Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  torvhjorttryffel

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Elaphomyces leveillei
Torvhjorttryffel Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Torvjordtryffel är en sporsäcksvamp med släktskap till äkta tryfflar. Fruktkropparna är svarta, hårda, ca 2 cm stora och ofta kraftigt tillplattade. Fruktkropparna omges av en centimetertjock krusta som bildas genom att bruna och ljusgula myceltrådar vävs samman med jord, förna och rötter från växter. Innanför fruktkropparnas tunna yttre skal finns ett mjukare, grått skikt. Huvuddelen av fruktkroppen består av en mörk massa av sporer och stödjande hyftrådar. Sporerna är runda, först släta och ljusa senare mörka och fintaggiga. Arten kan förväxlas med andra hjorttryfflar men skiljer sig från alla genom det gula mycelet i krustan runt fruktkropparna.
Utbredning
Länsvis förekomst för torvhjorttryffel Observationer i  Sverige för torvhjorttryffel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Torvhjorttryffel är påträffad från norra Småland upp till Västerbotten. De flesta fynden härrör sig från fjällnära områden i Jämtland och Härjedalen. 15 kända aktuella lokaler i landet (2005). Bildar underjordiska fruktkroppar, sannolikt förbisedd. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 800, vilket motsvarar ungefär 1 600 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 16 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Arten minskar huvudsakligen p.g.a. slutavverkning. Den kan dock förmodas upprätthålla stabila populationer i fjällnära områden, och i myrkanter.Total population i landet bedöms ha minskat med över 15 % över de senaste 50 åren. Arten är spridd även i Norge och Finland samt företrädd med ett fynd från Danmark. I övriga Europa är arten känd från flera mellaneuropeiska länder. Den är även känd från Kanada och från Australien. I Norge och Polen är arten rödlistad.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med björk och bok. Växer i torvartad förna i äldre björkskog samt i barr- och blandskog med björk. Bildar underjordiska fruktkroppar, sannolikt förbisedd. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar. Arten kan dock förmodas upprätthålla stabila populationer i fjällnära områden och i myrkanter. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (120-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (6-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (24-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Bildar mykorrhiza med björk och bok. Växer i torvartad förna i äldre björkskog samt i barr- och blandskog med björk. Gemensamt för de svenska lokalerna är bl.a. förekomst av björk, att skogen är gammal, att marken täcks av mossor och att markprofilen innehåller ett lager fastmarkstorv. Miljön kan vara granskog, blandskog med björk, gråal och asp, tallhed eller fjällbjörkskog. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· björkar
· björkar
· bok
· bok
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Eurotiomycetes, Ordning Eurotiales, Familj Elaphomycetaceae (hjorttryfflar), Släkte Elaphomyces, Art Elaphomyces leveillei Tul. & C.Tul. - torvhjorttryffel Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med björk och bok. Växer i torvartad förna i äldre björkskog samt i barr- och blandskog med björk. Bildar underjordiska fruktkroppar, sannolikt förbisedd. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar. Arten kan dock förmodas upprätthålla stabila populationer i fjällnära områden och i myrkanter. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (120-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (6-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (24-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Torvjordtryffel är en sporsäcksvamp med släktskap till äkta tryfflar. Fruktkropparna är svarta, hårda, ca 2 cm stora och ofta kraftigt tillplattade. Fruktkropparna omges av en centimetertjock krusta som bildas genom att bruna och ljusgula myceltrådar vävs samman med jord, förna och rötter från växter. Innanför fruktkropparnas tunna yttre skal finns ett mjukare, grått skikt. Huvuddelen av fruktkroppen består av en mörk massa av sporer och stödjande hyftrådar. Sporerna är runda, först släta och ljusa senare mörka och fintaggiga. Arten kan förväxlas med andra hjorttryfflar men skiljer sig från alla genom det gula mycelet i krustan runt fruktkropparna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för torvhjorttryffel

Länsvis förekomst och status för torvhjorttryffel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för torvhjorttryffel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Torvhjorttryffel är påträffad från norra Småland upp till Västerbotten. De flesta fynden härrör sig från fjällnära områden i Jämtland och Härjedalen. 15 kända aktuella lokaler i landet (2005). Bildar underjordiska fruktkroppar, sannolikt förbisedd. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 800, vilket motsvarar ungefär 1 600 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 16 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Arten minskar huvudsakligen p.g.a. slutavverkning. Den kan dock förmodas upprätthålla stabila populationer i fjällnära områden, och i myrkanter.Total population i landet bedöms ha minskat med över 15 % över de senaste 50 åren. Arten är spridd även i Norge och Finland samt företrädd med ett fynd från Danmark. I övriga Europa är arten känd från flera mellaneuropeiska länder. Den är även känd från Kanada och från Australien. I Norge och Polen är arten rödlistad.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Eurotiomycetes  
  • Underklass
    Eurotiomycetidae  
  • Ordning
    Eurotiales  
  • Familj
    Elaphomycetaceae - hjorttryfflar 
  • Släkte
    Elaphomyces  
  • Art
    Elaphomyces leveilleiTul. & C.Tul. - torvhjorttryffel

Bildar mykorrhiza med björk och bok. Växer i torvartad förna i äldre björkskog samt i barr- och blandskog med björk. Gemensamt för de svenska lokalerna är bl.a. förekomst av björk, att skogen är gammal, att marken täcks av mossor och att markprofilen innehåller ett lager fastmarkstorv. Miljön kan vara granskog, blandskog med björk, gråal och asp, tallhed eller fjällbjörkskog. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Arten är för närvarande inte hotad men är ett inslag i äldre skog med lång kontinuitet och svampen försvinner troligen vid en avverkning.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Inventeringar, särskilt i fjällregionen, bör genomföras för att klarlägga vilken utbredning arten har i landet och kända växtplatser bör skyddas eller övervakas.
Utländska namn – NO: Hundesnuteløpekule, FI: Kirsumaahikas.

Kers, L.E. 1983. Elaphomyces anthracinus och E. leveillei i Norden. Svensk Botanisk Tidskrift 77: 43–56.

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Eurotiomycetes  
  • Underklass
    Eurotiomycetidae  
  • Ordning
    Eurotiales  
  • Familj
    Elaphomycetaceae - hjorttryfflar 
  • Släkte
    Elaphomyces  
  • Art
    Elaphomyces leveillei, Tul. & C.Tul. - torvhjorttryffel
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.