Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trollsmultron

Organismgrupp Kärlväxter Drymocallis rupestris
Trollsmultron Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Trollsmultron är en flerårig ört med lite förgrenad jordstam som övergår i en pålrot. Stjälkarna blir 5–7 dm och kommer ur en bladrosett med parbladiga blad. De få stjälkbladen är oftast trefingrade. Hela växten är hårig och har dessutom glandelhår på blomskaften. Stjälkarna grenar sig kvastlikt och har i topparna ca 2–3 cm stora blommor med 8–14 vita kronblad som är längre än foderbladen. Blomningstiden är vanligen i mitten av juni men beroende av årsmån från maj till juli. Frukterna utgörs av små nötter som omges av det kvarsittande fodret. Till skillnad mot smultron sväller inte blombottnen upp vid frukt-mognaden och det är kanske avsaknaden av en smaklig frukt från de smultronlika blommorna som gett arten dess svenska namn.
Utbredning
Länsvis förekomst för trollsmultron Observationer i  Sverige för trollsmultron
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Trollsmultron finns i Sverige i norra och mellersta Götaland från centrala Småland till Dalsland. I Småland är den sällsynt liksom i Halland. I Västergötland, på Falbygden och i Ätradalen, är den inte så ovanlig och även i Dalsland finns många lokaler, mest koncentrerade till Dalformationen i Skålleruds och Ånimskogs socknar. I västra Västergötland, Värmland och i norra Bohuslän är den sällsynt. Den är försvunnen från Stockholmstrakten Trollsmultron finns på några få ställen i Norge (Oslotrakten) men saknas i de övriga nordiska länderna (ett par adventivfynd i Finland). I övriga Europa finns den i de västra och centrala delarna och ner mot norra Italien och Balkan samt österut till Vitryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer främst i Västergötland, Bohuslän, Dalsland, Småland och Halland. Trollsmultron är ljuskrävande och kanske något kalkgynnad. Arten växer i örtrika torrängar på solöppna backar, åsar, slänter och åkerrenar. Den finns också i öppen, oftast sydvänd klippterräng i bergsbranter och på klipphyllor, oftast på grönstensberg. Trollsmultron missgynnas av igenväxning med buskar och träd. Den gynnas på lokalerna av den förstnämnda typen ovan av hävd men missgynnas av hårt bete. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (2000-6000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 37000 (33000-41000) km² och förekomstarean (AOO) till 500 (450-650) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Trollsmultron är ljuskrävande och kanske något kalkgynnad. Arten växer i örtrika torrängar på solöppna backar, åsar, slänter och åkerrenar. Den finns också i öppen, oftast sydvänd klippterräng i bergsbranter och på klipphyllor, oftast på grönstensberg. Den är ganska konkurrensstark och klarar måttlig igenväxning med örter och gräs. Den är en karaktärsväxt för ”stäppängsvegetationen” på åkerholmar, uddar och breda åkerrenar som ligger i samma gärde som åkern och slogs eller betades med sent betespåsläpp under de år åkern trädades eller utnyttjades till fodervall.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Drymocallis (trollsmultronsläktet), Art Drymocallis rupestris (L.) Soják - trollsmultron Synonymer Potentilla rupestris L.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer främst i Västergötland, Bohuslän, Dalsland, Småland och Halland. Trollsmultron är ljuskrävande och kanske något kalkgynnad. Arten växer i örtrika torrängar på solöppna backar, åsar, slänter och åkerrenar. Den finns också i öppen, oftast sydvänd klippterräng i bergsbranter och på klipphyllor, oftast på grönstensberg. Trollsmultron missgynnas av igenväxning med buskar och träd. Den gynnas på lokalerna av den förstnämnda typen ovan av hävd men missgynnas av hårt bete. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (2000-6000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 37000 (33000-41000) km² och förekomstarean (AOO) till 500 (450-650) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)).
Konventioner Typisk art i 6210 Kalkgräsmarker (Boreal region (BOR))
Trollsmultron är en flerårig ört med lite förgrenad jordstam som övergår i en pålrot. Stjälkarna blir 5–7 dm och kommer ur en bladrosett med parbladiga blad. De få stjälkbladen är oftast trefingrade. Hela växten är hårig och har dessutom glandelhår på blomskaften. Stjälkarna grenar sig kvastlikt och har i topparna ca 2–3 cm stora blommor med 8–14 vita kronblad som är längre än foderbladen. Blomningstiden är vanligen i mitten av juni men beroende av årsmån från maj till juli. Frukterna utgörs av små nötter som omges av det kvarsittande fodret. Till skillnad mot smultron sväller inte blombottnen upp vid frukt-mognaden och det är kanske avsaknaden av en smaklig frukt från de smultronlika blommorna som gett arten dess svenska namn.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för trollsmultron

Länsvis förekomst och status för trollsmultron baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för trollsmultron

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Trollsmultron finns i Sverige i norra och mellersta Götaland från centrala Småland till Dalsland. I Småland är den sällsynt liksom i Halland. I Västergötland, på Falbygden och i Ätradalen, är den inte så ovanlig och även i Dalsland finns många lokaler, mest koncentrerade till Dalformationen i Skålleruds och Ånimskogs socknar. I västra Västergötland, Värmland och i norra Bohuslän är den sällsynt. Den är försvunnen från Stockholmstrakten Trollsmultron finns på några få ställen i Norge (Oslotrakten) men saknas i de övriga nordiska länderna (ett par adventivfynd i Finland). I övriga Europa finns den i de västra och centrala delarna och ner mot norra Italien och Balkan samt österut till Vitryssland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Drymocallis - trollsmultronsläktet 
  • Art
    Drymocallis rupestris(L.) Soják - trollsmultron
    Synonymer
    Potentilla rupestris L.

Trollsmultron är ljuskrävande och kanske något kalkgynnad. Arten växer i örtrika torrängar på solöppna backar, åsar, slänter och åkerrenar. Den finns också i öppen, oftast sydvänd klippterräng i bergsbranter och på klipphyllor, oftast på grönstensberg. Den är ganska konkurrensstark och klarar måttlig igenväxning med örter och gräs. Den är en karaktärsväxt för ”stäppängsvegetationen” på åkerholmar, uddar och breda åkerrenar som ligger i samma gärde som åkern och slogs eller betades med sent betespåsläpp under de år åkern trädades eller utnyttjades till fodervall.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Trollsmultron missgynnas av igenväxning med buskar och träd. Den gynnas på lokalerna av den förstnämnda typen ovan av hävd men missgynnas av hårt bete. Den hotas även av att kvävegynnade arter tränger ut den om åkerholmar och renar blir gödselpåverkade. I klippterräng finns inte så stora hot mer än igenväxning och exploatering.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Att hålla trollsmultronets lokaler borta från sly och buskar är en enkel bevarandeåtgärd. Den traditionella hävden av åkerholmar m.m. bör bibehållas och sådana lokaler bör ej överföras till permanenta betesmarker. Arten bör övervakas av floraväktarna.
Utländska namn – DK: Sten-Potentil, NO: kvitmure, FI: Valkohanhikki, GB: Rock Cinquefoil.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Fridén, L. 1959. Steppäng och Stipakullar på Falbygden. I Från Falbygd till Vänerkust red. N. Karvik.

Fæegri, K. & Danielsen, A. 1996. Maps of Distribution of Norwegian Plants III. The southeastern element. Bergen.

Lagerberg, T. 1947. Vilda växter i Norden II, 2:a uppl.

Lid, J. & Lid, D.T. 1994. Norsk Flora 6. utgåve ved Reidar Elven. Oslo.

Tutin, T. G. et al. 1968. Flora Europaea Volume 2. Cambridge.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 2001. © ArtDatabanken 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Drymocallis - trollsmultronsläktet 
  • Art
    Drymocallis rupestris, (L.) Soják - trollsmultron
    Synonymer
    Potentilla rupestris L.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 2001. © ArtDatabanken 2007.