Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sydpipistrell

Organismgrupp Däggdjur Pipistrellus pipistrellus
Sydpipistrell Däggdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
I maj 1983 upptäcktes att den fladdermus som länge kallats Pipistrellus pipistrellus utgjordes av två former med olika sonarläten och med olika utbredning i Europa. Genetiska undersökningar visade 14 år senare att det handlade om två kryptiska arter, en något större som fick behålla namnet P. pipistrellus (på svenska pipistrell) och en något mindre som fick namnet P. pygmaeus (vår vanliga dvärgfladdermus som fick behålla det svenska namnet). I fält kan de två arterna lättast identifieras genom frekvenserna i sonarlätena. Pipistrellen P. pipistrellus har oftast pulser med amplitudmaximum omkring 45 kHz medan dvärgfladdermusen P. pygmaeus oftast ligger mellan 50 och 60 kHz, dock med viss överlappning mot pipistrellen. Morfologiska karaktärer kan vara svåra. Den något större storleken med underarm 28-34,5 mm, femte fingret 37-41 mm och vikt 3-7 g är inte diagnostiskt användbar. Man har använt längderna av 3e fingrets två yttersta leder som dock inte anses ge helt säkra bestämningar. Nu används även skillnader i ett fält i den genomlysta vingen som hos pipistrellen är avdelat och tvärt krökt men sammanhängande och mjukt böjt hos dvärgfladdermusen.
Utbredning
Länsvis förekomst för sydpipistrell Observationer i  Sverige för sydpipistrell
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Pipistrellen har en utbredning över stora delar av Europa med nordgräns genom Brittiska öarna, Danmark, Sydsverige och Lettland. Tillfälliga fynd har gjorts i Norge. I Sverige påvisades arten första gången i september 2000 vid Ottenby bland en stor mängd flyttande fladdermöss. Enstaka fynd gjordes sedan på några andra platser och 2004 hittades Sveriges första och hittills enda kända koloni av arten i Mönsterås i Småland. Kolonin som utgörs av ca 25 individer har sedan kontrollerats varje år. Observationer av enstaka exemplar har gjorts på några olika håll i Blekinge, Småland och Västergötland samt på Öland och Gotland. Första säkra observationen i Sveriges sydligaste landskap Skåne gjordes först 2007 och där verkar den ännu inte vara fast etablerad. I västligaste Bleking har nu så många observationer gjorts att man kan anta att det kan finnas någon koloni där. Den svenska populationen beräknas uppgå till 40 (25-100) individer.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Pipistrell är observerad fr.o.m. år 2000 och den första kolonin lokaliserades 2004 i Småland, den hittills enda i landet. Kolonin bestod när den upptäcktes av 25 honor. Antalet jagande exemplar har minskat så att en adult population på ca 50 adulta individer under 10 år troligen minskat till ca 10. Födosöker kring hus, i trädgårdar, parker, i skogsdungar, bryn och längs vattendrag. Den observeras årligen i landet, bl.a. i Skåne, Blekinge, Småland, Västergötland och ett fynd har gjorts på Gotland. Arten finns bl.a. på södra Jylland och är allmän i Centraleuropa. Pipistrell är en migrerande art. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (20-150). Effektiv populationsstorlek möjligen färre än 10. Arten är eftersökt på ett stort antal lokaler i Götaland och allt tyder på att mörkertalet är mycket litet. Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-3). Förekomstarean (AOO) skattas till 4 (4-20) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Pipistrellen har oftast kolonier i hus men kan även använda hålträd och träd med lös bark. De jagar insekter kring hus, i trädgårdar, parker, i skogsdungar, bryn, längs vattendrag, oftast i närheten av lövverk och i gläntor mellan träd. Liksom hos dvärgfladdermus domineras födan av tvåvingar. Viss skillnad mellan de två arternas näringsval har dock rapporterats. Någon svensk undersökning av födan har ännu inte gjorts.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Vattendrag
Vattendrag
Inomhusmiljöer
Inomhusmiljöer
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· insekter
· insekter
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Ved och bark
Ved och bark
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Mammalia (däggdjur), Ordning Chiroptera (fladdermöss), Familj Vespertilionidae (läderlappar), Släkte Pipistrellus, Art Pipistrellus pipistrellus (Schreber, 1774) - sydpipistrell Synonymer vanlig pipistrell, Vespertilio pipistrellus Schreber, 1774, pipistrell

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Pipistrell är observerad fr.o.m. år 2000 och den första kolonin lokaliserades 2004 i Småland, den hittills enda i landet. Kolonin bestod när den upptäcktes av 25 honor. Antalet jagande exemplar har minskat så att en adult population på ca 50 adulta individer under 10 år troligen minskat till ca 10. Födosöker kring hus, i trädgårdar, parker, i skogsdungar, bryn och längs vattendrag. Den observeras årligen i landet, bl.a. i Skåne, Blekinge, Småland, Västergötland och ett fynd har gjorts på Gotland. Arten finns bl.a. på södra Jylland och är allmän i Centraleuropa. Pipistrell är en migrerande art. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (20-150). Effektiv populationsstorlek möjligen färre än 10. Arten är eftersökt på ett stort antal lokaler i Götaland och allt tyder på att mörkertalet är mycket litet. Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-3). Förekomstarean (AOO) skattas till 4 (4-20) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 4, Bernkonventionens bilaga III, Bonnkonventionens bilaga II, EuroBats
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5. Bestämmelsen gäller hela landet
I maj 1983 upptäcktes att den fladdermus som länge kallats Pipistrellus pipistrellus utgjordes av två former med olika sonarläten och med olika utbredning i Europa. Genetiska undersökningar visade 14 år senare att det handlade om två kryptiska arter, en något större som fick behålla namnet P. pipistrellus (på svenska pipistrell) och en något mindre som fick namnet P. pygmaeus (vår vanliga dvärgfladdermus som fick behålla det svenska namnet). I fält kan de två arterna lättast identifieras genom frekvenserna i sonarlätena. Pipistrellen P. pipistrellus har oftast pulser med amplitudmaximum omkring 45 kHz medan dvärgfladdermusen P. pygmaeus oftast ligger mellan 50 och 60 kHz, dock med viss överlappning mot pipistrellen. Morfologiska karaktärer kan vara svåra. Den något större storleken med underarm 28-34,5 mm, femte fingret 37-41 mm och vikt 3-7 g är inte diagnostiskt användbar. Man har använt längderna av 3e fingrets två yttersta leder som dock inte anses ge helt säkra bestämningar. Nu används även skillnader i ett fält i den genomlysta vingen som hos pipistrellen är avdelat och tvärt krökt men sammanhängande och mjukt böjt hos dvärgfladdermusen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sydpipistrell

Länsvis förekomst och status för sydpipistrell baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sydpipistrell

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Pipistrellen har en utbredning över stora delar av Europa med nordgräns genom Brittiska öarna, Danmark, Sydsverige och Lettland. Tillfälliga fynd har gjorts i Norge. I Sverige påvisades arten första gången i september 2000 vid Ottenby bland en stor mängd flyttande fladdermöss. Enstaka fynd gjordes sedan på några andra platser och 2004 hittades Sveriges första och hittills enda kända koloni av arten i Mönsterås i Småland. Kolonin som utgörs av ca 25 individer har sedan kontrollerats varje år. Observationer av enstaka exemplar har gjorts på några olika håll i Blekinge, Småland och Västergötland samt på Öland och Gotland. Första säkra observationen i Sveriges sydligaste landskap Skåne gjordes först 2007 och där verkar den ännu inte vara fast etablerad. I västligaste Bleking har nu så många observationer gjorts att man kan anta att det kan finnas någon koloni där. Den svenska populationen beräknas uppgå till 40 (25-100) individer.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes - benfiskar 
  • Ranglös
    Sarcopterygii - sarcopterygier 
  • Ranglös
    Tetrapoda - fyrfotadjur 
  • Ranglös
    Amniota - amnioter 
  • Ranglös
    Synapsida - synapsider 
  • Klass
    Mammalia - däggdjur 
  • Infraklass
    Placentalia - högre däggdjur 
  • Ranglös
    Boreoeutheria  
  • Överordning
    Laurasiatheria  
  • Ordning
    Chiroptera - fladdermöss 
  • Underordning
    Vespertilionoidea  
  • Familj
    Vespertilionidae - läderlappar 
  • Släkte
    Pipistrellus  
  • Art
    Pipistrellus pipistrellus(Schreber, 1774) - sydpipistrell
    Synonymer
    vanlig pipistrell
    Vespertilio pipistrellus Schreber, 1774
    pipistrell

Pipistrellen har oftast kolonier i hus men kan även använda hålträd och träd med lös bark. De jagar insekter kring hus, i trädgårdar, parker, i skogsdungar, bryn, längs vattendrag, oftast i närheten av lövverk och i gläntor mellan träd. Liksom hos dvärgfladdermus domineras födan av tvåvingar. Viss skillnad mellan de två arternas näringsval har dock rapporterats. Någon svensk undersökning av födan har ännu inte gjorts.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap, Urban miljö, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Exploaterad miljö, Vattendrag, Inomhusmiljöer, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Öppna strandbiotoper

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· insekter - Hexapoda (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Har betydelse)
Ved och bark (Viktig)
Pipistrellen är inte hotad men den mycket begränsade förekomsten kan lätt äventyras om små men olyckliga förändringar sker vid kolonin eller de viktigaste jaktbiotoperna.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Några åtgärder föreslås inte för närvarande. En fortsatt årlig uppföljning av kolonin i Småland bör ske. Vid en nationell övervakning av fladdermöss bör förekomster i övrigt kontrolleras och indikationer på kolonier undersökas närmare.
Utländska namn: NO: Tusseflaggermus, DK: Pipistrelflagermus, FI: Vaivaislepakko, GB: Common pipistrelle. Pipistrell är upptagen i EUs habitatdirektiv bilaga 4, är fridlyst enligt Artskyddsförordningen (2007:845) 4 § och 5 §, samt är förtecknad i Bernkonventionen bilaga III (skyddade djurarter). Alla europeiska fladdermöss omfattas av ”Fladdermusavtalet” EUROBATS, the Agreement on the Conservation of Populations of European Bats, vilket lyder under Bonnkonventionen.

Ahlén, I. 2011. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. Fauna och Flora 106 (2): 2-19.

Ahlén, I. & H. J. Baagøe. 2001. Dvärgfladdermusen uppdelad i två arter. Fauna och Flora 96: 71-78. [Summary: The common pipistrelle split into two species].

Ahlén, I., L. Bach, & T. Johansson. 2004. Första kolonin av pipistrell anträffad i Sverige. Fauna och Flora 99: 3: 16-18. [Summary: A common pipistrelle (Pipistrellus pipistrellus) colony found in Sweden.]

Ahlén, I. & H. J. Baagøe. 2004. Faktaruta: Skillnader mellan Skandinaviens tre Pipistrellus-arter. Fauna och Flora 99 (3): 18. [Fact sheet: Differences between the three Pipistrellus-species in Scandinavia. In Swedish.]

Arnold, A., U. Häussler & M. Braun. 2003. Zur Nahrungswahl von Zwerg- und Mückenfladermaus (Pipistrellus pipistrellus und P. pygmaeus) im Heidelberger Stadtwald. Carolinea 61:177-183.

Barratt, E. M., R. T. Daeville, M. Burland, M. W. Bruford, G. Jones, P. A. Racey & R. K. Wayne.1997. DNA answers the call of pipistrelle bat species. Nature 387:138-139.

Dietz, C., O. von Helversen, & D. Nill. 2007. Handbuch der Fledermäuse Europas und Nordwestafrikas. Franckh-Kosmos Verlags GmbH & Co. KG. Stuttgart.

Jones, G. & S. M. van Parijs. 1993. Bimodal echolocation pipistrelle bats: are cryptic species present? Proceedings of the Royal Society, London B, 251:119-125.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Förf. Ingemar Ahlén 2011. © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes - benfiskar 
  • Ranglös
    Sarcopterygii - sarcopterygier 
  • Ranglös
    Tetrapoda - fyrfotadjur 
  • Ranglös
    Amniota - amnioter 
  • Ranglös
    Synapsida - synapsider 
  • Klass
    Mammalia - däggdjur 
  • Infraklass
    Placentalia - högre däggdjur 
  • Ranglös
    Boreoeutheria  
  • Överordning
    Laurasiatheria  
  • Ordning
    Chiroptera - fladdermöss 
  • Underordning
    Vespertilionoidea  
  • Familj
    Vespertilionidae - läderlappar 
  • Släkte
    Pipistrellus  
  • Art
    Pipistrellus pipistrellus, (Schreber, 1774) - sydpipistrell
    Synonymer
    vanlig pipistrell
    Vespertilio pipistrellus Schreber, 1774
    pipistrell
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Förf. Ingemar Ahlén 2011. © ArtDatabanken, SLU 2010.