Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  timjansnyltrot

Organismgrupp Kärlväxter Orobanche alba
Timjansnyltrot Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Timjansnyltrot är en flerårig, klorofyllfri, helparasitisk ört. Stjälken är fjällig och rödaktig, ca 15 cm hög. De körtelhåriga, purpurfärgade blommorna sitter i en gles klase i stjälktoppen. Fröna är mycket små och sprids med vinden. En viss vegetativ spridning sker genom jordstammen. Blomningen sker mest i juli och frösättningen uppges bli bäst under varma, torra somrar. Utmärkande för arten är variationen i antalet blommande exemplar olika år. Under år med för växten optimala förhållanden är förekomsterna synnerligen individrika, medan ett betydligt mindre antal blommande exemplar utmärker åren däremellan. Vid statusbedömningen bör därför stor vikt läggas på förhållandena under goda år.
Utbredning
Länsvis förekomst för timjansnyltrot Observationer i  Sverige för timjansnyltrot
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Norden är timjansnyltrot endast känd från Öland och Gotland. På Gotland, inklusive Gotska Sandön, förekommer växten på sju lokaler varav flera är individrika. På Öland har växten registerats från Stora Alvaret på omkring 30 lokaler i 9 socknar. Flera av lokalerna är mycket individrika (1000-tals exemplar). Såvitt känt har inga lokaler förstörts och inga hotas. Närmast förekommer timjansnyltrot i mellersta Tyskland. Artens totala utbredning är västligt eurasiatisk.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer på Öland och Gotland. Timjansnyltrot parasiterar huvudsakligen på backtimjan. Växtplatserna utgörs av torra kalkhällmarker och örtrika timjanhedar. Igenväxning men kanske främst ett alltför intensivt fårbete missgynnar den starkt. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (1000-7500). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8000 (7000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 132 (100-250) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Timjansnyltrot parasiterar huvudsakligen på backtimjan Thymus serpyllum. Växtplatserna utgörs av torra kalkhällmarker och örtrika timjanhedar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backtimjan
· backtimjan
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Orobanchaceae (snyltrotsväxter), Släkte Orobanche (snyltrötter), Art Orobanche alba Stephan ex Willd. - timjansnyltrot Synonymer Orobanche epithymum

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer på Öland och Gotland. Timjansnyltrot parasiterar huvudsakligen på backtimjan. Växtplatserna utgörs av torra kalkhällmarker och örtrika timjanhedar. Igenväxning men kanske främst ett alltför intensivt fårbete missgynnar den starkt. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (1000-7500). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8000 (7000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 132 (100-250) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Timjansnyltrot är en flerårig, klorofyllfri, helparasitisk ört. Stjälken är fjällig och rödaktig, ca 15 cm hög. De körtelhåriga, purpurfärgade blommorna sitter i en gles klase i stjälktoppen. Fröna är mycket små och sprids med vinden. En viss vegetativ spridning sker genom jordstammen. Blomningen sker mest i juli och frösättningen uppges bli bäst under varma, torra somrar. Utmärkande för arten är variationen i antalet blommande exemplar olika år. Under år med för växten optimala förhållanden är förekomsterna synnerligen individrika, medan ett betydligt mindre antal blommande exemplar utmärker åren däremellan. Vid statusbedömningen bör därför stor vikt läggas på förhållandena under goda år.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för timjansnyltrot

Länsvis förekomst och status för timjansnyltrot baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för timjansnyltrot

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Norden är timjansnyltrot endast känd från Öland och Gotland. På Gotland, inklusive Gotska Sandön, förekommer växten på sju lokaler varav flera är individrika. På Öland har växten registerats från Stora Alvaret på omkring 30 lokaler i 9 socknar. Flera av lokalerna är mycket individrika (1000-tals exemplar). Såvitt känt har inga lokaler förstörts och inga hotas. Närmast förekommer timjansnyltrot i mellersta Tyskland. Artens totala utbredning är västligt eurasiatisk.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Orobanchaceae - snyltrotsväxter 
  • Släkte
    Orobanche - snyltrötter 
  • Art
    Orobanche albaStephan ex Willd. - timjansnyltrot
    Synonymer
    Orobanche epithymum

Timjansnyltrot parasiterar huvudsakligen på backtimjan Thymus serpyllum. Växtplatserna utgörs av torra kalkhällmarker och örtrika timjanhedar.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backtimjan - Thymus serpyllum (Viktig)
Timjansnyltrot är beroende av att de öländska och gotländska alvarmarkerna bevaras. Igenväxning och intensivt bete kan skada värdväxten och därmed dess parasit.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Igenväxning och ett alltför intensivt bete bör undvikas på lokaler med timjansnyltrot. Denna och andra arters unika förekomst på alvarmarker motiverar en särskild uppmärksamhet vad beträffar naturskyddet på dessa marker.
Timjansnyltrot är ganska lättodlad och utsås på backtimjan. Utländska namn – NO: Timiansnylterot, DK: Timian-Gyvelkvæler, GB: Thyme Broomrape.

Ingmansson, G & Petersson, J. 1989. Växter på Gotska Sandön. Rindi 9: 51–136.

Kraft, J. 1979. Översikt över Orobanche, snyltrotsläktet, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 73: 27–37.

Lundqvist, Å. 1974. Betrachtungen über zwei öländische Orobanchaceen. Svensk Bot. Tidskr. 68: 94–105.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1979. Projekt Linné rapporterar 106–120. Svensk Bot. Tidskr. 73: 353–372.

Petersson, J. 1989. Nyheter i Gotlands flora 1988. Rindi 9: 3–15.

Rosvall, T. 1979. Orobanche alba, timjansnyltrot, på Gotland. Svensk Bot. Tidskr. 73: 1–6.

Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. 2:a rev. uppl. utgiven av Åke Lundqvist. Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. ©ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Orobanchaceae - snyltrotsväxter 
  • Släkte
    Orobanche - snyltrötter 
  • Art
    Orobanche alba, Stephan ex Willd. - timjansnyltrot
    Synonymer
    Orobanche epithymum
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. ©ArtDatabanken, SLU 2005.