Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  syradvärgmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Enteucha acetosae
Syradvärgmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En av de allra minsta dvärgmalarna med bara 3–4 mm vingspann. Huvudhåren är gråbruna. Framvingens basdel är mässings- eller bronsfärgad, måttligt glänsande. Det silver- eller ljust guldglänsande tvärbandet ligger strax utanför vingmitten. Utanför tvärbandet är den mörkt brun med svagt blåglänsande anstrykning. Storleken och den mässingsfärgade inre tredjedelen av framvingen skiljer arten från andra dvärgmalar i Sverige. Arten är avbildad av Johansson et al. (1990).
Utbredning
Länsvis förekomst för syradvärgmal Observationer i  Sverige för syradvärgmal
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Arten är uppgiven från vitt spridda lokaler i Centraleuropa inkl. Storbritannien. I Danmark har den noterats från västra Jylland och från Lolland-Falster-Mön. I Polen finns den här och var, dock inte i Östersjöns omedelbara närhet. I Sverige har arten bara påträffats på en enda lokal; Göteborg, Rya skog, 1964 (Jan Jonasson leg.). Populationen ödelades då ett reningsverk anlades på platsen. Trots eftersökningar i södra Sverige har arten inte påträffats på någon annan lokal.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Arten hade sin enda kända förekomst i naturreservatet Rya skog i Göteborg. I samband med byggandet av oljeraffinaderier och reningsverk i området tycks arten ha försvunnit och har inte kunnat hittas efter mitten av 1960 talet. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Syredvärgmalen finns på sandiga marker, på övergivna åkrar, vid vägkanter och andra soliga, väldränerade platser. Larverna lever i första halvan av juni och från slutet av juli till början av augusti på bergsyra Rumex acetosa och ängssyra R. acetosella. De gör mycket karakteristiska, röda, spiralformade gångminor och inte sällan finns det flera i samma blad. Den har två generationer, vilket innebär att den fullbildade fjärilen är på vingarna i slutet av juni och i mitten av augusti. I Polen är generationerna nästan överlappande; man kan sålunda hitta samtliga stadier samtidigt under sommaren.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bergsyra
· bergsyra
· ängssyra
· ängssyra
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Nepticulidae (dvärgmalar), Släkte Enteucha, Art Enteucha acetosae (Stainton, 1854) - syradvärgmal Synonymer Nepticula acetosae Stainton, 1854, syredvärgmal

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Arten hade sin enda kända förekomst i naturreservatet Rya skog i Göteborg. I samband med byggandet av oljeraffinaderier och reningsverk i området tycks arten ha försvunnit och har inte kunnat hittas efter mitten av 1960 talet. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
En av de allra minsta dvärgmalarna med bara 3–4 mm vingspann. Huvudhåren är gråbruna. Framvingens basdel är mässings- eller bronsfärgad, måttligt glänsande. Det silver- eller ljust guldglänsande tvärbandet ligger strax utanför vingmitten. Utanför tvärbandet är den mörkt brun med svagt blåglänsande anstrykning. Storleken och den mässingsfärgade inre tredjedelen av framvingen skiljer arten från andra dvärgmalar i Sverige. Arten är avbildad av Johansson et al. (1990).

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för syradvärgmal

Länsvis förekomst och status för syradvärgmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för syradvärgmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är uppgiven från vitt spridda lokaler i Centraleuropa inkl. Storbritannien. I Danmark har den noterats från västra Jylland och från Lolland-Falster-Mön. I Polen finns den här och var, dock inte i Östersjöns omedelbara närhet. I Sverige har arten bara påträffats på en enda lokal; Göteborg, Rya skog, 1964 (Jan Jonasson leg.). Populationen ödelades då ett reningsverk anlades på platsen. Trots eftersökningar i södra Sverige har arten inte påträffats på någon annan lokal.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Nepticulini  
  • Släkte
    Enteucha  
  • Art
    Enteucha acetosae(Stainton, 1854) - syradvärgmal
    Synonymer
    Nepticula acetosae Stainton, 1854
    syredvärgmal

Syredvärgmalen finns på sandiga marker, på övergivna åkrar, vid vägkanter och andra soliga, väldränerade platser. Larverna lever i första halvan av juni och från slutet av juli till början av augusti på bergsyra Rumex acetosa och ängssyra R. acetosella. De gör mycket karakteristiska, röda, spiralformade gångminor och inte sällan finns det flera i samma blad. Den har två generationer, vilket innebär att den fullbildade fjärilen är på vingarna i slutet av juni och i mitten av augusti. I Polen är generationerna nästan överlappande; man kan sålunda hitta samtliga stadier samtidigt under sommaren.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bergsyra - Rumex acetosella (Viktig)
· ängssyra - Rumex acetosa (Viktig)
Syredvärgmalens biotoptyper hotas av igenväxning, ändrad markanvändning och exploatering.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Om arten åter påträffas i Sverige bör lokalen genast skyddas från exploatering.

Johansson, R., et al., 1990. The Nepticulidae and Opostegidae (Lepidoptera) of North West Europe. Fauna ent.

scand. Vol. 23. E.J.Brill/Scandinavian Science Press Ltd. Leiden, New York, København, Köln.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002.

Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2011. 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Nepticulini  
  • Släkte
    Enteucha  
  • Art
    Enteucha acetosae, (Stainton, 1854) - syradvärgmal
    Synonymer
    Nepticula acetosae Stainton, 1854
    syredvärgmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002.

Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2011.