Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trehornad tordyvel

Organismgrupp Skalbaggar, Bladhorningar och ekoxbaggar Typhaeus typhoeus
Trehornad tordyvel Skalbaggar, Bladhorningar och ekoxbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd 14–22 mm. Kropp blank, enfärgat svart eller svartbrun, även på undersidan. Halssköld bred och kort. Hanen är omisskännlig genom att halsskölden har tre spetsiga framåtriktade horn, som kan vara mer eller mindre långt utdragna. Honan saknar horn och kan därigenom påminna om andra arter.

Alla övriga svenska tordyvel-arter har en starkt metallglänsande (blå, grön, violett) undersida till skillnad från trehornad tordyvel som är svart även på undersidan.
Utbredning
Länsvis förekomst för trehornad tordyvel Observationer i  Sverige för trehornad tordyvel
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Arten är under 1800-talet funnen på minst tre lokaler i Skåne. Det sista fyndet gjordes vid Ängelholm 1893. Därefter är endast ett – troligen vinddrivet – exemplar påträffat, vid Sandhammaren i Skåne 1965.

Närmast i Danmark, där arten har varit minskande och begränsad till Jylland, men är återfunnen på Själland 2015 och Bornholm 2018 (www.billeatlas.dk). De danska återfynden antyder att arten skulle kunna återetablera sig i t.ex. östra Skåne. Världsutbredningen omfattar mellersta och södra Europa, österut till Ryssland, samt norra Marocko.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Lever i spillning på öppen, sandig, kustnära hedmark. Endast känd från Skåne, där den under 1800-talet påträffades på flera lokaler. Under vårt sekel endast känd genom ett vinddriftsfynd på 1960-talet. Orsaken till artens försvinnande från landet är okänd. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Trehornad tordyvel lever i spillning på öppna, sandiga och varma hedmarker eller havsstrandängar med blottad sand och lite vegetation. Den är funnen i spillning från många djurslag (Rössner 2012), svenska fynd har varit särskilt i kaninspillning men även i spillning av hjort.

Hanen och honan gräver 1–1,5 m djupa gångar i marken och tillverkar tvärgångar som fylls med spillning. I jorden i anslutning till varje tvärgång läggs äggen ett och ett. Larvutvecklingen är kort och sker under sommaren. Fullbildade skalbaggar hittas främst under försommaren, då parningen sker, men kan hittas även på hösten.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
· får
· får
· hjortdjur
· hjortdjur
· häst
· häst
· nötkreatur
· nötkreatur
· vildkanin
· vildkanin
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Geotrupidae (Tordyvlar), Släkte Typhaeus, Art Typhaeus typhoeus (Linnaeus, 1758) - trehornad tordyvel Synonymer Typhoeus typhoeus (Linnaeus, 1758)

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Lever i spillning på öppen, sandig, kustnära hedmark. Endast känd från Skåne, där den under 1800-talet påträffades på flera lokaler. Under vårt sekel endast känd genom ett vinddriftsfynd på 1960-talet. Orsaken till artens försvinnande från landet är okänd. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Längd 14–22 mm. Kropp blank, enfärgat svart eller svartbrun, även på undersidan. Halssköld bred och kort. Hanen är omisskännlig genom att halsskölden har tre spetsiga framåtriktade horn, som kan vara mer eller mindre långt utdragna. Honan saknar horn och kan därigenom påminna om andra arter.

Alla övriga svenska tordyvel-arter har en starkt metallglänsande (blå, grön, violett) undersida till skillnad från trehornad tordyvel som är svart även på undersidan.

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för trehornad tordyvel

Länsvis förekomst och status för trehornad tordyvel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för trehornad tordyvel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är under 1800-talet funnen på minst tre lokaler i Skåne. Det sista fyndet gjordes vid Ängelholm 1893. Därefter är endast ett – troligen vinddrivet – exemplar påträffat, vid Sandhammaren i Skåne 1965.

Närmast i Danmark, där arten har varit minskande och begränsad till Jylland, men är återfunnen på Själland 2015 och Bornholm 2018 (www.billeatlas.dk). De danska återfynden antyder att arten skulle kunna återetablera sig i t.ex. östra Skåne. Världsutbredningen omfattar mellersta och södra Europa, österut till Ryssland, samt norra Marocko.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Scarabaeoidea  
  • Familj
    Geotrupidae - Tordyvlar 
  • Underfamilj
    Geotrupinae  
  • Tribus
    Chromogeotrupini  
  • Släkte
    Typhaeus  
  • Art
    Typhaeus typhoeus(Linnaeus, 1758) - trehornad tordyvel
    Synonymer
    Typhoeus typhoeus (Linnaeus, 1758)

Trehornad tordyvel lever i spillning på öppna, sandiga och varma hedmarker eller havsstrandängar med blottad sand och lite vegetation. Den är funnen i spillning från många djurslag (Rössner 2012), svenska fynd har varit särskilt i kaninspillning men även i spillning av hjort.

Hanen och honan gräver 1–1,5 m djupa gångar i marken och tillverkar tvärgångar som fylls med spillning. I jorden i anslutning till varje tvärgång läggs äggen ett och ett. Larvutvecklingen är kort och sker under sommaren. Fullbildade skalbaggar hittas främst under försommaren, då parningen sker, men kan hittas även på hösten.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Efterlämningar av djur (Viktig)
· får - Ovis aries (Har betydelse)
· hjortdjur - Cervidae (Viktig)
· häst - Equus caballus (Har betydelse)
· nötkreatur - Bos taurus (Har betydelse)
· vildkanin - Oryctolagus cuniculus (Viktig)
Främsta anledningen till artens tillbakagång är troligen exploatering eller igenplantering av kustnära sandhedar. Även upphört bete på magra, sandiga betesmarker är troligen en bidragande orsak.


Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Arten är sannolikt försvunnen från landet.

Landin, B. -O. 1957. Bladhorningar. Svensk insektfauna 9. Stockholm.

Roslin, T. et al. 2014. Nordens dyngbaggar. Hyönteistarvike Tibiale OY, Helsingfors.

Rössner, E. 2012. Die Hirschkäfer und Blatthornkäfer Ostdeutschlands (Coleoptera: Scarabaeoidea). Verein der Freunde und Förderer des Naturkundemuseums Erfurt e V., Erfurt.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Sanna Nordström 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Scarabaeoidea  
  • Familj
    Geotrupidae - Tordyvlar 
  • Underfamilj
    Geotrupinae  
  • Tribus
    Chromogeotrupini  
  • Släkte
    Typhaeus  
  • Art
    Typhaeus typhoeus, (Linnaeus, 1758) - trehornad tordyvel
    Synonymer
    Typhoeus typhoeus (Linnaeus, 1758)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Sanna Nordström 2018.