Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sydäppelros

Organismgrupp Kärlväxter Rosa micrantha
Sydäppelros Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sydäppelros är en 1,5–3 meter hög buske med bågböjda och klättrande grenar. Taggarna är kraftigt böjda, alla av ungefär samma storlek och utseende. Småbladen är oftast kala på ovansidan, med äppeldoftande körtlar och korta hår på undersidan. Bladkanten har körtlar på bladtänderna. Blommorna, som sitter 1–4 tillsammans, är rosa och 2–3,5 cm breda. Stiftkanalen är ca 0,7 mm bred och utgör 1/6–1/5 av den konvexa diskringens diameter. Stiftsamlingen är bukettlik och stiften är mer eller mindre kala. Mogna nypon är röda och relativt små (0,9–1,7 cm × 0,7–1 cm) och sitter på 1–2 cm långa skaft som är körtelhåriga men saknar borsttaggar. Efter blomningen är foderbladen bakåtriktade för att slutligen falla av innan nyponet är helt moget. Sydäppelros är lik vår vittspridda äppelros R. rubiginosa. Äppelrosens blommor är emellertid större och mörkare rosa och dess taggar i regel en blandning av raka och böjda taggar i skiftande storlek. Vidare har äppelros en 1–1,2 mm bred stiftkanal som utgör ca 1/3 av den mer eller mindre flata diskringens diameter. Stiftsamlingen är huvudlik och stiften håriga. Fruktskaften är ca 1 cm långa, med körtelhår och ofta även med borsttaggar. Efterblomningen är foderbladen utåtriktade eller framåtriktade och sitter oftast kvar tills nyponet mognat. Både sydäppelros och äppelros skiljer sig från våra två andra äppeldoftande rosor, åkerros R. agrestis och västkustros R elliptica ssp. inodora, framför allt genom att de båda sistnämnda har småblad med kilformad bas.
Utbredning
Länsvis förekomst för sydäppelros Observationer i  Sverige för sydäppelros
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sydäppelros blev samlad på en vall mellan två åkrar i Köpinge i Kristianstads kommun år 2000. Primärfyndet följdes 2001 av ett fynd invid en gärdsgård på en betesmark nära Skivarpsåns mynning i Skurups kommun. 2002 blev den insamlad från ett lövskogsbryn vid Bergsjöholm i Ystads kommun samt året efter från en gräsbevuxen slänt vid Filbornatippen i Helsingborg. 2005 blev sydäppelros även funnen i Blekinge. Här växer den i kanten av ett buskage nära Lyckå slottsruin i Karlskrona kommun. På alla svenska lokaler har endast en eller några få buskar av arten blivit noterade. Sydäppelros har tidigare figurerat i svensk roslitteratur. På Botaniska Museet i Lund upptäcktes på 1960-talet en kollekt, samlad vid Hörte 1901, som förmodligen är sydäppelros. Bestämningen har dock aldrig blivit styrkt. Det är värt att nämnas att Hörte endast ligger ca fyra kilometer sydväst om betesmarken vid Skivarpsåns mynning. Sydäppelros är även känd från Danmark genom ett enstaka fynd i centrala Köpenhamn 2003. Busken blev dock bortröjd följande år varför den troligen är försvunnen från sin danska lokal. Arten är inte känd från övriga länder i Skandinavien men har en vidsträckt utbredning i västra, södra och centrala Europa norrut till norra Tyskland och Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Förekommer på få lokaler och i få individ i Skåne och Blekinge. Sydäppelros är en snår- och brynväxt. Röjning genom okunskap om arten kan påverka den negativt. Antalet reproduktiva individer skattas till 8 (5-75). Antalet lokalområden i landet skattas till 6 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7792 (7000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 24 (16-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Sydäppelros växer framför allt vid gärdsgårdar, i skogsbryn och snår. Den förefaller vara kalkgynnad och kustbunden i Sverige.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rosa (rosor), Art Rosa micrantha Borrer ex Sm. - sydäppelros Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Förekommer på få lokaler och i få individ i Skåne och Blekinge. Sydäppelros är en snår- och brynväxt. Röjning genom okunskap om arten kan påverka den negativt. Antalet reproduktiva individer skattas till 8 (5-75). Antalet lokalområden i landet skattas till 6 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7792 (7000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 24 (16-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Sydäppelros är en 1,5–3 meter hög buske med bågböjda och klättrande grenar. Taggarna är kraftigt böjda, alla av ungefär samma storlek och utseende. Småbladen är oftast kala på ovansidan, med äppeldoftande körtlar och korta hår på undersidan. Bladkanten har körtlar på bladtänderna. Blommorna, som sitter 1–4 tillsammans, är rosa och 2–3,5 cm breda. Stiftkanalen är ca 0,7 mm bred och utgör 1/6–1/5 av den konvexa diskringens diameter. Stiftsamlingen är bukettlik och stiften är mer eller mindre kala. Mogna nypon är röda och relativt små (0,9–1,7 cm × 0,7–1 cm) och sitter på 1–2 cm långa skaft som är körtelhåriga men saknar borsttaggar. Efter blomningen är foderbladen bakåtriktade för att slutligen falla av innan nyponet är helt moget. Sydäppelros är lik vår vittspridda äppelros R. rubiginosa. Äppelrosens blommor är emellertid större och mörkare rosa och dess taggar i regel en blandning av raka och böjda taggar i skiftande storlek. Vidare har äppelros en 1–1,2 mm bred stiftkanal som utgör ca 1/3 av den mer eller mindre flata diskringens diameter. Stiftsamlingen är huvudlik och stiften håriga. Fruktskaften är ca 1 cm långa, med körtelhår och ofta även med borsttaggar. Efterblomningen är foderbladen utåtriktade eller framåtriktade och sitter oftast kvar tills nyponet mognat. Både sydäppelros och äppelros skiljer sig från våra två andra äppeldoftande rosor, åkerros R. agrestis och västkustros R elliptica ssp. inodora, framför allt genom att de båda sistnämnda har småblad med kilformad bas.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sydäppelros

Länsvis förekomst och status för sydäppelros baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sydäppelros

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sydäppelros blev samlad på en vall mellan två åkrar i Köpinge i Kristianstads kommun år 2000. Primärfyndet följdes 2001 av ett fynd invid en gärdsgård på en betesmark nära Skivarpsåns mynning i Skurups kommun. 2002 blev den insamlad från ett lövskogsbryn vid Bergsjöholm i Ystads kommun samt året efter från en gräsbevuxen slänt vid Filbornatippen i Helsingborg. 2005 blev sydäppelros även funnen i Blekinge. Här växer den i kanten av ett buskage nära Lyckå slottsruin i Karlskrona kommun. På alla svenska lokaler har endast en eller några få buskar av arten blivit noterade. Sydäppelros har tidigare figurerat i svensk roslitteratur. På Botaniska Museet i Lund upptäcktes på 1960-talet en kollekt, samlad vid Hörte 1901, som förmodligen är sydäppelros. Bestämningen har dock aldrig blivit styrkt. Det är värt att nämnas att Hörte endast ligger ca fyra kilometer sydväst om betesmarken vid Skivarpsåns mynning. Sydäppelros är även känd från Danmark genom ett enstaka fynd i centrala Köpenhamn 2003. Busken blev dock bortröjd följande år varför den troligen är försvunnen från sin danska lokal. Arten är inte känd från övriga länder i Skandinavien men har en vidsträckt utbredning i västra, södra och centrala Europa norrut till norra Tyskland och Polen.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rosa - rosor 
  • Art
    Rosa micranthaBorrer ex Sm. - sydäppelros

Sydäppelros växer framför allt vid gärdsgårdar, i skogsbryn och snår. Den förefaller vara kalkgynnad och kustbunden i Sverige.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
I sitt utbredningsområde är sydäppelros en snår- och brynväxt. Som sådan utgör buskröjning, borttagning av gärdsgårdar, plantering av betesmarker och kemisk bekämpning allvarliga hot mot arten.

Påverkan
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Betesmarken vid Skivarpsåns mynning – där även åkerros Rosa agrestis, en annan akut hotad art, växer – bör få ett varaktigt skydd och en ändamålsenlig skötsel som gynnar rosorna i området. I övrigt bör information till markägare och hänsynstagande vid exempelvis röjningsarbeten vara tillräckliga åtgärder för att säkerställa artens fortbestånd i landet. Sydäppelros bör övervakas av floraväktare. Att alla fynd är sentida och i huvudsak gjorts under rutinventeringar kan tyda på att arten är förbisedd. Den bör därför eftersökas på ytterligare lokaler.
Utländska namn – GB: Small-flowered Sweet-briar.

Graham, G. G. & Primavesi, A. L. 1993. Roses of Great Britain and Ireland. BSBI Handbook no. 7, Botanical Society of the British Isles, London.

Henker, H. 2000.25 Rosa i Hegi, G. m.fl.: Illustrierte Flora von Mitteleuropa, 3:e uppl., Band IV, Teil 2C, Lieferung A, Bogen 1-7 (p: 1–108).

Malmgren, U. 1986. Släktet Rosa i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 221.

Nilsson, Ö. 1967. Drawings of Scandinavian plants 5-6. Rosa L. Bot. Not. 120: 253–254.

Olsson, K.-A. 2003. Fyra för landet nya vildrosor. Bot. Not. 136 (3): 4–8.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rosa - rosor 
  • Art
    Rosa micrantha, Borrer ex Sm. - sydäppelros
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson. © ArtDatabanken, SLU 2006.