Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  taggbock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Prionus coriarius
Taggbock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
20-45 mm. Svart-svartbrun, täckvingarna ofta mörkbruna. På halssköldens sidor finns tre långa, vassa taggar. Täckvingarna är försedda med tydliga längsribbor. Antennerna är mycket kraftigt byggda, hos hanarna är varje antennled i spetsen utdragen i en bladformig utvidgning, vilket ger hela antennen ett taggigt intryck.
Utbredning
Länsvis förekomst för taggbock Observationer i  Sverige för taggbock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Värmland och Uppland, främst i kusttrakter. Närmast i Danmark och Baltikum samt på några lokaler i Norge och Finland. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa och nordafrika österut till Mellanöstern och västra Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i rotdelarna av både löv- och barrträd på varma lokaler, främst i gamla bok- och ekbestånd samt i tallskog på sand- och hällmarker. Påträffad från Skåne till södra Uppland. Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (250-600). Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (1000-2400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i grova döda rotdelar av både löv- och barrträd, främst i gamla bok- och ekbestånd samt i tallskog på sand- och hällmarker. Larverna gnager stora gångar fyllda med grova, långa gnagspånor inne i veden. Larvutvecklingen tar 3-5 år. Den fullvuxna larven lämnar under försommaren veden och går ut i omgivande jord. Förpuppningen sker i en hönsäggsformad kokong av sammankittade jordpartiklar. Den fullbildade skalbaggen lämnar jorden från mitten av juli till början av augusti. Arten är nattaktiv och kan i skymningen påträffas flygande eller sittande vid basen av skadade eller döda träd. Den attraheras även av ljus.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· ask
· ask
· avenbok
· avenbok
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· klibbal
· klibbal
· skogsalm
· skogsalm
· sälg
· sälg
· tall
· tall
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
· almar
· almar
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· klibbal
· klibbal
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Prionus, Art Prionus coriarius (Linnaeus, 1758) - taggbock Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i rotdelarna av både löv- och barrträd på varma lokaler, främst i gamla bok- och ekbestånd samt i tallskog på sand- och hällmarker. Påträffad från Skåne till södra Uppland. Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (250-600). Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (1000-2400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
20-45 mm. Svart-svartbrun, täckvingarna ofta mörkbruna. På halssköldens sidor finns tre långa, vassa taggar. Täckvingarna är försedda med tydliga längsribbor. Antennerna är mycket kraftigt byggda, hos hanarna är varje antennled i spetsen utdragen i en bladformig utvidgning, vilket ger hela antennen ett taggigt intryck.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för taggbock

Länsvis förekomst och status för taggbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för taggbock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Värmland och Uppland, främst i kusttrakter. Närmast i Danmark och Baltikum samt på några lokaler i Norge och Finland. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa och nordafrika österut till Mellanöstern och västra Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Prioninae  
  • Tribus
    Prionini  
  • Släkte
    Prionus  
  • Art
    Prionus coriarius(Linnaeus, 1758) - taggbock

Larvutvecklingen sker i grova döda rotdelar av både löv- och barrträd, främst i gamla bok- och ekbestånd samt i tallskog på sand- och hällmarker. Larverna gnager stora gångar fyllda med grova, långa gnagspånor inne i veden. Larvutvecklingen tar 3-5 år. Den fullvuxna larven lämnar under försommaren veden och går ut i omgivande jord. Förpuppningen sker i en hönsäggsformad kokong av sammankittade jordpartiklar. Den fullbildade skalbaggen lämnar jorden från mitten av juli till början av augusti. Arten är nattaktiv och kan i skymningen påträffas flygande eller sittande vid basen av skadade eller döda träd. Den attraheras även av ljus.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Lövskog, Ädellövskog, Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Arten har haft en minskande trend under hela 1900-talet (Lindhe m.fl. 2010). Den missgynnas av substratbrist och ett ogynnsammare mikroklimat i alltför slutna bestånd i produktionsskogar.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bevara halvöppna bok- och ekbestånd med en kontinuitet av skadade och döda träd. I dynsands- och hällmarkområden med gammal tall är det viktigt att behålla öppna, varma platser med gamla träd.

Baranowski, R. 1991. En inventering av skalbaggsfaunan vid Maltesholm. Länsstyrelsen i Kristianstad län. Rapport. p. 38, 65.

Bilý, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn Beetles (Coleoptera, Cerambycidae) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 22: 30–31.

Gaunitz, C. B. 1928. Fyndorter från södra Sverige för några Cerambycidarter. Ent. Tidskr. 49: 250.

Lindhe, A., Jeppson, T. & Ehnström, B. 2010. Longhorn beetles i Sweden - changes in distribution and abundance over the last two hundred years. Ent. Tidskr. 131: 241-508.

Palm, T. 1961. Anteckningar om svenska skalbaggar. XIV. Ent. Tidskr. 82: 77.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 305–306.

Ringdahl, A. 1939. Coleoptera och Makrolepidoptera från Hallands Väderö. Opusc. Ent. 4: 172, 179.

Widgren, Å. 1990. Göholm, Naturvärden och markhistoria. Länsstyrelsen i Blekinge län, Rapport. p. 80.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2016. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Prioninae  
  • Tribus
    Prionini  
  • Släkte
    Prionus  
  • Art
    Prionus coriarius, (Linnaeus, 1758) - taggbock
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2016. © ArtDatabanken, SLU 2006.