Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  taggvägstekel

Organismgrupp Steklar, Vägsteklar Aporinellus sexmaculatus
Taggvägstekel Steklar, Vägsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd hona 5–9 mm, hane 4–6 mm. Kroppen är svart förutom bakkroppen som vid ryggsegmentens bakkanter har parvisa grå filtfläckar. På grund av den ringa storleken kan det vara svårt att identifiera arten i fält då bakkroppen normalt är skymd av vingarna och arten ofta förekommer tillsammans med andra liknande arter som t.ex. blyvägstekel Pompilus cinereus och den mycket sällsynta rödpannad vägstekel Agenioideus ciliatus. Efterryggens (propodeums) bakre vertikala del är utdragen i ett par taggiga spetsar, men även detta kan vara svårt att upptäcka i fält. Vingmärket är litet vilket också är en god skiljekaraktär mot släktet sabelvägsteklar Pompilus.
Utbredning
Länsvis förekomst för taggvägstekel Observationer i  Sverige för taggvägstekel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige förekommer taggvägstekel endast på Gotland med relativt goda populationer på Gotska Sandön och Fårö samt ett nyligt, enstaka fynd på huvudön. I övriga Norden förekommer arten endast i Finland, på Hangö i Nyland. De nordiska förekomsterna utgör isolerade nordliga utpostlokaler. I Europa ligger tyngdpunkten i artens förekomst i Medelhavsområdet och längs Atlantkusten norrut till Nederländerna. I centrala Europa förekommer arten norrut till Tjeckien och i Tyskland endast i Rhendalen där dess förekomster i sydsluttningar är trängda av vinodlingar. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa och Nordafrika till Centralasien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Tidigare känd endast från Gotska Sandön och Fårö där den är lokalt talrik. Nyupptäckt vid Ljugarn och Vamlingbo som kan vara sentida spridning. Förekomsttypen liknar Agenioideus ciliatus men taggvägstekeln har större förekomstområde och större population. De öppna sandmarkerna vid Ula hau och Sudersand har minskat drastiskt genom beskogning och artens habitat har kontinuerligt minskat. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2500 (2000-3000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (32-52) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. Igenväxning av sanddyner (förhindrande av bränder i tallskog) minskar artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)).
Ekologi
Taggvägstekel lever i kustnära dynlandskap där den angriper hoppspindlar (Salticidae) och krabbspindlar (Thomisidae). Bon anläggs i en gång i sanden. På gynnsamma lokaler kan arten uppträda i stort antal. I Norden är taggvägstekel aktiv från slutet av juni till början av augusti, åtminstone i en generation.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Barrskog
Barrskog
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
· spindlar
· spindlar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Pompilidae (vägsteklar), Släkte Aporinellus (taggvägsteklar), Art Aporinellus sexmaculatus (Spinola, 1805) - taggvägstekel Synonymer gotländsk vägstekel, gutevägstekel, Pompilus sexmaculatus Spinola, 1805, Pompilus Wesmael, 1851, Pompilus sexnotatus Radoszkowski, 1888, Pompilus fraterculus Costa, 1874

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Tidigare känd endast från Gotska Sandön och Fårö där den är lokalt talrik. Nyupptäckt vid Ljugarn och Vamlingbo som kan vara sentida spridning. Förekomsttypen liknar Agenioideus ciliatus men taggvägstekeln har större förekomstområde och större population. De öppna sandmarkerna vid Ula hau och Sudersand har minskat drastiskt genom beskogning och artens habitat har kontinuerligt minskat. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2500 (2000-3000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (32-52) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. Igenväxning av sanddyner (förhindrande av bränder i tallskog) minskar artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)).
Längd hona 5–9 mm, hane 4–6 mm. Kroppen är svart förutom bakkroppen som vid ryggsegmentens bakkanter har parvisa grå filtfläckar. På grund av den ringa storleken kan det vara svårt att identifiera arten i fält då bakkroppen normalt är skymd av vingarna och arten ofta förekommer tillsammans med andra liknande arter som t.ex. blyvägstekel Pompilus cinereus och den mycket sällsynta rödpannad vägstekel Agenioideus ciliatus. Efterryggens (propodeums) bakre vertikala del är utdragen i ett par taggiga spetsar, men även detta kan vara svårt att upptäcka i fält. Vingmärket är litet vilket också är en god skiljekaraktär mot släktet sabelvägsteklar Pompilus.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för taggvägstekel

Länsvis förekomst och status för taggvägstekel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för taggvägstekel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige förekommer taggvägstekel endast på Gotland med relativt goda populationer på Gotska Sandön och Fårö samt ett nyligt, enstaka fynd på huvudön. I övriga Norden förekommer arten endast i Finland, på Hangö i Nyland. De nordiska förekomsterna utgör isolerade nordliga utpostlokaler. I Europa ligger tyngdpunkten i artens förekomst i Medelhavsområdet och längs Atlantkusten norrut till Nederländerna. I centrala Europa förekommer arten norrut till Tjeckien och i Tyskland endast i Rhendalen där dess förekomster i sydsluttningar är trängda av vinodlingar. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa och Nordafrika till Centralasien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Aporinellus - taggvägsteklar 
  • Art
    Aporinellus sexmaculatus(Spinola, 1805) - taggvägstekel
    Synonymer
    gotländsk vägstekel
    gutevägstekel
    Pompilus sexmaculatus Spinola, 1805
    Pompilus Wesmael, 1851
    Pompilus sexnotatus Radoszkowski, 1888
    Pompilus fraterculus Costa, 1874

Taggvägstekel lever i kustnära dynlandskap där den angriper hoppspindlar (Salticidae) och krabbspindlar (Thomisidae). Bon anläggs i en gång i sanden. På gynnsamma lokaler kan arten uppträda i stort antal. I Norden är taggvägstekel aktiv från slutet av juni till början av augusti, åtminstone i en generation.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Öppna strandbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· spindlar - Araneae (Viktig)
Igenväxning av för arten passande biotoper är det direkta pågående hotet. Två av lokalerna (Gotska Sandön och Ulla Hau) är skyddade som nationalpark och naturreservat. I Ulla Hau och andra inlandsdyner på Fårö är pågående spontan igenväxning med tall efter tidigare stabilisering av flygsanddynerna ett allvarligt hot. Utanför reservatet kan även exploatering eller aktiv skogsplantering av inlandsdyner med gles markvegetation på Fårö vara ett hot. På de strandnära lokalerna kan förutom igenväxning av de inre stranddynerna även direkt störning och fysisk påverkan från badturismen vara ett hot. På sikt kan även framgångsrik brandbekämpning på Gotska Sandön vara ett hot mot A. sexmaculatus eftersom artens lämpliga miljöer är helt knutna till tidiga successionsstadier.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Röjning av träd och buskar som hotar att invadera förekomstplatserna. Särskilt viktigt är att igenväxningen hejdas i Ulla Hau och att reservatets skötsel riktas mot att gynna den unika värmekrävande insektsfaunan.
Etymologi: sexmaculatus (lat) = med sex prickar; sex = sex; macula = prick, fläck; suffixet -atus. Uttal: [aporinéllus sexmakulátus].

Gros, E. 1983. Note sur la biologie de quelques Pompilides (2e partie). – L'Entomologiste 39(1):24–35.

Janzon, L.-Å. 1987. Ulla Haus gaddsteklar, juli 1986. Länsstyrelsen i Gotlands län. Naturvårdsfunktionen.

Oehlke, J. & Wolf, H. 1987. Beiträge zur insektenfauna der DDR: Hymenoptera – Pompilidae. – Beitr. Ent. 37 (2):279–390.

Soumalainen, P. 1937. Pompiloides sexmaculatus Spin. (Hym., Psammocharidae) wieder in Finnland gefunden. – Ann. Ent. Fenn. 3:96–98.

Sörensson, M. 1989. Insektsfaunan i Ulla Hau och några andra gotländska sanddynområden. Länsstyrelsen i Gotlands län. Naturvårdsfunktionen.

Wolf, H. 1971. Prodromus der Hymenopteren der Tschechoslowakei. Pars 10. Pompiloidea. – Acta Faun. Ent. Musei Nat. Pragae 14, suppl. 3:1–76.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1991. Rev. Johan Abenius 2001 & 2013.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Aporinellus - taggvägsteklar 
  • Art
    Aporinellus sexmaculatus, (Spinola, 1805) - taggvägstekel
    Synonymer
    gotländsk vägstekel
    gutevägstekel
    Pompilus sexmaculatus Spinola, 1805
    Pompilus Wesmael, 1851
    Pompilus sexnotatus Radoszkowski, 1888
    Pompilus fraterculus Costa, 1874
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1991. Rev. Johan Abenius 2001 & 2013.