Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trubbfingersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Clavulinopsis cinereoides
Trubbfingersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Trubbfingersvamp har medelstora, beige eller ljusbruna, tuvade fruktkroppar som är rikligt förgrenade redan från basen. Överst avslutas grenarna med små, korta, gaffelgrenade fingrar. Hela svampen är 4–8 cm hög men är oftast djupt nedsänkt i grässvålen så att endast grenspetsarna sticker upp. Den kan ha en mjölliknande smak och lukt. Trubbfingersvamp är en höstsvamp. Arten påminner till formen om ängsfingersvamp (Clavulinopsis corniculata), som är vanlig i gammal grässvål. Den senare är dock klargul till senapsgul och oftast mindre. En annan närstående art är Clavulinopsis umbrinella. Den är mindre, mer brun och är vanligen ej förgrenad från basen, utan grenarna utgår från en central fot.
Utbredning
Länsvis förekomst för trubbfingersvamp Observationer i  Sverige för trubbfingersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Trubbfingersvamp är funnen i Skåne, på Öland, i Småland, Dalsland, Södermanland, Uppland och Medelpad. 50 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1 000, vilket motsvarar ungefär 2 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 20 000 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning pågår p.g.a. att beteshävden upphör så att den lågvuxna grässvålen ersätts med hög gräsvegetation och sly. Omfattningen är dock svår att bedöma. Den är i övrigt känd från Nordirland och USA. Det är märkligt att så få uppgifter om denna art föreligger. De svenska fynden har gjorts under de senaste åren. Möjligen har arten tidigare förväxlats med andra närstående arter. Några av våra lokaler är skyddade. Arten betraktas som akut hotad i Danmark.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Levnadssätt okänt. Förekommer i mager, mossig grässvål i ängs- och naturbetesmark samt i ädellövskog, oftast på kalkrik mark. En fortlöpande minskning pågår p.g.a. att beteshävden upphör så att den lågvuxna grässvålen ersätts med hög gräsvegetation och sly. Antalet reproduktiva individer skattas till 7000 (700-14000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (350). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 350 (35-700). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1400 (140-1400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Ekologi
Arten växer i mager, mossrik grässvål. De flesta lokalerna är naturbetesmark på relativt kalkrik mark. De öländska fynden har gjorts i tät ädellövskog på mullrik, kalkhaltig lera. På samtliga platser där arten växer förekommer även andra hotade svampar. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser på varje de kända lokalerna. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenteras till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Clavariaceae (fingersvampar), Släkte Clavulinopsis, Art Clavulinopsis cinereoides (G. F. Atk.) Corner - trubbfingersvamp Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Levnadssätt okänt. Förekommer i mager, mossig grässvål i ängs- och naturbetesmark samt i ädellövskog, oftast på kalkrik mark. En fortlöpande minskning pågår p.g.a. att beteshävden upphör så att den lågvuxna grässvålen ersätts med hög gräsvegetation och sly. Antalet reproduktiva individer skattas till 7000 (700-14000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (350). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 350 (35-700). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1400 (140-1400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Trubbfingersvamp har medelstora, beige eller ljusbruna, tuvade fruktkroppar som är rikligt förgrenade redan från basen. Överst avslutas grenarna med små, korta, gaffelgrenade fingrar. Hela svampen är 4–8 cm hög men är oftast djupt nedsänkt i grässvålen så att endast grenspetsarna sticker upp. Den kan ha en mjölliknande smak och lukt. Trubbfingersvamp är en höstsvamp. Arten påminner till formen om ängsfingersvamp (Clavulinopsis corniculata), som är vanlig i gammal grässvål. Den senare är dock klargul till senapsgul och oftast mindre. En annan närstående art är Clavulinopsis umbrinella. Den är mindre, mer brun och är vanligen ej förgrenad från basen, utan grenarna utgår från en central fot.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för trubbfingersvamp

Länsvis förekomst och status för trubbfingersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för trubbfingersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Trubbfingersvamp är funnen i Skåne, på Öland, i Småland, Dalsland, Södermanland, Uppland och Medelpad. 50 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1 000, vilket motsvarar ungefär 2 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 20 000 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning pågår p.g.a. att beteshävden upphör så att den lågvuxna grässvålen ersätts med hög gräsvegetation och sly. Omfattningen är dock svår att bedöma. Den är i övrigt känd från Nordirland och USA. Det är märkligt att så få uppgifter om denna art föreligger. De svenska fynden har gjorts under de senaste åren. Möjligen har arten tidigare förväxlats med andra närstående arter. Några av våra lokaler är skyddade. Arten betraktas som akut hotad i Danmark.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Clavariaceae - fingersvampar 
  • Släkte
    Clavulinopsis  
  • Art
    Clavulinopsis cinereoides(G. F. Atk.) Corner - trubbfingersvamp

Arten växer i mager, mossrik grässvål. De flesta lokalerna är naturbetesmark på relativt kalkrik mark. De öländska fynden har gjorts i tät ädellövskog på mullrik, kalkhaltig lera. På samtliga platser där arten växer förekommer även andra hotade svampar. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser på varje de kända lokalerna. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenteras till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det främsta hotet är att hävden på växtplatserna upphör så att markerna växer igen och grässvålen ersätts med högt gräs och sly. Även skogsplantering eller användning av gödning i gammal hagmark innebär ett hot. I lövskog kan arten hotas av röjning eller av att lövskogen ersätts med barrskog. På sikt kan kvävenedfall och försurning från luftföroreningar vara negativa.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Kända växtplatser utan skydd måste säkerställas. Lokalen i Medelpad är en hackslåttäng. Det är angeläget att denna hävd fortsätter. Ogödslade, kulturbetingade gräsmarker bör generellt skyddas och hävdas på traditionellt sätt, vanligen med bete av nötkreatur. De lövskogar arten förekommer i har höga naturvärden och stor försiktighet bör gälla för skogsbruk. Kontinuiteten i trädskiktet får inte brytas och det får inte ske ett trädslagsbyte.

Corner, E.J.H. 1950. A monograph of Clavaria and allied genera. Annals of Botany Memoirs 1.

Corner, E.J.H. 1970. Supplement to "A monograph of Clavaria and allied genera". Nova Hedwigia Beiheft 33.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Clavariaceae - fingersvampar 
  • Släkte
    Clavulinopsis  
  • Art
    Clavulinopsis cinereoides, (G. F. Atk.) Corner - trubbfingersvamp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.