Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trädesfrölöpare

Organismgrupp Skalbaggar, Jordlöpare m.fl. Harpalus calceatus
Trädesfrölöpare Skalbaggar, Jordlöpare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 10,5–14 mm lång jordlöpare med jämnbred, något tillplattad kroppsform. Svartbrun med halssköldens sidokanter, antenner och fötter ljusare bruna. Täckvingarna längs sidokanten med fin punktur och behåring.
Utbredning
Länsvis förekomst för trädesfrölöpare Observationer i  Sverige för trädesfrölöpare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bofast endast i sydligaste Sverige. Regelbundet påträffas arten endast i Skåne; därutöver föreligger ströfynd från Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Gotska Sandön, Västergötland, Bohuslän och Uppland. Flertalet av dessa fynd utgörs av enstaka individer; endast i några få fall har reproducerande populationer uppträtt norr om Skåne. Även i Skåne tycks arten vara starkt minskande, och påträffas numera regelbundet endast inom några få begränsade områden i sydöstra Skåne och i Vombsänkan. Närmast i Danmark, även där starkt minskande och numera konstant endast inom ett litet område på östra Jylland. Betecknas i Danmark som akut hotad. I Norge och Finland endast enstaka ströfynd. Världsutbredningen sträcker sig från Europa till Sibirien, Mongoliet och Kina. Minskande såväl i Holland som i Tyskland, där den betecknas som hotad (“gefährdet”).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT°)
Kriterier
B2b(iii)c(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU°)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Lever på torra, öppna sandiga eller grusiga marker med sparsam vegetation, ofta på trädesåkrar med vegetation av t ex borsttåtel. Känd från spridda lokaler i Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Västergötland, Bohuslän och Uppland. Arten har migrationstendenser och populationen fluktuerar extremt. Under varma somrar kan arten uppträda på många lokaler, men stabila populationer har endast konstaterats i Skåne. Hotas av ändrade brukningsformer (upphört trädesbruk) samt igenväxning av sandmarker. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer i antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Sårbar (VU). Eftersom det finns möjlighet att arten kan invandra från kringliggande länder bedöms utdöenderisken vara lägre än vad övriga tillgängliga data antyder. Därför har rödlistningskategorin justerats från VU till NT. (B2b(iii)c(iii,iv)).
Ekologi
Lever på torra, öppna sandiga eller grusiga marker med sparsam ruderatpräglad torrmarksvegetation. Ofta på trädesåkrar med vegetation av t.ex. borsttåtel, i igenväxande grustag eller på andra typer av torra ruderatmarker; mer sällan på rena sandmarker. Trädeslöparen överensstämmer beträffande habitatval med sammetsfrölöparen Harpalus griseus, och påträffas ofta tillsammans med den. Också H. hirtipes är regelbunden följeslagare. Arten fortplantar sig under hösten, och övervintrar som larv. Förmodligen är såväl larven som den fullbildade skalbaggen växtlevande. Den fullbildade skalbaggen påträffas talrikast i augusti-september. Den är nattaktiv, har god spridningsförmåga, och påträffas ofta i vinddrift på havsstränder eller lockad till ljus.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Carabidae (jordlöpare), Släkte Harpalus, Art Harpalus calceatus (Duftschmid, 1812) - trädesfrölöpare Synonymer trädeslöpare

Kategori Nära hotad (NT°)
Kriterier B2b(iii)c(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU°)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Lever på torra, öppna sandiga eller grusiga marker med sparsam vegetation, ofta på trädesåkrar med vegetation av t ex borsttåtel. Känd från spridda lokaler i Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Västergötland, Bohuslän och Uppland. Arten har migrationstendenser och populationen fluktuerar extremt. Under varma somrar kan arten uppträda på många lokaler, men stabila populationer har endast konstaterats i Skåne. Hotas av ändrade brukningsformer (upphört trädesbruk) samt igenväxning av sandmarker. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer i antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Sårbar (VU). Eftersom det finns möjlighet att arten kan invandra från kringliggande länder bedöms utdöenderisken vara lägre än vad övriga tillgängliga data antyder. Därför har rödlistningskategorin justerats från VU till NT. (B2b(iii)c(iii,iv)).
En 10,5–14 mm lång jordlöpare med jämnbred, något tillplattad kroppsform. Svartbrun med halssköldens sidokanter, antenner och fötter ljusare bruna. Täckvingarna längs sidokanten med fin punktur och behåring.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för trädesfrölöpare

Länsvis förekomst och status för trädesfrölöpare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för trädesfrölöpare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bofast endast i sydligaste Sverige. Regelbundet påträffas arten endast i Skåne; därutöver föreligger ströfynd från Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Gotska Sandön, Västergötland, Bohuslän och Uppland. Flertalet av dessa fynd utgörs av enstaka individer; endast i några få fall har reproducerande populationer uppträtt norr om Skåne. Även i Skåne tycks arten vara starkt minskande, och påträffas numera regelbundet endast inom några få begränsade områden i sydöstra Skåne och i Vombsänkan. Närmast i Danmark, även där starkt minskande och numera konstant endast inom ett litet område på östra Jylland. Betecknas i Danmark som akut hotad. I Norge och Finland endast enstaka ströfynd. Världsutbredningen sträcker sig från Europa till Sibirien, Mongoliet och Kina. Minskande såväl i Holland som i Tyskland, där den betecknas som hotad (“gefährdet”).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Harpalini  
  • Släkte
    Harpalus  
  • Art
    Harpalus calceatus(Duftschmid, 1812) - trädesfrölöpare
    Synonymer
    trädeslöpare

Lever på torra, öppna sandiga eller grusiga marker med sparsam ruderatpräglad torrmarksvegetation. Ofta på trädesåkrar med vegetation av t.ex. borsttåtel, i igenväxande grustag eller på andra typer av torra ruderatmarker; mer sällan på rena sandmarker. Trädeslöparen överensstämmer beträffande habitatval med sammetsfrölöparen Harpalus griseus, och påträffas ofta tillsammans med den. Också H. hirtipes är regelbunden följeslagare. Arten fortplantar sig under hösten, och övervintrar som larv. Förmodligen är såväl larven som den fullbildade skalbaggen växtlevande. Den fullbildade skalbaggen påträffas talrikast i augusti-september. Den är nattaktiv, har god spridningsförmåga, och påträffas ofta i vinddrift på havsstränder eller lockad till ljus.

Ekologisk grupp: "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mineraljord/sediment (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Artens status är något svårbedömd p.g.a det sporadiska uppträdandet, men att dess livsmiljö är starkt minskande råder det ingen tvekan om. De viktigaste hoten torde vara ändrade brukningsformer (ökad kemikalieanvändning i jordbruket och upphört trädesbruk på sandiga marker) samt igenväxning av sandmarker som en följd av upphört bete eller igenplantering med tall. Täktrestaurering är också ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Igenväxning av sandmarker måste förhindras genom bibehållen hävd. Ett par av lokalerna i Skåne är belägna på militära övningsfält, där ett intensivt markslitage från körning med militära fordon bidrar till att upprätthålla för arten lämpliga betingelser. Många rödlistade insekter är knutna till de tidiga successionsstadier som ofta skapas i sand- och grustäkter. Rutinerna vid brytning och efterbehandling bör ses över, så att täkternas positiva betydelse kan bibehållas.

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet – hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002:20.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Harpalini  
  • Släkte
    Harpalus  
  • Art
    Harpalus calceatus, (Duftschmid, 1812) - trädesfrölöpare
    Synonymer
    trädeslöpare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.