Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  torvbägarlav

Organismgrupp Lavar Cladonia incrassata
Torvbägarlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hos torvbägarlav består bålen av tätt sittande, upp till 4 mm breda, uppstående, gulgrå, något flikiga fjäll, med kraftigt sorediös undersida. Podetier är ovanliga, några få mm höga, med röda pyknid. Apothecier är sällsynta.
Utbredning
Länsvis förekomst för torvbägarlav Observationer i  Sverige för torvbägarlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Torvbägarlav förekommer från Skåne till Värmland och Östergötland. Torvbägarlav har återfunnits på flertalet av sina gamla lokaler i sydvästra Sverige. Den har dock försvunnit från några lokaler där gamla diken eller torvtäkter torrlagts eller vuxit igen. I ett fall har lokalen förstörts genom aktiv torvtäkt. Arten har nu ca 30 aktuella lokaler. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 65% av sina gamla lokaler. Arten finns även sällsynt i Norge, Finland (rödlistad) och Danmark, samt i övriga delar av Europa, Asien och östra Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Växer på vertikala till lutande ytor av fuktig torv på öppna till trädbevuxna torvmossar i Syd- och Mellansverige. Diket där den växer måste vara minst 0,5 m djupt. Ett 30-tal aktuella lokaler. Är beroende av lågskalig torvbrytning. Miljön nyskapas inte och nuvarande förekomster växer långsamt igen och då försvinner slutligen arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (1200-12000). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (30-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (120-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Samtliga fynd är gjorda på vertikala till lutande ytor av fuktig (men aldrig översvämmad) torv utan konkurrens från kärlväxter. Lokalerna utgörs av dikesslänter eller torvtäkter på öppna eller trädbevuxna torvmossar. Diket där den växer måste vara minst 0,5 m djupt. Där förhållandena är lämpliga kan den täcka stora ytor. På Brittiska öarna förekommer torvbägarlav även på ruttnande ved och på sur jord i skog. Några fynd i sådana miljöer har dock inte gjorts i Sverige. I södra Tyskland förekommer arten enbart på liknande lokaler som i Sverige.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Cladoniaceae, Släkte Cladonia (bägarlavar), Art Cladonia incrassata Flörke - torvbägarlav Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Växer på vertikala till lutande ytor av fuktig torv på öppna till trädbevuxna torvmossar i Syd- och Mellansverige. Diket där den växer måste vara minst 0,5 m djupt. Ett 30-tal aktuella lokaler. Är beroende av lågskalig torvbrytning. Miljön nyskapas inte och nuvarande förekomster växer långsamt igen och då försvinner slutligen arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (1200-12000). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (30-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (120-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Hos torvbägarlav består bålen av tätt sittande, upp till 4 mm breda, uppstående, gulgrå, något flikiga fjäll, med kraftigt sorediös undersida. Podetier är ovanliga, några få mm höga, med röda pyknid. Apothecier är sällsynta.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för torvbägarlav

Länsvis förekomst och status för torvbägarlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för torvbägarlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Torvbägarlav förekommer från Skåne till Värmland och Östergötland. Torvbägarlav har återfunnits på flertalet av sina gamla lokaler i sydvästra Sverige. Den har dock försvunnit från några lokaler där gamla diken eller torvtäkter torrlagts eller vuxit igen. I ett fall har lokalen förstörts genom aktiv torvtäkt. Arten har nu ca 30 aktuella lokaler. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 65% av sina gamla lokaler. Arten finns även sällsynt i Norge, Finland (rödlistad) och Danmark, samt i övriga delar av Europa, Asien och östra Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Cladoniaceae  
  • Släkte
    Cladonia - bägarlavar 
  • Art
    Cladonia incrassataFlörke - torvbägarlav

Samtliga fynd är gjorda på vertikala till lutande ytor av fuktig (men aldrig översvämmad) torv utan konkurrens från kärlväxter. Lokalerna utgörs av dikesslänter eller torvtäkter på öppna eller trädbevuxna torvmossar. Diket där den växer måste vara minst 0,5 m djupt. Där förhållandena är lämpliga kan den täcka stora ytor. På Brittiska öarna förekommer torvbägarlav även på ruttnande ved och på sur jord i skog. Några fynd i sådana miljöer har dock inte gjorts i Sverige. I södra Tyskland förekommer arten enbart på liknande lokaler som i Sverige.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Torvbägarlav är i Sverige helt beroende av mänskliga aktiviteter genom småskalig torvtäkt och dikning av torvmossar. Den tål dock inte kontinuerlig störning, och kan därför inte etablera sig under pågående torvtäkt. Däremot utnyttjar arten den igenväxningsfas som äger rum efter dikningen eller den senaste torvtäkten. Denna fas kan vara i många decennier, men på lång sikt är den dömd att försvinna om inga nya lämpliga miljöer skapas, eftersom den annars konkurreras ut av kärlväxter och mossor. Miljön nyskapas inte och nuvarande förekomster växer långsamt igen.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss positiv effekt)
Denna arts behov står i skarp kontrast till många andra växters behov av orörda och odikade mossar. På de lokaler där den redan finns kan den dock bibehållas genom försiktigt rensning av dikesslänter och torvtäktskanter. Bästa förhållanden ger lodräta snitt, eftersom detta försvårar etableringen av annan vegetation.
Utländska namn – FI: Turvetorvijäkälä.

Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E. (red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Tønsberg, T. 1995. Cladonia incrassata new to Norway, and the problem of Cladonia initae in Europe. Graphis Scripta 7: 61-65.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Cladoniaceae  
  • Släkte
    Cladonia - bägarlavar 
  • Art
    Cladonia incrassata, Flörke - torvbägarlav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.