Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tistelsnyltrot

Organismgrupp Kärlväxter Orobanche reticulata
Tistelsnyltrot Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Som alla andra arter i sitt släkte är tistelsnyltroten helt parasitisk och hämtar näring uteslutande från andra växters rötter. Den saknar klorofyll och den 10–90 cm höga stjälken är gulbrun till violett med bladen reducerade till ett fåtal fjäll. De talrika blommorna sitter i ett ax och är tvåläppiga. De är gula med violetta nerver och överläppen är mer eller mindre violett. Blommorna blir efterhand bruna liksom hela stjälken, som står kvar som vinterståndare.
Utbredning
Länsvis förekomst för tistelsnyltrot Observationer i  Sverige för tistelsnyltrot
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige förekommer tistelsnyltrot i Skåne på tre lokaler och i Västergötland på 13 lokaler, troligen är den insådd på några av lokalerna i båda landskapen. 2003 upptäcktes den på en lokal i Kalmar län samt 2007 i Uppland. I det sistnämnda landskapet är den spridd inom ett stort område med många dellokaler. Antalet blommande skott varierar mycket mellan olika år och den kan ibland verka försvunnen. I Norden utom Sverige finns den på en lokal i Danmark. De nordiska förekomsterna utgör nordliga utposter av den totala utbredningen i Mellan-, Öst- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer i Skåne, Västergötland, Småland, Uppland och Närke, där den är nyfunnen i de tre sistnämnda landskapen under 2000-talet. Tistelsnyltrot parasiterar främst på brudborste och kåltistel. Växer i fuktiga till friska naturliga gräsmarker. Det främsta hotet är igenväxning och förbuskning, svagt bete är positivt, däremot missgynnar för kraftigt bete populationen. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (200-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (15-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 76 (60-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iv)).
Ekologi
Tistelsnyltroten parasiterar i Sverige på brudborste och kåltistel och förekommer därför enbart där dessa trivs, dvs fuktiga till friska naturliga gräsmarker och kärrkanter. Tistelsnyltroten verkar dock vara mera ljuskrävande än värdväxterna och de flera av de gamla lokalerna har tidigare varit slåttermarker, som hållits fria från träd och buskar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· brudborste
· brudborste
· kåltistel
· kåltistel
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Orobanchaceae (snyltrotsväxter), Släkte Orobanche (snyltrötter), Art Orobanche reticulata Wallr. - tistelsnyltrot Synonymer Orobanche cirsii Fr., Orobanche pallidiflora

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer i Skåne, Västergötland, Småland, Uppland och Närke, där den är nyfunnen i de tre sistnämnda landskapen under 2000-talet. Tistelsnyltrot parasiterar främst på brudborste och kåltistel. Växer i fuktiga till friska naturliga gräsmarker. Det främsta hotet är igenväxning och förbuskning, svagt bete är positivt, däremot missgynnar för kraftigt bete populationen. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (200-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (15-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 76 (60-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iv)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Som alla andra arter i sitt släkte är tistelsnyltroten helt parasitisk och hämtar näring uteslutande från andra växters rötter. Den saknar klorofyll och den 10–90 cm höga stjälken är gulbrun till violett med bladen reducerade till ett fåtal fjäll. De talrika blommorna sitter i ett ax och är tvåläppiga. De är gula med violetta nerver och överläppen är mer eller mindre violett. Blommorna blir efterhand bruna liksom hela stjälken, som står kvar som vinterståndare.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tistelsnyltrot

Länsvis förekomst och status för tistelsnyltrot baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tistelsnyltrot

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige förekommer tistelsnyltrot i Skåne på tre lokaler och i Västergötland på 13 lokaler, troligen är den insådd på några av lokalerna i båda landskapen. 2003 upptäcktes den på en lokal i Kalmar län samt 2007 i Uppland. I det sistnämnda landskapet är den spridd inom ett stort område med många dellokaler. Antalet blommande skott varierar mycket mellan olika år och den kan ibland verka försvunnen. I Norden utom Sverige finns den på en lokal i Danmark. De nordiska förekomsterna utgör nordliga utposter av den totala utbredningen i Mellan-, Öst- och Sydeuropa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Orobanchaceae - snyltrotsväxter 
  • Släkte
    Orobanche - snyltrötter 
  • Art
    Orobanche reticulataWallr. - tistelsnyltrot
    Synonymer
    Orobanche cirsii Fr.
    Orobanche pallidiflora

Tistelsnyltroten parasiterar i Sverige på brudborste och kåltistel och förekommer därför enbart där dessa trivs, dvs fuktiga till friska naturliga gräsmarker och kärrkanter. Tistelsnyltroten verkar dock vara mera ljuskrävande än värdväxterna och de flera av de gamla lokalerna har tidigare varit slåttermarker, som hållits fria från träd och buskar.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Barrskog, Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· brudborste - Cirsium heterophyllum (Viktig)
· kåltistel - Cirsium oleraceum (Viktig)
Det mest uppenbara hotet mot arten är igenväxning av träd, buskar och högvuxna örter. Dikning, gödsling eller minskad hävd är andra hot. I några reservat finns de flesta förekomsterna utanför reservatsgränserna.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Lokalerna måste hållas efter så inte igenväxning sker. Tre lokaler är naturreservat med skötseln inriktad på bevarandet av arten. Tistelsnyltrot bör övervakas av floraväktare.
Tistelsnyltrot är fridlyst. Arten är lättodlad med frösådd och den har såtts in på flera ställen i Skåne vilket är dokumenterat. Även förekomsten på Kinnekulle i Västergötland kan misstänkas vara insådd. Utländska namn – NO: Tistelsnylterot, DK: Tidsel-Gyvelkvæler, GB: Thistle Broomrape.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Ekman, J., Hammar, G. & Zachrisson, E. 2007.: Tistelsnyltrot funnen i Uppland! Svensk Bot. Tidskr. 101: 142–146.

Karlsson, T. 2004. Två fantastiska fynd 2003. Parnassia 17 (1): 6–9. Kraft, J. 1979. Översikt över Orobanche, snyltrotsläktet, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 73: 27–37.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L-Å. 1977. Projekt Linné rapporterar 29–48. Svensk Bot. Tidskr. 71: 12–13.

Olsson, K.-A. 1999. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1999. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1999 (1): 1–39.

Pedersen, A. 1963. Scrophulariaceernes og Orobanchaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 59: 1–140.

Rickman, H. 1978. Lyckad sådd av tistelsnyltrot, orobanche reticulata. Svensk Bot. Tidskr. 72: 50.

Sahlin, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Västergötland. Årsrapport 2004. Calluna 22 (2): 1–49.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 1994. Rev. Margareta Edqvist 2006, Mora Aronsson 2008.. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Orobanchaceae - snyltrotsväxter 
  • Släkte
    Orobanche - snyltrötter 
  • Art
    Orobanche reticulata, Wallr. - tistelsnyltrot
    Synonymer
    Orobanche cirsii Fr.
    Orobanche pallidiflora
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 1994. Rev. Margareta Edqvist 2006, Mora Aronsson 2008.. © ArtDatabanken, SLU 2008.