Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tennvaxskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cuphophyllus canescens
Tennvaxskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Tennvaxskivling har en hatt som är ljusgrå med något filthårig mitt, torr, matt och ej genomskinligt strimmig. Lamellerna är ljust grå, tjocka men ej utpräglat glesa, mer eller mindre nedlöpande. Foten är vitaktig eller ljusgrå. Den kan närmast förväxlas med grålila vaxskivling Hygrocybe lacmus, särskilt gamla, uttorkade exemplar. Grålila vaxskivling har en slät, i fräscht skick klibbig hatt samt något större och mer ellipsoida sporer. Tennvaxskivlingens sporer skall vara rundade.
Utbredning
Länsvis förekomst för tennvaxskivling Observationer i  Sverige för tennvaxskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna art är endast noterad från 10 lokaler i Skåne, Småland, Västergötland, Dalarna samt Medelpad. Säkerligen kan den hittas på fler lokaler, men man måste ändå utgå från att den är mycket sällsynt. Arten är beskriven från Nordamerika och har först under senare tid påträffats i Europa. Förutom Sverige är den veterligen bara funnen i Skottland men eftersom den saknats i europeisk svamplitteratur tills helt nyligen kan en del fynd ha förblivit obestämda.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A2c+3c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Levnadsätt okänt. Växer i välhävdad och starkt utmagrad betes- eller slåttermark. Arten mycket fosforkänslig, försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall.Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (160-1600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (40). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (8-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (36-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 50 % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2c+3c).
Ekologi
Arten växer i mager, betad eller slåttrad gräsmark på ängar eller hedar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Hygrophoraceae, Släkte Cuphophyllus, Art Cuphophyllus canescens (A.H.Sm. & Hesler) Bon - tennvaxskivling Synonymer Hygrocybe canescens (A.H.Sm. & Hesler) P.D.Orton, Hygrophorus canescens A.H.Sm. & Hesler, tennvaxing

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A2c+3c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Levnadsätt okänt. Växer i välhävdad och starkt utmagrad betes- eller slåttermark. Arten mycket fosforkänslig, försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall.Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (160-1600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (40). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (8-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (36-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 50 % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2c+3c).
Tennvaxskivling har en hatt som är ljusgrå med något filthårig mitt, torr, matt och ej genomskinligt strimmig. Lamellerna är ljust grå, tjocka men ej utpräglat glesa, mer eller mindre nedlöpande. Foten är vitaktig eller ljusgrå. Den kan närmast förväxlas med grålila vaxskivling Hygrocybe lacmus, särskilt gamla, uttorkade exemplar. Grålila vaxskivling har en slät, i fräscht skick klibbig hatt samt något större och mer ellipsoida sporer. Tennvaxskivlingens sporer skall vara rundade.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tennvaxskivling

Länsvis förekomst och status för tennvaxskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tennvaxskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna art är endast noterad från 10 lokaler i Skåne, Småland, Västergötland, Dalarna samt Medelpad. Säkerligen kan den hittas på fler lokaler, men man måste ändå utgå från att den är mycket sällsynt. Arten är beskriven från Nordamerika och har först under senare tid påträffats i Europa. Förutom Sverige är den veterligen bara funnen i Skottland men eftersom den saknats i europeisk svamplitteratur tills helt nyligen kan en del fynd ha förblivit obestämda.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrophoraceae, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Cuphophyllus  
  • Art
    Cuphophyllus canescens(A.H.Sm. & Hesler) Bon - tennvaxskivling
    Synonymer
    Hygrocybe canescens (A.H.Sm. & Hesler) P.D.Orton
    Hygrophorus canescens A.H.Sm. & Hesler
    tennvaxing

Arten växer i mager, betad eller slåttrad gräsmark på ängar eller hedar.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Tennvaxskivling hotas främst av att hävden av öppna, ogödslade fodermarker upphör. På längre sikt är också tillförsel av kväve från luften ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Arten är dåligt känd och bör eftersökas. Kända växtplatser måste bevaras genom fortsatt eller återupptagen hävd. Det är viktigt att slåttern sker med skärande redskap och att räfsningen sker med noggrannhet. Eventuellt bete måste ske vid rätt tidpunkt och får inte helt ersätta slåtter eftersom man då riskerar att gödsla ängen för mycket. Tillförsel av gödning får ej förekomma.

Boertmann, D. 1995. The genus Hygrocybe. Fungi of Northern Europe 1.

Hesler, L. R. & Smith A. H. 1963. North American species of Hygrophorus.

Orton, P. D. 1987. Notes on some Agarics from Scotland. Notes from the Royal Botanic Garden Edinburgh 44: 489.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrophoraceae, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Cuphophyllus  
  • Art
    Cuphophyllus canescens, (A.H.Sm. & Hesler) Bon - tennvaxskivling
    Synonymer
    Hygrocybe canescens (A.H.Sm. & Hesler) P.D.Orton
    Hygrophorus canescens A.H.Sm. & Hesler
    tennvaxing
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.