Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tjockskalig målarmussla

Organismgrupp Blötdjur, Limniska musslor Unio crassus
Tjockskalig målarmussla Blötdjur, Limniska musslor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skalet är 4–7 cm (i undantagsfall upp till 10 cm) långt, oftast mindre än dubbelt så långt som högt och mycket tjockt. Formen är elliptiskt till svagt oval, underkanten rak i mittpartiet. Bak- och framänden är ungefär likartat rundade, bakänden svagt nedåtböjd. Umbonalskulpturen består av täta vågartade lister med upphöjningar, men är ofta helt bortkorroderad. Skalfärgen är mörkt grön–brun–svart, mörkare hos äldre individer. Ytan är ofta täckt med kalkkrustor eller svart järn–manganbeläggning. Huvudtänderna är kraftiga, i vänstra skalhalvan stående bakom varandra. Huvudtanden i högra skalhalvan är likaså mycket stor och kraftig samt konformad.
Utbredning
Länsvis förekomst för tjockskalig målarmussla Observationer i  Sverige för tjockskalig målarmussla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Totalutbredningen omfattar, med stora luckor, hela Europa (utom Italien, Iberiska halvön, Brittiska öarna och nordligaste Skandinavien) med utlöpare till Svartahavsområdet och Främre Orienten. Arten bildar en rad underarter och lokalformer. Förekomsterna inom det nordliga nedisningsområdet utgörs alla av nominantrasen U. crassus crassus, för vilken Sverige är terra typica. Den tjockskaliga målarmusslan förekommer i östra Sverige, från Skåne till norra Uppland och södra Dalarna. Utbredningsområdet är uppsplittrat i fyra mindre områden: Skåne, nordöstra Småland-Östergötland, östra Södermanland-södra Närke och nordvästra Uppland- sydöstra Dalarna. Arten är utrotad eller starkt hotad på många håll inom det totala utbredningsområdet. I Mellaneuropa har den minskat katastrofalt sedan 1950-talet. Den tjockskaliga målarmusslan har också försvunnit från ett stort antal av sina tidigare kända svenska lokaler. Inom området nordvästra Uppland-sydöstra Dalarna måste arten idag anses vara utgången. Det bör påpekas att några nya vattendrag och lokaler för arten har upptäckts under senare år, främst i nordöstra Småland-Östergötland, östra Södermanland och södra Närke.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A2ab
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Arten förekommer främst i större åar men också i mindre bäckar, i huvudsak på sand- och grusbotten. Utbredning uppsplittrad med förekomster från Skåne till Uppland och tidigare södra Dalarna. Känd från 75 vattendrag 2012 men endast föryngring i ca 20 av dessa. Hotbilden består i försämring av vattenkvalitén på olika sätt: försurning, eutrofiering, förorening) samt förstörning av sand- och grusbottnar (bl.a. genom felaktiga vattendomar som ålägger muddring och rensning. Antalet lokalområden i landet skattas till 70 (65-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 280 (260-320) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (30-60) % under de senaste 40 åren. De senaste 100 åren. Bedömningen baseras på direkt observation och ett för arten lämpligt abundansindex. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2ab). Global rödlistningskategori: LC/nt (1994).
Ekologi
Arten förekommer främst i rinnande vatten, i huvudsak på sand- och grusbotten; inom Mellaneuropa i större åar och floder men också i mindre bäckar, medan de svenska förekomsterna påträffas främst i några av de större åsystemen i landets södra till östra delar (Se ”Utbredning och status”). Även ett fåtal förekomster i litoralzonen av sjöar är kända men dessa ligger i nära anslutning till in- och utflöden med kontinuerlig vattengenomströmning. Artens ekologiska krav överensstämmer i stort med flodpärlmusslans och den livnär sig liksom denna genom filtrering. Arten är strikt skildkönad och omvandling av honor till hermafroditer, som förekommer hos andra sötvattensmusslor, är troligen inte möjlig. De befruktade äggen utvecklas i hondjurens gälar varefter de utstöts som glochidielarver. Dessa fäster sig i gälarna på värdfiskar där de genomgår ett parasitiskt stadium under 4-5 veckor. Vilken fiskart som fungerar som huvudvärd i Sverige är ännu oklart. Men de studier som hittills genomförts antyder att möjliga arter är bl.a. elritsa och stensimpa samt lake, löja och färna. De små ungmusslorna lever under flera år nedgrävda i bottensedimentet. Detta stadium i musslans utveckling samt ekologi är mycket dåligt känd. Musslorna har, via åldersanalyser av skaltillväxt, visats kunna uppnå den höga åldern av ca 90 år, med en median på 50-60 år (svenska förhållanden), och skalen är därigenom viktiga miljökemiska ”arkiv”.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Vattenmassa
Vattenmassa
Sjöar
Sjöar
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Filtrerare, Parasit
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
· elritsa
· elritsa
· färna
· färna
· sarv
· sarv
· stensimpa
· stensimpa
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bivalvia (musslor), Ordning Unionoida, Familj Unionidae (målarmusslor), Släkte Unio, Art Unio crassus Philipsson, 1788 - tjockskalig målarmussla Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A2ab
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten förekommer främst i större åar men också i mindre bäckar, i huvudsak på sand- och grusbotten. Utbredning uppsplittrad med förekomster från Skåne till Uppland och tidigare södra Dalarna. Känd från 75 vattendrag 2012 men endast föryngring i ca 20 av dessa. Hotbilden består i försämring av vattenkvalitén på olika sätt: försurning, eutrofiering, förorening) samt förstörning av sand- och grusbottnar (bl.a. genom felaktiga vattendomar som ålägger muddring och rensning. Antalet lokalområden i landet skattas till 70 (65-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 280 (260-320) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (30-60) % under de senaste 40 åren. De senaste 100 åren. Bedömningen baseras på direkt observation och ett för arten lämpligt abundansindex. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2ab). Global rödlistningskategori: LC/nt (1994).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 4, Typisk art i 3210 Större vattendrag (Boreal region (BOR)), Typisk art i 3260 Mindre vattendrag (Boreal region (BOR))
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Global rödlistning EN A2ce (2014)
Skalet är 4–7 cm (i undantagsfall upp till 10 cm) långt, oftast mindre än dubbelt så långt som högt och mycket tjockt. Formen är elliptiskt till svagt oval, underkanten rak i mittpartiet. Bak- och framänden är ungefär likartat rundade, bakänden svagt nedåtböjd. Umbonalskulpturen består av täta vågartade lister med upphöjningar, men är ofta helt bortkorroderad. Skalfärgen är mörkt grön–brun–svart, mörkare hos äldre individer. Ytan är ofta täckt med kalkkrustor eller svart järn–manganbeläggning. Huvudtänderna är kraftiga, i vänstra skalhalvan stående bakom varandra. Huvudtanden i högra skalhalvan är likaså mycket stor och kraftig samt konformad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tjockskalig målarmussla

Länsvis förekomst och status för tjockskalig målarmussla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tjockskalig målarmussla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Totalutbredningen omfattar, med stora luckor, hela Europa (utom Italien, Iberiska halvön, Brittiska öarna och nordligaste Skandinavien) med utlöpare till Svartahavsområdet och Främre Orienten. Arten bildar en rad underarter och lokalformer. Förekomsterna inom det nordliga nedisningsområdet utgörs alla av nominantrasen U. crassus crassus, för vilken Sverige är terra typica. Den tjockskaliga målarmusslan förekommer i östra Sverige, från Skåne till norra Uppland och södra Dalarna. Utbredningsområdet är uppsplittrat i fyra mindre områden: Skåne, nordöstra Småland-Östergötland, östra Södermanland-södra Närke och nordvästra Uppland- sydöstra Dalarna. Arten är utrotad eller starkt hotad på många håll inom det totala utbredningsområdet. I Mellaneuropa har den minskat katastrofalt sedan 1950-talet. Den tjockskaliga målarmusslan har också försvunnit från ett stort antal av sina tidigare kända svenska lokaler. Inom området nordvästra Uppland-sydöstra Dalarna måste arten idag anses vara utgången. Det bör påpekas att några nya vattendrag och lokaler för arten har upptäckts under senare år, främst i nordöstra Småland-Östergötland, östra Södermanland och södra Närke.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Palaeoheterodonta  
  • Ordning
    Unionoida  
  • Familj
    Unionidae - målarmusslor 
  • Släkte
    Unio  
  • Art
    Unio crassusPhilipsson, 1788 - tjockskalig målarmussla

Arten förekommer främst i rinnande vatten, i huvudsak på sand- och grusbotten; inom Mellaneuropa i större åar och floder men också i mindre bäckar, medan de svenska förekomsterna påträffas främst i några av de större åsystemen i landets södra till östra delar (Se ”Utbredning och status”). Även ett fåtal förekomster i litoralzonen av sjöar är kända men dessa ligger i nära anslutning till in- och utflöden med kontinuerlig vattengenomströmning. Artens ekologiska krav överensstämmer i stort med flodpärlmusslans och den livnär sig liksom denna genom filtrering. Arten är strikt skildkönad och omvandling av honor till hermafroditer, som förekommer hos andra sötvattensmusslor, är troligen inte möjlig. De befruktade äggen utvecklas i hondjurens gälar varefter de utstöts som glochidielarver. Dessa fäster sig i gälarna på värdfiskar där de genomgår ett parasitiskt stadium under 4-5 veckor. Vilken fiskart som fungerar som huvudvärd i Sverige är ännu oklart. Men de studier som hittills genomförts antyder att möjliga arter är bl.a. elritsa och stensimpa samt lake, löja och färna. De små ungmusslorna lever under flera år nedgrävda i bottensedimentet. Detta stadium i musslans utveckling samt ekologi är mycket dåligt känd. Musslorna har, via åldersanalyser av skaltillväxt, visats kunna uppnå den höga åldern av ca 90 år, med en median på 50-60 år (svenska förhållanden), och skalen är därigenom viktiga miljökemiska ”arkiv”.

Ekologisk grupp: Filtrerare, Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Sjöar

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· elritsa - Phoxinus phoxinus (Har betydelse)
· färna - Squalius cephalus (Har betydelse)
· sarv - Scardinius erythrophthalmus (Har betydelse)
· stensimpa - Cottus gobio (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Hotbilden överensstämmer i stort med vad som gäller för flodpärlmusslan. Men genom sin betydligt mindre utbredningsareal och att rekrytering förekommer i relativt få populationer är arten, i överensstämmelse med förhållandet på kontinenten, betydligt mer hotad än flodpärlmusslan. Hotbilden består i försurning, övergödning/förorening (organisk belastning, som leder till igenslamning och därmed syrebrist i bottnarna där musslan lever) samt fysiska förändringar av artens livsmiljö. Exempel på negativa fysiska förändringar är reglering/fragmentering och rensning samt uträtning/kanalisering av vattendragen som leder till ödeläggelse eller förlust av bottensubstratet på lokalerna (Dikningsförrättningar, d.v.s. upprätthållandet enligt lag av vattendragets sträckning och fastställda bottensektion genom rensning och muddring, har på många håll spolierat eller starkt reducerat förekomster av tjockskalig målarmussla). I Mellaneuropa, såväl som i Sverige, är markanvändningen (främst jordbruk) ett stort problem genom att vattenkvaliteten påverkas negativt. Arten kan därför antas ha försvunnit i många europeiska vattendrag som en följd av permanenta eller periodiska föroreningar kombinerade med reglering och därmed fragmentering av vattendragen, vilka pågått under lång tid. I andra fall kan orsaken till artens försvinnande eller tillbakagång vara att den eller de fiskarter som fungerar som värdar för musslans larver har försvunnit eller att värdfiskbestånden minskat så kraftigt att rekryteringen av unga musslor inte kan bibehållas. Musselpopulationerna kan kvarleva i årtionden i vattendrag där värdfiskarna försvunnit eller minskat, men åldras och dör sakta ut på grund av utebliven rekrytering.

Påverkan
  • Vattengrumling (Stor negativ effekt)
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Rekryterande bestånd bör fortsatt övervakas och skyddas på samma sätt som för flodpärlmusslan. Sedan 2010 ingår några av vattendragen med tjockskalig målarmussla i den nationella miljöövervakningen, där musslorna inom flertalet delsträckor (lokaler) i respektive vattenområde återkommande inventeras, med syfte att bedöma och upptäcka förändringar i artens status. I vattendrag med kvarlevande men icke rekryterande populationer bör man genom habitatförbättrande åtgärder (restaurering), i syfte att gynna såväl musslor som värdfisk, försöka få rekryteringen att fungera igen. Inom ett EU-finansierat projekt (LIFE+), benämnt ”Målarmusslans återkomst”, restaureras 12 vattendrag i södra till östra Sverige med syfte att förbättra den tjockskaliga målarmusslans habitat. Projektet pågår mellan åren 2012-2016. Ytterligare forskning för att klarlägga detaljerna i artens miljökrav och fortplantningscykel är också önskvärd.

Åtgärdsprogram Fastställt
Arten är upptagen i bilaga II och IV i EU:s art- och habitatdirektiv. För arterna i bilaga II ska särskilda bevarandeområden utpekas inom nätverket Natura 2000, där Sverige har en skyldighet att säkerställa att arterna har en gynnsam bevarandestatus. Listningen i bilaga IV innebär att arten är fridlyst, vilket regleras enligt 1a § Artskyddsförordningen (1998:179) samt 5 § Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Fridlysningen började gälla i Sverige 2001. Ovanstående förordningar innebär att då inventeringar ska utföras måste tillstånd (dispens) sökas hos Länsstyrelsen.

Agrell, I. 1948. The shell morphology of some Swedish unionides as affected by ecological conditions. Arkiv för Zoologi 41A: 1-30.

Bergengren, J., Gezelius, L., Eriksson, M., Lirås, V., Olsson, I., Asp, T., Zinko, U. Herngren, H., von Proschwitz, T., Lundberg, S. & Öterling, M. 2012. The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers. - sid. 94. I: Book of Abstracts, International Meeting on Biology and Conservation of Freshwater Bivalves. 4-7 September 2012, Escola Superior Agrária, Instituto Politécnico de Bragança, Bragança - Portugal.

Björk, S. 1962. Investigations on Margaritifera margaritifera and Unio crassus. Acta Limnologica 4: 1-109.

Hochwald, S. 1997. Das Beziehungsgefüge innerhalb der Größenwachstum und Fortpflanzungsparameter bayrischer Bachmuschelpopulationen (Unio crassus Phil. 1788) und dessen Abhängischkeit vom Umweltparametern. Bayreuther Forum Ökologie Bd 50.

Lundberg, S. & Bergengren, J. 2008. Miljöövervakningsstrategi för stormusslor. Utveckling av nationell miljöövervakning för sötvattenslevande stormusslor 2008. PM från Naturhistoriska riksmuseet. 2008:1. Naturhistoriska riksmuseets småskriftserie.

Lundberg, S. & Pettersson, U. 2010. Uppföljning av naturvårdsåtgärder för bevarande av tjockskalig målarmussla Unio crassus i Svennevadsån-Skogaån, Örebro län, 2010. PM från Naturhistoriska riksmuseet. 2010:1. Naturhistoriska riksmuseets småskriftserie.

Lundberg, S., Bergengren, J. & von Proschwitz, T. 2007. Åtgärdsprogram för bevarande av tjockskalig målarmussla (Unio crassus, PHILIPSSON, 1788). - Naturvårdsverket, Rapport 5658. Stockholm.

Nagel, K.-O. 1991. Gefährdete Flußmuschel in Hessen. 1. Wachstum, Reproduktionsbiologie und Schutz der Bachmuschel (Bivalvia: Unionidae: Unio crassus). Zeitschr. Angew. Zool. 78: 205-218.

Von Proschwitz, T. & Valovirta, I. (2002): [Arttexter:] Unio crassus. [sid. 56-57]; - I: Gärdenfors, U., Aagaard, K. & Biström, O. (red.) & Holmer, M. (ill.): Hundraelva nordiska evertebrater. Handledning för övervakning av rödlistade småkryp. - Nord 2000: 3. (Nordiska Ministerrådet och ArtDatabanken). 288 sid. Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 1999, Stefan Lundberg 2014.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Palaeoheterodonta  
  • Ordning
    Unionoida  
  • Familj
    Unionidae - målarmusslor 
  • Släkte
    Unio  
  • Art
    Unio crassus, Philipsson, 1788 - tjockskalig målarmussla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 1999, Stefan Lundberg 2014.