Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sydlig ladlav

Organismgrupp Lavar Cyphelium notarisii
Sydlig ladlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sydlig ladlav har en intensivt gröngul, tämligen tunn, vårtig bål. Apothecier är svarta, 0,2–0,8 mm breda och insänkta i bålen. Disken är mjölig av mörka sporer och kanten tunn, oansenlig. Sporerna är bruna och 2-celliga till svagt murformade. De ofta rikligt förekommande pykniden är insänkta i bålen, svarta och glänsande. Arten är morfologiskt mycket lik ladlav Cyphelium tigillare, som dock konsekvent har 2-celliga sporer. Exemplar med enbart pyknid kan, såvitt är känt, inte bestämmas med 100 % säkerhet. Pyknid är dock extremt sällsynta hos C. tigillare, medan de är vanliga (oftast dominerande) hos C. notarisii. Det är därför sannolikt att exemplar med enbart pyknid tillhör den senare arten.
Utbredning
Länsvis förekomst för sydlig ladlav Observationer i  Sverige för sydlig ladlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sydlig ladlav har tidigare förekommit i Skåne, Blekinge, på Öland, i Östergötland, Närke, Västmanland, Södermanland, Uppland, Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. Tillbakagången under 1930–40-talen tycks ha varit snabb och den ansågs en tid vara försvunnen. 1989 återfanns den dock i Gästrikland och 1990 i Småland. Senare har den även hittats i Skåne (på en lokal med bara pyknid) och på Gotland där fem fynd gjorts. Den hittades på en ny lokal 1996 i Uppland men redan samma år försvann arten när huset målades. Ett 10-tal lokaler är nu kända men utanför Visingsö och Fårö finns enbart mycket små populationer. Arten har eftersökts på flera av sina övriga äldre lokaler men inte återfunnits. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige inte på någon av sina gamla lokaler. Den är också känd från Danmark samt från sydvästligaste Finland (rödlistad), där den återfanns 1989. I Centraleuropa har arten tidigare haft en vid utbredning men är nu sällsynt. Den förekommer även i Asien och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Ett 30-tal lokaler är kända från Skåne upp till Hälsingland. Växer på gammal obehandlad kulturved, praktiskt taget alltid på olika typer av byggnader och staketstolpar i exponerade lägen. Detta substrat har minskat kraftigt och nyskapas praktiskt taget inte alls. Sedan 2010 hittad på flera nya lokaler, framförallt i Södermanland och Hälsingland varför arter har flyttats från CR till EN. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (300-700). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (30-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (60-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 70 (50-90) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (30-80) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 60 (50-70) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Sydlig ladlav förekommer nästan uteslutande på gammal, obehandlad kulturved som stängsel, trälador och sjöbodar i exponerade lägen, ofta nära vatten. Fynd finns dock även på bark av gamla enar på Hallands Väderö i Skåne.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· en
· en
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Caliciaceae, Släkte Cyphelium (sotlavar), Art Cyphelium notarisii (Tul.) Blomb. & Forssell - sydlig ladlav Synonymer Cyphelium tigillare ssp. notarisii (Tul.) W.A. Weber, Pseudacolium notarisii (Tul.) Vain., sydlig sotlav

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Ett 30-tal lokaler är kända från Skåne upp till Hälsingland. Växer på gammal obehandlad kulturved, praktiskt taget alltid på olika typer av byggnader och staketstolpar i exponerade lägen. Detta substrat har minskat kraftigt och nyskapas praktiskt taget inte alls. Sedan 2010 hittad på flera nya lokaler, framförallt i Södermanland och Hälsingland varför arter har flyttats från CR till EN. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (300-700). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (30-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (60-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 70 (50-90) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (30-80) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 60 (50-70) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2bc+3bc+4bc).

Åtgärdsprogram Fastställt
Sydlig ladlav har en intensivt gröngul, tämligen tunn, vårtig bål. Apothecier är svarta, 0,2–0,8 mm breda och insänkta i bålen. Disken är mjölig av mörka sporer och kanten tunn, oansenlig. Sporerna är bruna och 2-celliga till svagt murformade. De ofta rikligt förekommande pykniden är insänkta i bålen, svarta och glänsande. Arten är morfologiskt mycket lik ladlav Cyphelium tigillare, som dock konsekvent har 2-celliga sporer. Exemplar med enbart pyknid kan, såvitt är känt, inte bestämmas med 100 % säkerhet. Pyknid är dock extremt sällsynta hos C. tigillare, medan de är vanliga (oftast dominerande) hos C. notarisii. Det är därför sannolikt att exemplar med enbart pyknid tillhör den senare arten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sydlig ladlav

Länsvis förekomst och status för sydlig ladlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sydlig ladlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sydlig ladlav har tidigare förekommit i Skåne, Blekinge, på Öland, i Östergötland, Närke, Västmanland, Södermanland, Uppland, Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. Tillbakagången under 1930–40-talen tycks ha varit snabb och den ansågs en tid vara försvunnen. 1989 återfanns den dock i Gästrikland och 1990 i Småland. Senare har den även hittats i Skåne (på en lokal med bara pyknid) och på Gotland där fem fynd gjorts. Den hittades på en ny lokal 1996 i Uppland men redan samma år försvann arten när huset målades. Ett 10-tal lokaler är nu kända men utanför Visingsö och Fårö finns enbart mycket små populationer. Arten har eftersökts på flera av sina övriga äldre lokaler men inte återfunnits. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige inte på någon av sina gamla lokaler. Den är också känd från Danmark samt från sydvästligaste Finland (rödlistad), där den återfanns 1989. I Centraleuropa har arten tidigare haft en vid utbredning men är nu sällsynt. Den förekommer även i Asien och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Caliciaceae  
  • Släkte
    Cyphelium - sotlavar 
  • Art
    Cyphelium notarisii(Tul.) Blomb. & Forssell - sydlig ladlav
    Synonymer
    Cyphelium tigillare ssp. notarisii (Tul.) W.A. Weber
    Pseudacolium notarisii (Tul.) Vain.
    sydlig sotlav

Sydlig ladlav förekommer nästan uteslutande på gammal, obehandlad kulturved som stängsel, trälador och sjöbodar i exponerade lägen, ofta nära vatten. Fynd finns dock även på bark av gamla enar på Hallands Väderö i Skåne.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Havsstrand

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· en - Juniperus communis (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Gammal, obehandlad ved, t.ex. stängsel och trälador, blir allt ovanligare i jord- och skogsbruk och nyskapas i mycket begränsad omfattning. Även impregnering, målning etc. av obehandlat virke är starkt negativt för artens fortlevnad.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Växtplatserna med sydlig ladlav måste skyddas. Byggnader med arten får inte målas. Nya, tänkbara växtplatser måste skapas genom att obehandlat virke används även i nybyggnationer. Flyttning från nuvarande växtplatser till nya bör övervägas. Samarbete med kulturmiljövården är nödvändigt och det är möjligt att söka EU-bidrag för skydd av gamla timmerbyggnader i jordbrukslandskapet.

Åtgärdsprogram Fastställt
Arten kallades i rödlistan från 2000 för sydlig sotlav. Utländska namn – FI: Etelännokijäkälä.

Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E.

(red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Nilsson, G. 1930. Bemerkungen über Cyphelium notarisii (Tul.) Blomb. & Forss. und C. tigillare Ach. Bot. Not. 83: 105–128.

Thor, G. 1993. Lavfloran på Visingsö. Graphis Scripta 5: 105–116.

Tibell, L. 1980. Lavordningen Caliciales i Sverige. Släktena Cyphelium, Microcalicium, Sphaerophorus, Sphinctrina, Thelomma och Tholurna. Svensk Bot. Tidskr. 74: 55–69.

Tibell, L. 1999. Caliciales. Nordic Lichen Flora 1: 20-94. Bohuslän ‘5, Uddevalla.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Caliciaceae  
  • Släkte
    Cyphelium - sotlavar 
  • Art
    Cyphelium notarisii, (Tul.) Blomb. & Forssell - sydlig ladlav
    Synonymer
    Cyphelium tigillare ssp. notarisii (Tul.) W.A. Weber
    Pseudacolium notarisii (Tul.) Vain.
    sydlig sotlav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.