Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trubbig buskblomfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Parasyrphus groenlandicus
Trubbig buskblomfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mindre art med gult och mycket brett ansikte (två tredjedelar av huvudets bredd), håriga ögon och gula parfläckar på bakkroppen. Hanen har påfallande uppsvälld panna med mycket trubbig pannvinkel. Flyger i Dalarnas och Jämtlands fjälltrakter i juli.

Längd 9-11 mm (på Grönland och i Kanada ibland mindre). Ansiktet är mycket brett, ungefär två tredjedelar av huvudets bredd vid antennfästet. Det är gult med mer eller mindre bred svart munkant och breda svarta kinder samt gles, ljus pudring och övervägande svart behåring. Hanens panna är kraftigt uppsvälld med mycket trubbig pannvinkel (ca 130 grader). Den är gulbrun till svart med påfallande tät, utstående och övervägande svart behåring (ett veritabelt hårsvall) samt grå pudring i bakre halvan. Honans panna är också uppsvälld och (liksom hjässan) gråbrunpudrad. Lunulan är gul till gulbrun. Antennerna är helt eller övervägande svarta; tredje segmentet varierar i färg från gult till svart. Ögonen har tät, ljus behåring och hanens delögon är påfallande större i övre halvan än i nedre halvan. Skutellen är gul med svarta hörnfläckar, ofta dessutom med smal svart framkant. Tergit 3 och 4 har gula parfläckar som hos hanen är golfklubbeformade och hos honan mer ishockeyklubbeformade (ibland nästan jämnsmala). Avståndet mellan fläckarna är normalt större än avståndet till tergitens framkant. Behåringen på tergit 2, liksom på övriga tergiters gula partier, är övervägande utstående och ljus. I övrigt är behåringen övervägande utstående till något bakåtlutande och svart. Sterniterna är ofta gula med en brun eller svart fläck på åtminstone sternit 2 och 3. Vingarna är svagt bruntonade med ljusgult vingmärke. Hanens fram- och mellanlår är svarta i inre halvan, baklåren i de inre tre fjärdedelarna. Honans framlår är bara svarta i inre tredjedelen och de övriga låren normalt i än mindre utsträckning. Skenbenen är gula; endast hanens bakskenben har ibland en tydlig svart ring, de övriga har på sin höjd en antydan till svart ring. Fötterna är svarta.
Den på samma lokaler oftast betydligt vanligare arten Parasyrphus tarsatus har smalare ansikte. Hanen har dessutom mindre uppsvälld panna och rät till endast svagt trubbig pannvinkel.
Utbredning
Länsvis förekomst för trubbig buskblomfluga Observationer i  Sverige för trubbig buskblomfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Trubbig buskblomfluga förekommer sällsynt nära trädgränsen i de södra svenska fjälltrakterna (från Värmland till Jämtland) samt i södra Norge och nordligaste Finland. Det finns dock bara ett fåtal spridda, oftast äldre fynd. Sannolikt är arten förbisedd. Den förekommer troligen sällsynt längs hela fjällkedjan och finns förmodligen även på Spetsbergen samt i den nordligaste europeiska delen av Ryssland. Arten förekommer vidare i nordvästra och nordöstra Sibirien inklusive Novaja Zemlja och Wrangels ö, samt på Grönland och i arktiska områden i Alaska och Kanada.
Trubbig buskblomfluga var länge känd endast känd från Dalarna (Fulufjället 1927).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Trubbig buskblomfluga är endast känd från Dalarna (Fulufjället 1927). Den kan dock troligen förekomma längs hela fjällkedjan men sannolikt förbisedd. Populationer finns i angränsande fjällområden i både Norge och Finland. Arten förekommer i fjällnära barrskogar, på kalfjäll och tundra där larven sannolikt lever av bladlöss på videarter. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Trubbig buskblomfluga förekommer i anslutning till högt belägna barrskogar samt på kalfjäll och tundra. Den besöker i Dalafjällen blommor av hjortron Rubus chamaemorus och lappvide Salix lapponum. Den kända flygtiden i Sverige är juli, men flygtiden börjar sannolikt liksom i Norge redan vid midsommar. Larven livnär sig troligen av bladlöss som lever på bl.a. nordliga viden.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Djurätare (karnivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
· bladlöss
· bladlöss
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Syrphidae (blomflugor), Släkte Parasyrphus (buskblomflugor), Art Parasyrphus groenlandicus (Nielsen, 1910) - trubbig buskblomfluga Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Trubbig buskblomfluga är endast känd från Dalarna (Fulufjället 1927). Den kan dock troligen förekomma längs hela fjällkedjan men sannolikt förbisedd. Populationer finns i angränsande fjällområden i både Norge och Finland. Arten förekommer i fjällnära barrskogar, på kalfjäll och tundra där larven sannolikt lever av bladlöss på videarter. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En mindre art med gult och mycket brett ansikte (två tredjedelar av huvudets bredd), håriga ögon och gula parfläckar på bakkroppen. Hanen har påfallande uppsvälld panna med mycket trubbig pannvinkel. Flyger i Dalarnas och Jämtlands fjälltrakter i juli.

Längd 9-11 mm (på Grönland och i Kanada ibland mindre). Ansiktet är mycket brett, ungefär två tredjedelar av huvudets bredd vid antennfästet. Det är gult med mer eller mindre bred svart munkant och breda svarta kinder samt gles, ljus pudring och övervägande svart behåring. Hanens panna är kraftigt uppsvälld med mycket trubbig pannvinkel (ca 130 grader). Den är gulbrun till svart med påfallande tät, utstående och övervägande svart behåring (ett veritabelt hårsvall) samt grå pudring i bakre halvan. Honans panna är också uppsvälld och (liksom hjässan) gråbrunpudrad. Lunulan är gul till gulbrun. Antennerna är helt eller övervägande svarta; tredje segmentet varierar i färg från gult till svart. Ögonen har tät, ljus behåring och hanens delögon är påfallande större i övre halvan än i nedre halvan. Skutellen är gul med svarta hörnfläckar, ofta dessutom med smal svart framkant. Tergit 3 och 4 har gula parfläckar som hos hanen är golfklubbeformade och hos honan mer ishockeyklubbeformade (ibland nästan jämnsmala). Avståndet mellan fläckarna är normalt större än avståndet till tergitens framkant. Behåringen på tergit 2, liksom på övriga tergiters gula partier, är övervägande utstående och ljus. I övrigt är behåringen övervägande utstående till något bakåtlutande och svart. Sterniterna är ofta gula med en brun eller svart fläck på åtminstone sternit 2 och 3. Vingarna är svagt bruntonade med ljusgult vingmärke. Hanens fram- och mellanlår är svarta i inre halvan, baklåren i de inre tre fjärdedelarna. Honans framlår är bara svarta i inre tredjedelen och de övriga låren normalt i än mindre utsträckning. Skenbenen är gula; endast hanens bakskenben har ibland en tydlig svart ring, de övriga har på sin höjd en antydan till svart ring. Fötterna är svarta.
Den på samma lokaler oftast betydligt vanligare arten Parasyrphus tarsatus har smalare ansikte. Hanen har dessutom mindre uppsvälld panna och rät till endast svagt trubbig pannvinkel.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för trubbig buskblomfluga

Länsvis förekomst och status för trubbig buskblomfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för trubbig buskblomfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Trubbig buskblomfluga förekommer sällsynt nära trädgränsen i de södra svenska fjälltrakterna (från Värmland till Jämtland) samt i södra Norge och nordligaste Finland. Det finns dock bara ett fåtal spridda, oftast äldre fynd. Sannolikt är arten förbisedd. Den förekommer troligen sällsynt längs hela fjällkedjan och finns förmodligen även på Spetsbergen samt i den nordligaste europeiska delen av Ryssland. Arten förekommer vidare i nordvästra och nordöstra Sibirien inklusive Novaja Zemlja och Wrangels ö, samt på Grönland och i arktiska områden i Alaska och Kanada.
Trubbig buskblomfluga var länge känd endast känd från Dalarna (Fulufjället 1927).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Syrphinae  
  • Tribus
    Syrphini  
  • Släkte
    Parasyrphus - buskblomflugor 
  • Art
    Parasyrphus groenlandicus(Nielsen, 1910) - trubbig buskblomfluga

Trubbig buskblomfluga förekommer i anslutning till högt belägna barrskogar samt på kalfjäll och tundra. Den besöker i Dalafjällen blommor av hjortron Rubus chamaemorus och lappvide Salix lapponum. Den kända flygtiden i Sverige är juli, men flygtiden börjar sannolikt liksom i Norge redan vid midsommar. Larven livnär sig troligen av bladlöss som lever på bl.a. nordliga viden.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Djurätare (karnivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· bladlöss - Aphidoidea (Viktig)
Kunskapsläget för arten är begränsat, det är därför svårt att bedömma hot mot arten. Klimatförändringar kan påverka arten negativt.
Artens biologi och aktuella utbredning i Sverige behöver studeras för att kunna ge mer precisa förslag till åtgärder.
Namngivning: Parasyrphus groenlandicus (Nielsen, 1910). Originalbeskrivning: Catacomba groenlandica. The Insects of the ”Danmark 2” Expedition: 61. Synonymer: Epistrophe tarsata var. scandinavica Gaunitz 1963; Syrphus latifrons Ringdahl, 1928. (som n.sp. eller var. till tarsatus Zetterstedt, 1938).

Etymologi: groenlandicus (lat.) = grönländsk.

Uttal: [Paras´yrfus grönlándikus]

Bartsch, H. 1995. Check List for Swedish Hoverflies. Eget förlag, Järfälla.

Bartsch, H. 2001. Swedish Province Catalogue for Hoverflies (Diptera, Syrphidae). Entomologisk tidskrift 122:

189-

Bartsch, H. 1997. Efterlysta, ovanliga, förbisedda och några andra intressanta norrländska blomflugor (Diptera, Syrphidae). Natur i Norr 16: 69-94.

Bartsch, Hans; Binkiewicz, Elizabeth; Nasibov, Erik; Nordin, Anna; Rådén, Anders & Östman Torbjörn. 2009. Tvåvingar: Blomflugor. Diptera: Syrphidae: Syrphinae. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Haarto, A. 2002: Two trips to collect hoverflies (Diptera, Syrphidae) in the mountains of Kilpisjärvi in Finnish Lapland. Sahlbergia 7: 26-32.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Jonas Sandström 2013 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Syrphinae  
  • Tribus
    Syrphini  
  • Släkte
    Parasyrphus - buskblomflugor 
  • Art
    Parasyrphus groenlandicus, (Nielsen, 1910) - trubbig buskblomfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Jonas Sandström 2013 (naturvårdsinformation).