Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tidig larvklubba

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Ophiocordyceps gracilis
Tidig larvklubba Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Tidig larvklubba är en pyrenomycet med ett stroma i form av en stjälk med ett avsatt, fertilt huvud. Stjälken, som är halmfärgad, är ca 0,5 cm bred och sticker upp ca 5 cm ovanför markytan. Huvudet är mörkare (orangebrunt), kort avsatt och bredare än stjälken. Det innehåller en mängd perithecier. Stjälken kommer från en i marken dold, av mycel genomvävd, fjärilslarv. Konidiestadiet av tidig larvklubba kallas Paraisaria dubia. Det uppträder på samma sätt som det perfekta stadiet och kan finnas tillsammans med detta eller ensamt. Larvklubba (Cordyceps militaris) har en liknande biologi, men är orange, växer gyttrat och har en längre fertil del. Cordyceps bifusispora, som också växer på fjärilar är en liten, vitaktig art. Den är endast funnen i Västerbotten.
Utbredning
Länsvis förekomst för tidig larvklubba Observationer i  Sverige för tidig larvklubba
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En sällsynt art funnen från Skåne till Västerbotten. Känd från 40 aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1 000, vilket motsvarar ungefär 4 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 8 000 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning misstänks pågå p.g.a. försämrad tillgång till lämpligt substrat. Omfattningen är dock svår att bedöma. I Danmark är den klassad som akut hotad och i Norge som sällsynt. Den förekommer även i Finland, samt i Storbritannien där den anses som ej ovanlig och i Schweiz där den betraktas som sällsynt. Möjligen är den förbisedd eftersom den förekommer tidigt på säsongen, och är liten och inte speciellt iögonfallande.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Parasit på i marken dolda rotfjärilslarver av släktet Hepialus i luckig ädellövskog och gräsmark. Förmodligen starkt förbisedd och bedöms därför ha ett stort mörkertal (100x). Tidig larvklubba förefaller huvudsakligen parasitera på larver av humlerotfjäril (rödlistad som NT) och som har minskat kraftigt sedan 1960-talet och fortgående minskar p.g.a. minskande arealer av ogödslade ängs- och slåttermarker. En minskning bedöms därför ha skett och fortgå, främst p.g.a.värdens populationsminskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (100-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (1). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (22-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (100-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Tidig larvklubba är parasit och påträffas i gräsmark och i rikare skogsmark. Sporer infekterar fjärilslarver, enligt litteraturen av släktet Hepialus, rotfjärilar, som lever på rötter i marken. Det tar sedan upp till 2 månader för ett fertilt stroma att bildas. Svampens fruktkroppar blir vanligen synliga under våren–sommaren, då de växer upp ur de infekterade pupporna. Fjärilarna i släktet flyger under juni–juli. Som regel påträffas fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid. Livscykeln är ofullständigt känd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· Hepialus
· Hepialus
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Sordariomycetes, Ordning Hypocreales (köttkärnsvampar), Familj Ophiocordycipitaceae, Släkte Ophiocordyceps, Art Ophiocordyceps gracilis (Grev.) G.H.Sung & al. - tidig larvklubba Synonymer Ophiocordyceps gracilis (Grev.) G.H.Sung, J.M.Sung, Hywel-Jones & Spatafora, Spicaria dubia (Delacr.) Petch, Isaria dubia Delacr., Xylaria gracilis Grev., Cordyceps gracilis (Grev.) Durieu & Mont., Paraisaria dubia (Delacr.) Samson & B.L.Brady

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Parasit på i marken dolda rotfjärilslarver av släktet Hepialus i luckig ädellövskog och gräsmark. Förmodligen starkt förbisedd och bedöms därför ha ett stort mörkertal (100x). Tidig larvklubba förefaller huvudsakligen parasitera på larver av humlerotfjäril (rödlistad som NT) och som har minskat kraftigt sedan 1960-talet och fortgående minskar p.g.a. minskande arealer av ogödslade ängs- och slåttermarker. En minskning bedöms därför ha skett och fortgå, främst p.g.a.värdens populationsminskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (100-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (1). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (22-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (100-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Tidig larvklubba är en pyrenomycet med ett stroma i form av en stjälk med ett avsatt, fertilt huvud. Stjälken, som är halmfärgad, är ca 0,5 cm bred och sticker upp ca 5 cm ovanför markytan. Huvudet är mörkare (orangebrunt), kort avsatt och bredare än stjälken. Det innehåller en mängd perithecier. Stjälken kommer från en i marken dold, av mycel genomvävd, fjärilslarv. Konidiestadiet av tidig larvklubba kallas Paraisaria dubia. Det uppträder på samma sätt som det perfekta stadiet och kan finnas tillsammans med detta eller ensamt. Larvklubba (Cordyceps militaris) har en liknande biologi, men är orange, växer gyttrat och har en längre fertil del. Cordyceps bifusispora, som också växer på fjärilar är en liten, vitaktig art. Den är endast funnen i Västerbotten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tidig larvklubba

Länsvis förekomst och status för tidig larvklubba baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tidig larvklubba

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En sällsynt art funnen från Skåne till Västerbotten. Känd från 40 aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1 000, vilket motsvarar ungefär 4 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 8 000 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning misstänks pågå p.g.a. försämrad tillgång till lämpligt substrat. Omfattningen är dock svår att bedöma. I Danmark är den klassad som akut hotad och i Norge som sällsynt. Den förekommer även i Finland, samt i Storbritannien där den anses som ej ovanlig och i Schweiz där den betraktas som sällsynt. Möjligen är den förbisedd eftersom den förekommer tidigt på säsongen, och är liten och inte speciellt iögonfallande.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Hypocreomycetidae  
  • Ordning
    Hypocreales - köttkärnsvampar 
  • Familj
    Ophiocordycipitaceae  
  • Släkte
    Ophiocordyceps  
  • Art
    Ophiocordyceps gracilis(Grev.) G.H.Sung & al. - tidig larvklubba
    Synonymer
    Ophiocordyceps gracilis (Grev.) G.H.Sung, J.M.Sung, Hywel-Jones & Spatafora
    Spicaria dubia (Delacr.) Petch
    Isaria dubia Delacr.
    Xylaria gracilis Grev.
    Cordyceps gracilis (Grev.) Durieu & Mont.
    Paraisaria dubia (Delacr.) Samson & B.L.Brady

Tidig larvklubba är parasit och påträffas i gräsmark och i rikare skogsmark. Sporer infekterar fjärilslarver, enligt litteraturen av släktet Hepialus, rotfjärilar, som lever på rötter i marken. Det tar sedan upp till 2 månader för ett fertilt stroma att bildas. Svampens fruktkroppar blir vanligen synliga under våren–sommaren, då de växer upp ur de infekterade pupporna. Fjärilarna i släktet flyger under juni–juli. Som regel påträffas fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid. Livscykeln är ofullständigt känd.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· Hepialus (Viktig)
Artens status är något osäker eftersom den eventuellt är förbisedd. Om den trots allt är så sällsynt som kända fynd antyder kan oförutsedda händelser minska populationens storlek ytterligare. Arten har en relativt komplicerad livscykel och är troligen beroende av ett begränsat antal fjärilsarter som värddjur. Ingen art av släktet Hepialus är dock hotad.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Artens ekologi bör studeras bättre.
Rödlistad 2005 under namnet Cordyceps gracilis.
Utländska namn: NO: Våråmeklubbe, FI: Kevätloisikka.

Eriksson, O.E. 1992. The non-lichenized pyrenomycetes of Sweden. Lund.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Samson, R.A. & Brady, B.L. 1983. Paraisaria, a new genus for Isaria dubia, the anamorph of Cordyceps gracilis.

Transactions of the British Mycological Society 81: 285–290.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Nordén 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Hypocreomycetidae  
  • Ordning
    Hypocreales - köttkärnsvampar 
  • Familj
    Ophiocordycipitaceae  
  • Släkte
    Ophiocordyceps  
  • Art
    Ophiocordyceps gracilis, (Grev.) G.H.Sung & al. - tidig larvklubba
    Synonymer
    Ophiocordyceps gracilis (Grev.) G.H.Sung, J.M.Sung, Hywel-Jones & Spatafora
    Spicaria dubia (Delacr.) Petch
    Isaria dubia Delacr.
    Xylaria gracilis Grev.
    Cordyceps gracilis (Grev.) Durieu & Mont.
    Paraisaria dubia (Delacr.) Samson & B.L.Brady
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Nordén 1997.