sällsynt österut och söderut i Baltikum men når Vitryssland och södra Litauen. I övrigt är uppgifterna få (Tyskland, Holland, Österrike, f d Tjeckoslovakien, Ungern, f d Jugoslavien och Rumänien).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(ii,iii,iv,v)c(iv)+2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Denna ögontröst uppges som endemisk för Öland och Gotland, men är utgången från Öland och finns endast kvar i ett antal hävdade ängen på Gotland. Den växer endast i slåttermarker och där främst på öppna slåtterytor. Antal individ har ökat under senaste åren sammantaget, troligen ett svar på utförda åtgärder i vissa ängen. I andra ängen minskar den fortfarande. Ett åtgärdsprogram finns för att gynna arten. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1016 km² och förekomstarean (AOO) till 44 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på varietetens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att varieteten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv,v)c(iv)+2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Svensk ögontröst växer i välhävdad, solbelyst till lätt skuggig, ogödslad slåttermark som domineras av svinrot Scorzonera humilis. Vegetationen är ytterst artrik. Blåtåtel Molinia caerulea och ängsvädd Succisa pratensis visar att markfuktigheten växlar under året; påfallande är också att dessa och andra fuktängsväxter blandas med torrängsarter som brudbröd Filipendula vulgaris, solvända Helianthemum nummularium och färgmåra Galium triandrum. Kvävegynnade växter saknas nästan, vilket visar att marken är utarmad på näring. Vegetationstypen är helt beroende av traditionell ängshävd. Svensk ögontröst är inte känd från någon annan ståndort, och man måste därför räkna med att den uppkom när ängsbruket vann inträde. Dess tidiga blomning och frösättning utgör utomordentliga anpassningar till högsommarslåtter.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande), Parasit
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· blomväxter
· blomväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Orobanchaceae (snyltrotsväxter), Släkte Euphrasia (ögontröster), Varietet Euphrasia stricta var. suecica (Murb. & Wettst. ex Wettst.) Karlsson - svensk ögontröst Synonymer Euphrasia suecica Murb. & Wettst. ex Wettst., Euphrasia brevipila var. suecica (Murb. & Wettst.) Hyl., Euphrasia stricta ssp. suecica (Murb. & Wettst. ex Wettst.) Karlsson

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(ii,iii,iv,v)c(iv)+2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Denna ögontröst uppges som endemisk för Öland och Gotland, men är utgången från Öland och finns endast kvar i ett antal hävdade ängen på Gotland. Den växer endast i slåttermarker och där främst på öppna slåtterytor. Antal individ har ökat under senaste åren sammantaget, troligen ett svar på utförda åtgärder i vissa ängen. I andra ängen minskar den fortfarande. Ett åtgärdsprogram finns för att gynna arten. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1016 km² och förekomstarean (AOO) till 44 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på varietetens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att varieteten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv,v)c(iv)+2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Svensk ögontröst är en ettårig, vårgroende, 1–2 dm hög, halvparasitisk ört. Blommorna besöks av blomflugor och bin, men självpollination kan ske. Frösättningen är måttlig och fröna förlorar sin grobarhet efter ett-två år. Blomningens maximum infaller redan i juni-juli och den är avslutad i mitten av juli. Mellan hjärtbladen och nedersta blomman finns endast 2–4 ledstycken, som emellertid är mycket långa. Stjälken är ej eller mycket sparsamt grenig. Bladen är kala eller har korta borst på undersidan. Blommorna är relativt stora och grundfärgen är vit. Fjälltrakternas tromsögontröst E. hyperborea är lik men har längre skaft på de nedersta blommorna och betydligt större frön. Späd ögontröst E. stricta var. tenuis har bredare blad med rundad bas och i regel gott om glandelhår på bladundersidorna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för svensk ögontröst

Länsvis förekomst och status för svensk ögontröst baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för svensk ögontröst

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Svensk ögontröst är beskriven från Gotland. Den är känd från 30 specificerade lokaler på ön, men har tidigare varit spridd eller möjligen allmän där. På flera har växten gått tillbaka sedan 1974, då den detaljstuderades. 1993 var endast 10 lokaler kända, och på sju av dem är förekomsten mycket sparsam. Denna minskning har fortsatt, 2001 hittades den på endast sex lokaler i fem socknar. På två av lokalerna var förekomsten ytterst sparsam. På flera har växten gått tillbaka sedan 1974, då den detaljstuderades. 1911 blev den samlad i Gärdslösa på Öland. Enstaka uppgifter från andra sydsvenska landskap beror till stor del på förväxlingar. Från Danmark finns rapporter från 22 lokaler, men det är osäkert om alla är korrekta. På Ösel har den varit ganska vanlig men uppgift om aktuell status saknas. Den är sällsynt österut och söderut i Baltikum men når Vitryssland och södra Litauen. I övrigt är uppgifterna få (Tyskland, Holland, Österrike, f d Tjeckoslovakien, Ungern, f d Jugoslavien och Rumänien).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Orobanchaceae - snyltrotsväxter 
  • Släkte
    Euphrasia - ögontröster 
  • Art
    Euphrasia stricta - lila ögontröst 
  • Varietet
    Euphrasia stricta var. suecica(Murb. & Wettst. ex Wettst.) Karlsson - svensk ögontröst
    Synonymer
    Euphrasia suecica Murb. & Wettst. ex Wettst.
    Euphrasia brevipila var. suecica (Murb. & Wettst.) Hyl.
    Euphrasia stricta ssp. suecica (Murb. & Wettst. ex Wettst.) Karlsson

Svensk ögontröst växer i välhävdad, solbelyst till lätt skuggig, ogödslad slåttermark som domineras av svinrot Scorzonera humilis. Vegetationen är ytterst artrik. Blåtåtel Molinia caerulea och ängsvädd Succisa pratensis visar att markfuktigheten växlar under året; påfallande är också att dessa och andra fuktängsväxter blandas med torrängsarter som brudbröd Filipendula vulgaris, solvända Helianthemum nummularium och färgmåra Galium triandrum. Kvävegynnade växter saknas nästan, vilket visar att marken är utarmad på näring. Vegetationstypen är helt beroende av traditionell ängshävd. Svensk ögontröst är inte känd från någon annan ståndort, och man måste därför räkna med att den uppkom när ängsbruket vann inträde. Dess tidiga blomning och frösättning utgör utomordentliga anpassningar till högsommarslåtter.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande), Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· blomväxter - Angiospermae (Viktig)
Ängsbrukets minskning är huvudorsaken till att svensk ögontröst försvinner. Den är mycket känslig för störningar i balansen mellan arterna i ängen och försvinner vid igenväxning och gödsling. Beskuggningen får inte bli så stark att grässvålen börjar upplösas. Bladförna får inte ansamlas, eftersom rötterna då inte kan nå ner i jorden och få kontakt med värdväxter. Fagningen på våren är viktig då den stimulerar både ögontröstens och värdväxtens tillväxt. Sker slåttern för tidigt har fröna inte hunnit mogna. Eftersom det inte finns någon reserv av frö i marken kan även stora förekomster utplånas av ett par år med för tidig slåtter.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Svensk ögontröst är helt beroende av fortsatt ängsskötsel på näringsutarmad, lågproduktiv mark. En äng, där arten växer, måste hävdas på traditionellt vis med fagning, sen slåtter och hamling. Gödsling eller insådd av vallgräs får inte ske. Varje traditionsbrott kan medföra att den försvinner. Lokalerna bör betraktas som kulturminnen vilka kräver minutiös vård. De är reträttplatser för ett stort antal hotade gräsmarksväxter. De flesta av dessa har dock större utbredningar och kan förekomma i andra miljöer. Svensk ögontröst är däremot helt hävdberoende. Eftersom tyngdpunkten i dess utbredning ligger inom Sverige har vi ett särskilt ansvar för att den inte försvinner. Den vikande tendensen är mycket oroande och gör det nödvändigt med årliga uppföljningar. Insåningsförsök i ängar där den tidigare funnits är ett bra alternativ för att återvinna lokaler. Man bör då tänka på att inte blanda frön från olika ängar då en viss genetisk skillnad råder mellan populationerna på de nuvarande lokalerna. Arten övervakas av floraväktare. Ett åtgärdsprogram för svensk ögontröst ska upprättas och det kommer att ge förslag på lämpliga åtgärder.

Åtgärdsprogram Fastställt
Svensk ögontröst är fridlyst. Den kan odlas i kruka på olika värdväxter men utvecklas relativt dåligt. Utländska namn – DK: Svensk Øjentrøst.

Johansson, K. 1897. Hufvuddragen av Gotlands växttopografi och växtgeografi. Kongl. Svenska Vetenskaps-Akad. Handl. 29(1).

Karlsson, T. 1984. Early-flowering taxa of Euphrasia (Scrophulariaceae) on Gotland, Sweden. Nord. J. Bot. 4: 303–326.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Kolseth, A.-K., Lönn, M. & Svensson, B. M. 2005. Genetic structure in two meadow varieties of Euphrasia stricta on the Baltic island of Gotland (Sweden) and implications for conservation. Folia Geobot. 40: 163-176.

Petersson, J. 1989. Nyheter i Gotlands flora 1988. Rindi 9: 3–15.

Petersson, J. 1991. Nyheter i Gotlands flora 1990. Rindi 11: 16–27.

Petersson, J. 1994. Nyheter i Gotlands flora 1993. Rindi 14: 4–18.

Petersson, J. 2002. Nyheter i Gotlands flora 2001. Rindi 22: 3–16.

Petersson, J. 1999. Hotade växter på Gotland. Del 2: Sårbara arter. Rindi 19: 59–118.

Svensson, B. M. & Carlsson, B. Å. 2004. Significance of time of attachement, host type, and neighbouring hemiparasites in determining fitness in two endangered grassland hemiparasites. Ann. Bot. Fennici 41: 63–75.

Svensson, B. M. & Carlsson, B. Å. 2005. How can we protect rare hemiparasitic plants? Early-flowering taxa of Euphrasia and Rhinanthus on the Baltic island of Gotland. Folia Geobot. 40: 261–272.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson 1992. Rev. Brita Svensson 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Orobanchaceae - snyltrotsväxter 
  • Släkte
    Euphrasia - ögontröster 
  • Art
    Euphrasia stricta - lila ögontröst 
  • Varietet
    Euphrasia stricta var. suecica, (Murb. & Wettst. ex Wettst.) Karlsson - svensk ögontröst
    Synonymer
    Euphrasia suecica Murb. & Wettst. ex Wettst.
    Euphrasia brevipila var. suecica (Murb. & Wettst.) Hyl.
    Euphrasia stricta ssp. suecica (Murb. & Wettst. ex Wettst.) Karlsson
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson 1992. Rev. Brita Svensson 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.