Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trubbtandad lövknäppare

Organismgrupp Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare Crepidophorus mutilatus
Trubbtandad lövknäppare Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 11–18 mm lång knäppare med svart, fettglänsande färg. Antennerna är påfallande långa. Halssköldens bakhörn är hos denna art, till skillnad från de flesta andra knäppare, starkt avrundade. Liksom sina släktingar har den fullbildade skalbaggen hoppförmåga om den hamnar på rygg. Det är även observerat att den knäpper då den springer omkring på träden.
Utbredning
Länsvis förekomst för trubbtandad lövknäppare Observationer i  Sverige för trubbtandad lövknäppare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från spridda landskap från Skåne till Västmanland. Närmast i Danmark, Finland och Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larven livnär sig främst som rovdjur på andra insektslarver i blöt ved och mulm i ihåliga lövträd. Arten är påträffad i en rad olika lövträd, främst ek och bok, och även vid något tillfälle i gran. Utvecklingen sker främst i ihåliga levande träd, men larven kan även leva i helt döda hålträd. Arten verkar vara knuten dels till naturskogar med gott om hålträd, dels till betesmarker i olika stadier av igenväxning med ett inslag av ihåliga, grova träd. Arten förekommer även i alléer och parker med hålträd. Larven har en utvecklingstid som sträcker sig över åtskilliga år. Känd från spridda landskap från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (400-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)). Global rödlistningskategori: NT (2001).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i blöt ved och mulm i ihåliga lövträd, främst i ihåliga levande träd, men även i helt döda hålträd. Arten är påträffad i en rad olika lövträd, främst ek och bok, och även vid något tillfälle i gran. Såväl i naturskogar med gott om hålträd som i hagmarker med ihåliga, grova träd. Arten förekommer även i alléer och parker med hålträd. Larven livnär sig främst som rovdjur på andra insektslarver, och har en utvecklingstid som sträcker sig över åtskilliga år. Före förpuppningen, som sker på försommaren, går den gärna in i torrare död ved. Den fullbildade skalbaggen är mycket kortlivad och påträffas från mitten av juni till juli såväl dag- som nattetid springande på hålträden. Larverna hittas betydligt oftare än de fullbildade skalbaggarna. Flertalet fynd av fullbildade djur görs numera i olika typer av barriärfällor som sätts ut på trädstammar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· hästkastanj
· hästkastanj
· lönnar
· lönnar
· popplar
· popplar
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Levande träd
Levande träd
· almar
· almar
· askar
· askar
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bokar
· bokar
· ekar
· ekar
· lindar
· lindar
· lönnar
· lönnar
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Elateridae (knäppare), Släkte Crepidophorus, Art Crepidophorus mutilatus (Rosenhauer, 1847) - trubbtandad lövknäppare Synonymer Athous mutilatus Rosenhauer, 1847

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larven livnär sig främst som rovdjur på andra insektslarver i blöt ved och mulm i ihåliga lövträd. Arten är påträffad i en rad olika lövträd, främst ek och bok, och även vid något tillfälle i gran. Utvecklingen sker främst i ihåliga levande träd, men larven kan även leva i helt döda hålträd. Arten verkar vara knuten dels till naturskogar med gott om hålträd, dels till betesmarker i olika stadier av igenväxning med ett inslag av ihåliga, grova träd. Arten förekommer även i alléer och parker med hålträd. Larven har en utvecklingstid som sträcker sig över åtskilliga år. Känd från spridda landskap från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (400-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)). Global rödlistningskategori: NT (2001).
Global rödlistning NT (2010)
En 11–18 mm lång knäppare med svart, fettglänsande färg. Antennerna är påfallande långa. Halssköldens bakhörn är hos denna art, till skillnad från de flesta andra knäppare, starkt avrundade. Liksom sina släktingar har den fullbildade skalbaggen hoppförmåga om den hamnar på rygg. Det är även observerat att den knäpper då den springer omkring på träden.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för trubbtandad lövknäppare

Länsvis förekomst och status för trubbtandad lövknäppare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för trubbtandad lövknäppare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från spridda landskap från Skåne till Västmanland. Närmast i Danmark, Finland och Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Denticollinae  
  • Tribus
    Denticollini  
  • Släkte
    Crepidophorus  
  • Art
    Crepidophorus mutilatus(Rosenhauer, 1847) - trubbtandad lövknäppare
    Synonymer
    Athous mutilatus Rosenhauer, 1847

Larvutvecklingen sker i blöt ved och mulm i ihåliga lövträd, främst i ihåliga levande träd, men även i helt döda hålträd. Arten är påträffad i en rad olika lövträd, främst ek och bok, och även vid något tillfälle i gran. Såväl i naturskogar med gott om hålträd som i hagmarker med ihåliga, grova träd. Arten förekommer även i alléer och parker med hålträd. Larven livnär sig främst som rovdjur på andra insektslarver, och har en utvecklingstid som sträcker sig över åtskilliga år. Före förpuppningen, som sker på försommaren, går den gärna in i torrare död ved. Den fullbildade skalbaggen är mycket kortlivad och påträffas från mitten av juni till juli såväl dag- som nattetid springande på hålträden. Larverna hittas betydligt oftare än de fullbildade skalbaggarna. Flertalet fynd av fullbildade djur görs numera i olika typer av barriärfällor som sätts ut på trädstammar.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· hästkastanj - Aesculus hippocastanum (Har betydelse)
· lönnar - Acer (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· askar - Fraxinus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bokar - Fagus (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· lindar - Tilia (Har betydelse)
· lönnar - Acer (Har betydelse)
Efterlämningar av djur (Har betydelse)
Dött träd (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
De flesta av artens förekomstmiljöer förlorar kontinuerligt lämpliga hålträd och inga eller endast mycket få tillkommer. Inte minst gäller detta parker och alléer, där gamla ihåliga träd ofta systematiskt gallras bort. Arten löper därför stor risk att försvinna från en stor del av sitt utbredningsområde om inte speciell hänsyn tas till de gamla hålträden.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Allt måste göras för att så snabbt som möjligt avsätta områden med naturskog och gamla hagmarker med hålträd som reservat i Sydsverige. I de bestånd där arten finns bör den rutinmässiga nedhuggningen av gamla, ihåliga träd omgående upphöra. Förmodligen gynnades arten i gamla tider av hamling varför detta bruk bör återupptas i större utsträckning för att skapa hålträd i framtiden. I samband med vård av parker och alléer bör allt göras för att rädda de gamla hålträden. Metoden att kapa av krondelen och göra högstubbar bör undersökas.

Baranowski, R. 1975. Några bidrag till kännedomen om Coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 1. Ent. Tidskr. 96: 104–105.

Horion, A. 1953. Faunistik der mitteleuropeischen Käfer III: 256–257. München.

Lundberg, S. 1963. Bidrag till kännedomen om svenska skalbaggar. 8. Ent. Tidskr. 84: 247.

Martin, O. 1989. Smaeldere (Coleoptera, Elateridae) fra gammel lövskog i Danmark. Ent. Medd. 57(1–2).

Nilsson, S.G. & Baranowski, R. 1994. Indikatorer på jätteträdskontinuitet – Svenska förekomster av knäppare som är beroende av grova, levande träd. Ent. Tidskr. 115: 86–88 Palm, T. 1954. Anteckningar om svenska skalbaggar. IX. Ent. Tidskr. 75: 18–19.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mitteschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 245.

Palm, T. 1965. Anteckningar om svenska skalbaggar XVI. Ent. Tidskr. 86: 244.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Denticollinae  
  • Tribus
    Denticollini  
  • Släkte
    Crepidophorus  
  • Art
    Crepidophorus mutilatus, (Rosenhauer, 1847) - trubbtandad lövknäppare
    Synonymer
    Athous mutilatus Rosenhauer, 1847
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999.