Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trumpetdvärgmossa

Organismgrupp Mossor Seligeria oelandica
Trumpetdvärgmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skotten kan bli upp till 2 cm höga. De växer enstaka eller i bruna till svarta tuvor. Bladen smalnar av från en oval bas till en långt utdragen spets som fylls ut av den kraftiga nerven. Bladkanten är otandad. Arten är samkönad och kapslar är van-liga. Kapselskaftet är upp till 2,5 mm långt. Den torra, tömda kapseln är trattlik med mycket bred mynning. Peristomtänderna är rödbruna, korta och trubbiga. Kolumellan förlängs något sedan sporerna har mognat, och det upphöjda locket sitter ofta kvar även efter sporspridningen. Sporerna är (20-)23-30 µm i diameter.
Vimpelmossa S. carniolica har liknande kapsel, men åtminstone honbladen är böjda och har en mycket långt utdragen, hårfin spets. Trumpetdvärgmossa växer i fjällen ibland tillsammans med kantdvärgmossa S. tristichoides som dock har en torr, tömd kapsel med något trattlik men inte lika bred mynning. S. tristichoides har dessutom längre blad i tre rader och längre, mer vasspetsade peristomtänder samt tidigt avfallande lock.
Utbredning
Länsvis förekomst för trumpetdvärgmossa Observationer i  Sverige för trumpetdvärgmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer mycket sällsynt i de södra kalkområdena i Sverige. Dessutom påträffas den sällsynt men lokalt relativt rikligt i de nordligaste fjälltrakterna. I Norden i övrigt finns arten på två lokaler i Norge och två på Svalbard (Frisvoll & Blom 1992). Totalutbredningen omfattar även några få lokaler i övriga Europa (på Irland och i Karpaterna), västligaste Sibirien och nordligaste Nordamerika. Trumpetdvärgmossa är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Trumpetdvärgmossa växer på översilad kalksten och är funnen på ett fåtal platser dels i södra Sverige och dels i fjällen. Den är knuten till en speciell kalkberggrund som har en begränsad utbredning i Sverige och är ett attraktivt exkursionsmål för bryologer. Den är relativt fåtalig på varje lokal. Arten är ej återfunnen på alla sina lokaler i Västergötland och Gotland och det har med säkerhet skett en tidigare minskning. Förekomsterna är beroende av fuktighet vilket gör arten sårbara för långa perioder av torka. Antalet reproduktiva individer skattas till 750 (50-7500). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (4-600) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Trumpetdvärgmossa växer på kalksten och kalkrika skiffrar. Vatten översilar växtplatserna åtminstone tidvis. I branta sluttningar i fjällen växer arten på klippor i småbäckar som periodvis torkar upp och på sluttande hällar som översilas av avrinningen från mer höglänt terräng. I fjällen finns även lokaler på stränder av sjöar och vattendrag som påverkas av vattenstänk. Ölandslokalen utgörs av en strandbrant som ständigt är fuktig genom det nedsipprande vattnet från den ovanför belägna kärrmarken. På Gotland är arten påträffad på översilade strandklinter och längs strömmande vatten. I denna miljö finner man ibland även vimpelmossa S. carniolica badande i gräddvita algmattor. På en lokal i Torne lappmark växer arten tillsammans med kantdvärgmossa och skifferblindia Blindia caespiticia. På den norska lokalen växte trumpetdvärgmossa tillsammans med liten glansmossa Orthothecium intricatum, hattmossa Hymenostylium recurvirostrum, sipperblindia Blindia acuta, kruskalkmossa Tortella tortuosa, kantdvärgmossa och bäckslevmossa Jungermannia atrovirens. Mogna kapslar påträffas framförallt på sommaren.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Grimmiales, Familj Seligeriaceae, Släkte Seligeria (dvärgmossor), Art Seligeria oelandica C.E.O.Jensen & Medelius - trumpetdvärgmossa Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Trumpetdvärgmossa växer på översilad kalksten och är funnen på ett fåtal platser dels i södra Sverige och dels i fjällen. Den är knuten till en speciell kalkberggrund som har en begränsad utbredning i Sverige och är ett attraktivt exkursionsmål för bryologer. Den är relativt fåtalig på varje lokal. Arten är ej återfunnen på alla sina lokaler i Västergötland och Gotland och det har med säkerhet skett en tidigare minskning. Förekomsterna är beroende av fuktighet vilket gör arten sårbara för långa perioder av torka. Antalet reproduktiva individer skattas till 750 (50-7500). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (4-600) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Skotten kan bli upp till 2 cm höga. De växer enstaka eller i bruna till svarta tuvor. Bladen smalnar av från en oval bas till en långt utdragen spets som fylls ut av den kraftiga nerven. Bladkanten är otandad. Arten är samkönad och kapslar är van-liga. Kapselskaftet är upp till 2,5 mm långt. Den torra, tömda kapseln är trattlik med mycket bred mynning. Peristomtänderna är rödbruna, korta och trubbiga. Kolumellan förlängs något sedan sporerna har mognat, och det upphöjda locket sitter ofta kvar även efter sporspridningen. Sporerna är (20-)23-30 µm i diameter.
Vimpelmossa S. carniolica har liknande kapsel, men åtminstone honbladen är böjda och har en mycket långt utdragen, hårfin spets. Trumpetdvärgmossa växer i fjällen ibland tillsammans med kantdvärgmossa S. tristichoides som dock har en torr, tömd kapsel med något trattlik men inte lika bred mynning. S. tristichoides har dessutom längre blad i tre rader och längre, mer vasspetsade peristomtänder samt tidigt avfallande lock.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för trumpetdvärgmossa

Länsvis förekomst och status för trumpetdvärgmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för trumpetdvärgmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer mycket sällsynt i de södra kalkområdena i Sverige. Dessutom påträffas den sällsynt men lokalt relativt rikligt i de nordligaste fjälltrakterna. I Norden i övrigt finns arten på två lokaler i Norge och två på Svalbard (Frisvoll & Blom 1992). Totalutbredningen omfattar även några få lokaler i övriga Europa (på Irland och i Karpaterna), västligaste Sibirien och nordligaste Nordamerika. Trumpetdvärgmossa är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Grimmiales  
  • Familj
    Seligeriaceae  
  • Släkte
    Seligeria - dvärgmossor 
  • Art
    Seligeria oelandicaC.E.O.Jensen & Medelius - trumpetdvärgmossa

Trumpetdvärgmossa växer på kalksten och kalkrika skiffrar. Vatten översilar växtplatserna åtminstone tidvis. I branta sluttningar i fjällen växer arten på klippor i småbäckar som periodvis torkar upp och på sluttande hällar som översilas av avrinningen från mer höglänt terräng. I fjällen finns även lokaler på stränder av sjöar och vattendrag som påverkas av vattenstänk. Ölandslokalen utgörs av en strandbrant som ständigt är fuktig genom det nedsipprande vattnet från den ovanför belägna kärrmarken. På Gotland är arten påträffad på översilade strandklinter och längs strömmande vatten. I denna miljö finner man ibland även vimpelmossa S. carniolica badande i gräddvita algmattor. På en lokal i Torne lappmark växer arten tillsammans med kantdvärgmossa och skifferblindia Blindia caespiticia. På den norska lokalen växte trumpetdvärgmossa tillsammans med liten glansmossa Orthothecium intricatum, hattmossa Hymenostylium recurvirostrum, sipperblindia Blindia acuta, kruskalkmossa Tortella tortuosa, kantdvärgmossa och bäckslevmossa Jungermannia atrovirens. Mogna kapslar påträffas framförallt på sommaren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Vattendrag

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Allt som kan förändra fuktigheten på lokalen utgör hot. Då trumpetdvärgmossan främst växer på översilade klippor, utgör varje förändring av hydrologin i form av t.ex. dränering ett hot. Stenbrytning och annan exploatering av lokalerna utgör andra potentiella hot mot arten.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Ingrepp som förändrar lokalklimatet på lokalerna för arten bör undvikas. Ingrepp som leder till att hydrologin förändras så att vattenöversilningen upphör eller minskar måste undvikas. Kända lokaler bör skyddas mot stenbrytning och annan exploatering. Arten bör eftersökas i lämpliga miljöer och ytterligare återbesök på kända lokaler måste ske för att se om ytterligare åtgärder behövs för att skydda arten.
Utländska namn - NO: Begerblygmose, GB: Irish Rock-bristle.

Etymologi: oelandicus = öländsk, från Öland; Oelandia (lat.) = Öland; suffixet -icus (lat.).
Uttal: [Seligeria ölándika]

KEY FACTS Irish Rock-bristle. Shoots from a few millimetres up to 2 cm long, growing scattered or forming brown to black tufts. Capsules common, funnel-shaped when empty, with short blunt teeth. Columella somewhat lengthened after spore maturity. Seta up to 2.5 mm. Spores (20-)23-30 µm, mature in summer. - Grows on periodically flushed limestone and schist. In the Scandes mountains found in small dried-up brooks, on sloping flatrocks and at the shores of lakes and streams. On the islands of Öland and Gotland found on coastal cliffs and along streams. A very rare species.

Carlsson, P. 1983. Ölandsexkursionen 21-23/5 -83. Mossornas Vänner 19: 8-9.

Coker, P.D. 1983. Seligeria carniolica (Breidl. & Beck) Nyh. and Seligeria oelandica C. Jens. & Med.; two mosses new to Norway. Lindbergia 9: 81-85.

Favreau, M. & Brassard, G.R. 1987. Seligeria oelandica C. Jens. and Med., new to eastern North America. Lindbergia 13: 91-92.

Frisvoll, A.A. & Blom, H.H. 1992. Trua moser i Norge med Svalbard; raud liste. NINA Utredning 42: 1-55.

Gos, L. 1993. Seligeria oelandica (Musci, Seligeriaceae) in Switzerland. Fragmenta Floristica et Geobotanica 38: 323-324 Hakelier, N. & Larsson, B.M.P. 1974. Nordisk Bryologisk Förenings exkursion 1974. Lindbergia 3: 345-346.

Jensen, C. & Medelius, S. 1929. Till kännedomen om Ölands mossflora. Bot. Not. 91: 29-51.

Lönnell, N. 2006. Seligeria oelandica trumpetdvärgmossa s. 211-212. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Mårtensson, O. 1956. Bryophytes of the Torneträsk Area, Northern Swedish Lappland II Musci. Kungl. Sv. Vetensk. Akad. avhandlingar i naturskyddsärenden 14.

Nyman, P.O. & Uggla, W.R. 1950. Några nya mosslokaler från Torneträskområdet. Svensk Bot. Tidskr. 44: 194-202.

Ochyra, R. 1991. Seligeria oelandica new record, a phytogeographically interesting moss newly recorded from central Europe. Folia Geobotanica et Phytotaxonomica 26: 181-191.

Vitt, D.H. 1976. The genus Seligeria in North America. Lindbergia 3: 241-275.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Lönnell 1998. Rev. Niklas Lönnell 2006. Uppdaterat 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Grimmiales  
  • Familj
    Seligeriaceae  
  • Släkte
    Seligeria - dvärgmossor 
  • Art
    Seligeria oelandica, C.E.O.Jensen & Medelius - trumpetdvärgmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Lönnell 1998. Rev. Niklas Lönnell 2006. Uppdaterat 2010.