Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tajgaklotspindel

Organismgrupp Spindeldjur, Spindlar Canalidion montanum
Tajgaklotspindel Spindeldjur, Spindlar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Klotspindlar har ofta en mer eller mindre rund bakkropp och relativt långa ben, i synnerhet de två främre benparen. C. montanums kroppslängd är 2,9–3,5 mm. Framkroppen gulbrun med smala mörka sidoband och mörkbrun huvudregion. Ben gulbruna med mörkare, ganska diffusa ringar. Bakkropp med ljust gulaktigt, bakåt avsmalnande mittband med trubbig tandning med mörk inramning; sidoband mörka eller rödaktiga med mörka och vitaktiga tvärstrimmor.Det bakersta mörka paret strimmor löper långt ner på sidorna. Epigyn och pedipalper (kopulationsorgan) karakteristiska. Illustrationer finns i Fritzén (2006), Palmgren (1974) och Heimer & Nentwig (1991).
Utbredning
Länsvis förekomst för tajgaklotspindel Observationer i  Sverige för tajgaklotspindel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige hittades arten för första gången 2006 i Västerbotten och Norrbotten. Sedan dess har den påträffats på fler lokaler och även i Jämtlands län. Arten är funnen i Finland och Norge. Utbredningen är holarktisk och sträcker sig österut i Sibirien och nordliga delarna av Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Arten är framförallt funnen på granar i äldre granskog. Sannolikt beroende av kontinuitetskog som minskar. Den kända utbredning i Sverige omfattar mellersta Norrlands skogslandskap, men kan förekomma söder och norr därom. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (10-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25000 (10000-80000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (40-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Klotspindlar är nätbyggare och de känns igen på sina fångstnät som i allmänhet ger intrycket av att vara ett tredimensionellt virrvarr av trådar. Arten verkar främst bunden till granar – ofta gamla grandominerade skogar av blåbärstyp eller lundartad granskog. Vuxna individer har insamlats från mitten av maj till slutet av augusti.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
Levande träd
Levande träd
· gran
· gran
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Arachnida (spindeldjur), Ordning Araneae (spindlar), Familj Theridiidae (klotspindlar), Släkte Canalidion, Art Canalidion montanum (Emerton, 1882) - tajgaklotspindel Synonymer Theridion montanum Emerton, 1882

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Arten är framförallt funnen på granar i äldre granskog. Sannolikt beroende av kontinuitetskog som minskar. Den kända utbredning i Sverige omfattar mellersta Norrlands skogslandskap, men kan förekomma söder och norr därom. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (10-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25000 (10000-80000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (40-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Klotspindlar har ofta en mer eller mindre rund bakkropp och relativt långa ben, i synnerhet de två främre benparen. C. montanums kroppslängd är 2,9–3,5 mm. Framkroppen gulbrun med smala mörka sidoband och mörkbrun huvudregion. Ben gulbruna med mörkare, ganska diffusa ringar. Bakkropp med ljust gulaktigt, bakåt avsmalnande mittband med trubbig tandning med mörk inramning; sidoband mörka eller rödaktiga med mörka och vitaktiga tvärstrimmor.Det bakersta mörka paret strimmor löper långt ner på sidorna. Epigyn och pedipalper (kopulationsorgan) karakteristiska. Illustrationer finns i Fritzén (2006), Palmgren (1974) och Heimer & Nentwig (1991).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tajgaklotspindel

Länsvis förekomst och status för tajgaklotspindel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tajgaklotspindel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige hittades arten för första gången 2006 i Västerbotten och Norrbotten. Sedan dess har den påträffats på fler lokaler och även i Jämtlands län. Arten är funnen i Finland och Norge. Utbredningen är holarktisk och sträcker sig österut i Sibirien och nordliga delarna av Nordamerika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Chelicerata - palpkäkar 
  • Klass
    Arachnida - spindeldjur 
  • Ordning
    Araneae - spindlar 
  • Underordning
    Araneomorphae - gripkäksspindlar 
  • Familj
    Theridiidae - klotspindlar 
  • Släkte
    Canalidion  
  • Art
    Canalidion montanum(Emerton, 1882) - tajgaklotspindel
    Synonymer
    Theridion montanum Emerton, 1882

Klotspindlar är nätbyggare och de känns igen på sina fångstnät som i allmänhet ger intrycket av att vara ett tredimensionellt virrvarr av trådar. Arten verkar främst bunden till granar – ofta gamla grandominerade skogar av blåbärstyp eller lundartad granskog. Vuxna individer har insamlats från mitten av maj till slutet av augusti.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Arten är framförallt funnen på granar i äldre granskog. Kan vara beroende av kontinuitetskog som minskar.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten bör eftersökas, och dess status samt exakta krav klarläggas.

Fritzén, N. R. 2006. Klotspindeln Theridion montanum funnen i Sverige. Fauna och Flora 101: 32-35.

Heimer, S. & Nentwig, W. 1991. Spinnen Mitteleuropas. Parey, Berlin & Hamburg.

Palmgren, P. 1974. Die Spinnenfauna Finnlands und Ostfennoskandiens. V. Theridiinae und Nesticidae. Fauna Fennica 26: 1-54.

Wunderlich, J. 1973. Zwei für Norwegen neue Spinnentiere: Nemastoma bimaculatum und Theridion montanum (Arachnida: Opiliones: Nemastomatidae und Araneae:Theridiidae). Senckenbergiana biol. 54: 177.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Chelicerata - palpkäkar 
  • Klass
    Arachnida - spindeldjur 
  • Ordning
    Araneae - spindlar 
  • Underordning
    Araneomorphae - gripkäksspindlar 
  • Familj
    Theridiidae - klotspindlar 
  • Släkte
    Canalidion  
  • Art
    Canalidion montanum, (Emerton, 1882) - tajgaklotspindel
    Synonymer
    Theridion montanum Emerton, 1882
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2015.