Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tallmusseron

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Tricholoma roseoacerbum
Tallmusseron Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hatt 5-12 cm, rosabrun till blekt rödaktig, som ung ofta med ljusare, nästan vita partier. Hattkant länge inrullad och blekt gulaktig eller vitaktig, 5-12 cm bred med. Skivor urnupna, täta vita till blekt gulaktiga. Fot 2-4-(7) cm hög och spolformig, nästan vit, ofta med fläckvis rosabrun ton. Köttet är vitt, lukten svag och smaken mjölaktig till lätt bitter.
Utbredning
Länsvis förekomst för tallmusseron Observationer i  Sverige för tallmusseron
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Trichololma roseoacerbum har en nordlig utbredning. Den är funnen i landskapen Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten samt Lule Lappmark och Torne Lappmark, tillsammans ca 20 lokaler. En rimlig uppskattning är att landet hyser ca 150 lokaler. Arten bedöms ha en minskande trend på grund av försämrad habitatkvalitet i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt. Trichololma roseoacerbum förekommer i Norden även i Finland och har där liksom i Sverige en nordlig utbredning. Den är rödlistad i Finland (NT)
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Bildar mykorrhiza med tall i lav- och lingontallskog på mager sandjord. Har en nordlig utbredning i landet och förekommer huvudsakligen i äldre skog som aldrig har kalavverkats. Total population i landet bedöms ha minskat starkt och fortsatt att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av tallhedar i norra Sverige. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (200-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (10-300). Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Ekologi
Tricholoma roseoacerbum bildar i Norden mykorrhiza med tall och kräver troligen lång trädkontinuitet. De flesta fynd är gjorda i sandtallskogar. Det finns även några fynd i i tallskog med grusig morän. Hela foten och delar av hatten är ofta djupt nedsänkta i lavtäcket. Antalet mycel verkar vara fåtaliga på lokalerna. Antalet fruktkroppar varierar från enstaka till ett 30-tal. Arten uppträder på platser med tunt fältskikt bestående av renlavar och låga mossor och eventuellt glest med blåbärs-lingonris, på någon plats även gles ljung. Följearter är andra av tallens mykorrhizasvampar som kräver trädkontinuitet, t.ex. skrovlig taggsvamp (Sarcodon scabrosus), jättemusseron (Tricholoma colossus), lakritsmusseron (T. apium) och korktaggsvampar (Hydnellum spp).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· tall
· tall
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Tricholomataceae, Släkte Tricholoma (musseroner), Art Tricholoma roseoacerbum A.Riva - tallmusseron Synonymer Tricholoma pseudoimbricatum var. roseobrunneum A.Riva, Tricholoma radotinense Pilát & Charvát

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med tall i lav- och lingontallskog på mager sandjord. Har en nordlig utbredning i landet och förekommer huvudsakligen i äldre skog som aldrig har kalavverkats. Total population i landet bedöms ha minskat starkt och fortsatt att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av tallhedar i norra Sverige. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (200-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (10-300). Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Hatt 5-12 cm, rosabrun till blekt rödaktig, som ung ofta med ljusare, nästan vita partier. Hattkant länge inrullad och blekt gulaktig eller vitaktig, 5-12 cm bred med. Skivor urnupna, täta vita till blekt gulaktiga. Fot 2-4-(7) cm hög och spolformig, nästan vit, ofta med fläckvis rosabrun ton. Köttet är vitt, lukten svag och smaken mjölaktig till lätt bitter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tallmusseron

Länsvis förekomst och status för tallmusseron baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tallmusseron

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Trichololma roseoacerbum har en nordlig utbredning. Den är funnen i landskapen Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten samt Lule Lappmark och Torne Lappmark, tillsammans ca 20 lokaler. En rimlig uppskattning är att landet hyser ca 150 lokaler. Arten bedöms ha en minskande trend på grund av försämrad habitatkvalitet i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt. Trichololma roseoacerbum förekommer i Norden även i Finland och har där liksom i Sverige en nordlig utbredning. Den är rödlistad i Finland (NT)
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Tricholoma - musseroner 
  • Art
    Tricholoma roseoacerbumA.Riva - tallmusseron
    Synonymer
    Tricholoma pseudoimbricatum var. roseobrunneum A.Riva
    Tricholoma radotinense Pilát & Charvát

Tricholoma roseoacerbum bildar i Norden mykorrhiza med tall och kräver troligen lång trädkontinuitet. De flesta fynd är gjorda i sandtallskogar. Det finns även några fynd i i tallskog med grusig morän. Hela foten och delar av hatten är ofta djupt nedsänkta i lavtäcket. Antalet mycel verkar vara fåtaliga på lokalerna. Antalet fruktkroppar varierar från enstaka till ett 30-tal. Arten uppträder på platser med tunt fältskikt bestående av renlavar och låga mossor och eventuellt glest med blåbärs-lingonris, på någon plats även gles ljung. Följearter är andra av tallens mykorrhizasvampar som kräver trädkontinuitet, t.ex. skrovlig taggsvamp (Sarcodon scabrosus), jättemusseron (Tricholoma colossus), lakritsmusseron (T. apium) och korktaggsvampar (Hydnellum spp).

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Slutavverkning, kraftig gallring eller andra skogsbruksåtgärder på sandiga tallhedar, som medför att trädkontinuiteten bryts, utgör största hotet. Även gödsling torde ha negativa effekter.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
De fåtaliga, kända lokalerna bör undantas från rationellt skogsbruk. Det kan gå flera år mellan god förekomst av tallhedarnas mykorrhizasvampar. Kontinuitetsskogar med tall bör inventeras med avseende på marklevande svampflora under minst 2-3 år i följd före eventuellt skogligt ingrepp för att beakta naturvårdsaspekten.
Tricholoma roseoacerbum beskrevs av A. Riva 1984 från Schweiz och Italien. Som habitat anges lummiga men torra lövskogar med kastanj och ek. Arten uppmärksammades i Sverige först i början av 2000-talet. Som svenskt namn föreslås tallmusseron.

A. Riva. 1984. Tricholoma roseoacerbum nov.sp. Mycologiia Helvetica Vol. 1 No 3 (1984).

Knudsen H. & Vesterholt J. (eds). 2008. Funga Nordica sid 423 Nordsvamp.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sonja Kuoljok 2011

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Tricholoma - musseroner 
  • Art
    Tricholoma roseoacerbum, A.Riva - tallmusseron
    Synonymer
    Tricholoma pseudoimbricatum var. roseobrunneum A.Riva
    Tricholoma radotinense Pilát & Charvát
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sonja Kuoljok 2011