Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trydvärgmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Stigmella lonicerarum
Trydvärgmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En enfärgad, bronsglänsande mal med mörkbrunt huvud. Larven lever på skogstry och förekommer mycket lokalt i östra Sverige.

Vingspann 4–5 mm. Huvudet är smutsbrunt till svartbrunt, kragen och ögonlocken gulvita. Antennen är ungefär hälften så lång som framvingen. Mellankroppen är grönaktigt bronsfärgad och bakkroppen gråbrun med en grågul–gråbrun analtofs. Framvingen är glattfjällig, grönaktigt bronsfärgad med måttlig glans och yttre delen är mörkare med svag purpurton. Fransarna är brungrå med ljusare spets. Bakvingen och dess fransar är grå. 

Larven är gul och kokongen ljusbrun.

Genitalier: Hos hanen har uncus en V-formig inskärning i mitten. Genitalklaffen har en smalt utdragen, böjd spets. Utskotten på transtilla är ganska korta och trubbiga. Vinculum har en grunt V-formig inbuktning. Aedeagus är grov, lika stor som den övriga genitalkapseln, och med en tät grupp av cornuti som tilltar i storlek mot spetsen. Hos honan är corpus bursae liten, saknar mikrostruktur (pektinering), och dess bihang är brett och något längre än halva corpus bursae.
Utbredning
Länsvis förekomst för trydvärgmal Observationer i  Sverige för trydvärgmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Trydvärgmal rapporterades som ny för Sverige 1973, då den kläcktes från minor som påträffats i Enskede, Södermanland. Därefter påträffades den på Vista Kulle norr om Huskvarna, men den populationen tycks numera vara borta. Vidare har den upptäckts på Fårö och söder om Slite på Gotland. Den har också hittats i Östergötland och Uppland. I Södersätra, Sollentuna, förekommer den stabilt i hagmark med skogstry under ek. Fjärilen betraktas överallt som sällsynt och lokal. Den saknas i Danmark och Norge. I Finland förekommer den på Åland och i den sydvästligaste delen. Världsutbredningen sträcker sig från Nord- och Centraleuropa söderut till norra Italien och österut till Volgaområdet, men arten saknas i västra Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Trydvärgmal är endast känd från ett litet antal lokaler vitt spridda över östra Göta- och Svealand norrut till Dalälvens utlopp. Trots att värdväxten skogstry (Lonicera xylosteum) är utbredd tycks arten endast kunna förekomma på ett fåtal mycket rika lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (20-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Trydvärgmal förekommer extremt lokalt, ofta i kuperad terräng där värdväxten växer invid stenblock eller bergsknallar. Mikroklimatet bör vara gynnsamt, vilket betyder god solinstrålning för att värma klipporna. Den har sannolikt en generation per år, eftersom den hittills bara påträffats som fullbildad fjäril i maj–juni. Ägget läggs på endera sidan av blad av skogstry Lonicera xylosteum. Mina med larv ses i september. I början är den smal och löper nära bladkanten, sedan fortsätter den i några parallella vindlingar med exkrementerna i en smal mittlinje längs hela gångminan.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Buskmark
Buskmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· skogstry
· skogstry
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Nepticulidae (dvärgmalar), Släkte Stigmella, Art Stigmella lonicerarum (Frey, 1856) - trydvärgmal Synonymer Stigmella lonicerarum (Frey, 1856), Nepticula lonicerarum Frey, 1856

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Trydvärgmal är endast känd från ett litet antal lokaler vitt spridda över östra Göta- och Svealand norrut till Dalälvens utlopp. Trots att värdväxten skogstry (Lonicera xylosteum) är utbredd tycks arten endast kunna förekomma på ett fåtal mycket rika lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (20-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
En enfärgad, bronsglänsande mal med mörkbrunt huvud. Larven lever på skogstry och förekommer mycket lokalt i östra Sverige.

Vingspann 4–5 mm. Huvudet är smutsbrunt till svartbrunt, kragen och ögonlocken gulvita. Antennen är ungefär hälften så lång som framvingen. Mellankroppen är grönaktigt bronsfärgad och bakkroppen gråbrun med en grågul–gråbrun analtofs. Framvingen är glattfjällig, grönaktigt bronsfärgad med måttlig glans och yttre delen är mörkare med svag purpurton. Fransarna är brungrå med ljusare spets. Bakvingen och dess fransar är grå. 

Larven är gul och kokongen ljusbrun.

Genitalier: Hos hanen har uncus en V-formig inskärning i mitten. Genitalklaffen har en smalt utdragen, böjd spets. Utskotten på transtilla är ganska korta och trubbiga. Vinculum har en grunt V-formig inbuktning. Aedeagus är grov, lika stor som den övriga genitalkapseln, och med en tät grupp av cornuti som tilltar i storlek mot spetsen. Hos honan är corpus bursae liten, saknar mikrostruktur (pektinering), och dess bihang är brett och något längre än halva corpus bursae.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för trydvärgmal

Länsvis förekomst och status för trydvärgmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för trydvärgmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Trydvärgmal rapporterades som ny för Sverige 1973, då den kläcktes från minor som påträffats i Enskede, Södermanland. Därefter påträffades den på Vista Kulle norr om Huskvarna, men den populationen tycks numera vara borta. Vidare har den upptäckts på Fårö och söder om Slite på Gotland. Den har också hittats i Östergötland och Uppland. I Södersätra, Sollentuna, förekommer den stabilt i hagmark med skogstry under ek. Fjärilen betraktas överallt som sällsynt och lokal. Den saknas i Danmark och Norge. I Finland förekommer den på Åland och i den sydvästligaste delen. Världsutbredningen sträcker sig från Nord- och Centraleuropa söderut till norra Italien och österut till Volgaområdet, men arten saknas i västra Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Nepticulini  
  • Släkte
    Stigmella  
  • Art
    Stigmella lonicerarum(Frey, 1856) - trydvärgmal
    Synonymer
    Stigmella lonicerarum (Frey, 1856)
    Nepticula lonicerarum Frey, 1856

Trydvärgmal förekommer extremt lokalt, ofta i kuperad terräng där värdväxten växer invid stenblock eller bergsknallar. Mikroklimatet bör vara gynnsamt, vilket betyder god solinstrålning för att värma klipporna. Den har sannolikt en generation per år, eftersom den hittills bara påträffats som fullbildad fjäril i maj–juni. Ägget läggs på endera sidan av blad av skogstry Lonicera xylosteum. Mina med larv ses i september. I början är den smal och löper nära bladkanten, sedan fortsätter den i några parallella vindlingar med exkrementerna i en smal mittlinje längs hela gångminan.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Buskmark, Blottad mark, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· skogstry - Lonicera xylosteum (Viktig)
Borttagning av skogstry på platser där malen finns. Igenväxning som hindrar uppvärmning av klipporna eller buskarnas omgivning.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
De ytterst få lokaler med trydvärgmal som finns i landet bör inte utsättas för åtgärder, som riskerar att utrota arten på platsen.
Namngivning: Stigmella lonicerarum (Frey, 1857). Originalbeskrivning: Nepticula lonicerarum. Linn. Ent. 11: 383.

Etymologi: lonicerarum (lat.) = kaprifolernas, efter värdväxtsläktet Lonicera som omfattar kaprifol och try.

Uttal: [Stigmélla loniserárum]

Johansson, R., et al. 1990. The Nepticulidae and Opostegidae (Lepidoptera) of North West Europe. Fauna Ent.

Scand. Vol. 23. E.J.Brill/Scandinavian Science Press Ltd. Leiden, New York, København, Köln.

Svensson, I. 1974. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1973. – Ent. Tidskr. 95(3–4): 198–200.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder). 

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Nepticulini  
  • Släkte
    Stigmella  
  • Art
    Stigmella lonicerarum, (Frey, 1856) - trydvärgmal
    Synonymer
    Stigmella lonicerarum (Frey, 1856)
    Nepticula lonicerarum Frey, 1856
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder).